Krusenstiernska gården förvävades av Hermina von Krusenstierna den 1 maj 1874. Köpeskilling var 16000 kr. Tre år senare gifte sig Hermina med sin kusin Philip. Hulda Nydell var hushållerska åt paret von Krusenstierna. När Hermina avled ärvde Hulda Krusenstiernska gården. Den 2 augusti 1938 skrev Hulda ett testamente där hon ville att gården skulle bli ett minnesmärke över en svunnen tid och göra gården tillgänglig för allmänheten. Uppgifterna är hämtade ur "Krusenstiernska gårdens vänner 1997".
Från 299 kr
Maskinsättare Sven Ahlén var en av tidningens veteraner. Hösten 1952 var hans veckolön 180 kr. Tidningen Östgöten firade hösten 1952 sitt åttioårsjubileum. Man presenterade då ett antal bilder från tryckeriet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Rågskuporna är hopsatta till en stack. Stolpkvarnen är i gott skick. Alla luckor är isatta i vingarna, vilket tyder på att man avser att mala så fort det blir vind. Kvarnen var byggd 1863 och grundligt reparerad 1903, se Bild 288, 289, 290, 292 och 293. Vid en auktion 1909 sålde Jakob Karlsson kvarnen för omkring 300 kr till Botels Lars Hansson, av vilken orsak är inte känt. I det öppna landskapet syns Lau kyrka tydligt. En mycket välkomponerad bild av Masse.
Tatuerare Holger Jörgensen, Köpenhamn. Efter att huden rakats fästes ett silkespapper, på vilket motivet är tecknat med anilipenna, med vatten på huden, varigenom ett avtryck av bilden erhålles. Därefter kommer den elektriska nålen till användning och motivet stickes in. på foto ses sjömannen Sven Christiansen undergå tatuering på ena armen. Han är född i Hilleröd 1912. Instickningen av bilden kostar 5.- kr. Arbetet utfördes för Sjöhistoriska Museets räkning och tog c:a 20 minuter i anspråk.
Nilssonska bageriet. Huset var byggt 1865 av Gustaf Nilsson. Brandförsäkrat 17/1 1866. Gustaf Nilsson hade troligen fått lämna huset ifrån sig. Carl Wallin i Jönköping sålde huset 28/2 1874 till Gustaf Nilssons hustru Cajsa Nilsson. Hon dog 1876 och Gustaf Nilsson gifte senare om sig med Kristina. Kristina Nilsson donerade huset till handl. Alfr. Hagman 17/1 1921. Alfr. Hagman sålde huset till Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening 14/4 1931 för 900 kr.
Kv. Kopparslagaren, Repslagaregatan 27. Nilssonska Bageriet. Huset är tydligen byggt 1865 av Gustaf Nilsson. Brandförsäkrat 17/1 1866 av Gustaf Nilsson. Gustaf Nilsson har troligen fått lämna huset ifrån sig. Carl Wallin i Jönköping sålde huset 28/2 1874 till Gustaf Nilssons hustru Cajsa Nilsson. Hon dog 1876 och Gustaf Nilsson gifter senare om sig med Kristina. Kristina Nilsson donerade huset till handl. Alfr. Hagman 17/1 1921. Alfr. Hagman sålde huset till Falbygdens Hembygds och Fornminnesförening 14/4 1931 för 900 kr.
Fru Gurli Andersson arbetade deltid på Wahlbecks fabriker. Familjen Andersson arbetade på solrosgatan 4 A i Valla. Lägenheterna var nybyggda av Riksbyggen. Hyran var år 1950 för en lägenhet på 61 kvadrat, 130 kr. I köket fanns elspris och kylskåp. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gunnar Andersson vattnar blommorna på balkongen i Valla. Familjen hade även en kolonilott. Familjen Andersson bodde på solrosgatan 4 A i Valla. Lägenheterna var nybyggda av Riksbyggen. Hyran var år 1950 för en lägenhet på 61 kvadrat, 130 kr. I köket fanns elspris och kylskåp. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "Fordson"försäljes av Bülov & Co, Köpenhamn.22 hkr motor. 2 skärig. Väger 1200 kg.Pris i Danmark 7500 kr. Hastighet framåt 180,73 och 23 meter/minut. Back 67 meter HV =1000/minut. Förbrukar enligt trovärdiga personers utsago mycket både bränsle och smörjolja. Framstående lantbrukare ansåg att jorden sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten. Sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten.
Brauns reseradio Transistor fick tillsammans med andra Braun-apparater "Grand-Prix" vid XL Triennalen i Milano 1957. Priset är det förnämsta internationella utmärkelse som kunde ges för att belöna god industriell formgivning. Braun Transistor är ritad av designern Dieter Rams hos Max Braun Frankfurt/Main, Istället för radiorör har apparaten sju transistorer i varje batteri (som kostade 6 kr) och räckte för 800-1000 lyssningstimmar. Kom på svenska marknaden i maj 1957 eller 1958.
Till vänster ses del av en tavla med målat stadsmotiv, en vägg med en långrandig blommig tapet och till höger en vit gardin, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Längst ner till höger på tavlan sitter en vit klisterlapp "50 kr". Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Kalmar, Kvarnholmen, Kv Åldermannen 4, Norra Långgatan. Före rivningen 1956. "Sjöbringska huset". Skåp i alrotsfaner, 1700-talets början. Möbelnn fanna i huset Stortorget 38 i Kalmar, vilket dåvarande lektor Sjöbring på 1850-talet köpte av en krögaränka Lundkvist. Säljeskan förklarade att skåpet måste följa gården varför Sjöbring, gav 50:- kr för det. Sengustavianskt severingsbord i mahogny med mässingslister. Från biskopinnan Sjöbrings föräldrahem, professor C.G. Rogbergs i Uppsala.
Flyktinghjälpen resulterade i samlingsrekord - 13 milj kr betalades in på 150 minuter. (Se Tidningen PS nr 6/1967 och 4B/67 samt Postens Kundtidning nr 2/1967). Foto 16/4 1967. Från repetitionen före TV-sändningen, som leddes av Lennart Hyland, i TV-studio B, Valhallavägen 117, Stockholm. Postvärdinnorna Gunilla Johansson, t v och Kerstin Dufva tog emot TV-publikens insatser efter första avdelningen av TV:s mammutporgram. Gen dir tittar intresserat på och detsamma gör Lennart Hyland, som blivit utnämnd till hederspostiljon och försetts med postiljonsmössa.
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Anläggning 1, en kvadratisk stensättning som tagits fram i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var 2,3x2,0 meter stor och innehöll ett lager med brända ben och ett fyndmaterial bestående av keramik, glaspärlor, en fibula av brons och järn samt ett oidentifierat fragment av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 10 och 24 år. Datering: 330-540 e:Kr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.