Kaptensgården är flyttad till Furuvik
Från 299 kr
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Porträtt av Wilhelmina Gravallius. Född i Mogata kom hon att växa upp i Skönberga, Västra Husby och Gårdeby, där fadern tjänstgjorde som komminister och vidare kyrkoherde. Efter fadern död 1831 flyttade änkan och barnen till Norrköping. År 1846 gifte sig Wilhelmina med kyrkoherden i Toresund, Lars Christian Gravallius. Efter att själv blivit änka 1861 flyttade hon till Stockholm och kvarbodde där till sin död 1884.
Porträtt av Valdemar Starkenberg. Född i Vadstena 1866 flyttade han tidigt till Stockholm och kom där bland annat att arbeta som bokhållare. Sommaren 1896 inflyttade han till Skövde och bar då titeln telegrafkommisarie. Kort därpå ingick han giftemål med Thyra Nilsson, bördig från Västervik. I slutet av år 1900 flyttade paret till just Västervik, där Valdemar erbjudits en likartad anställning vid Telegrafstaten. Äktenskapet varade i ytterligare tio år, vilket förärade makarna fyra barn. Den 18 mars 1910 avled Valdermar i sviterna av cancer.
Karolina och Anna Greta Andreasson Olof Jonssons text: "Maria och Karolina, Andreas döttrar, Lärsbo" I början av 1900-talet så bodde tre systrar i Stora Kas. Deras far Andreas Andersson tog undantag 1849 och flyttade då till Stora Kas. Han hade sex barn, de tre döttrarna som bodde i Stora Kas i början av 1900-talet var Anna-Britta Hjärtum 1829-01-28 död 1915-04-12, Karolina Hjärtum 1837-11-12 och Anna Greta Hjärtum 1842-04-25. Enligt församlingsboken flyttade Karolina och Anna Greta till ålderdomshemmet Billegården i Hjärtum 1921.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC började verksamheten avvecklas för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC på slutet av 1940-talet, började verksamheten avvecklas, för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Orig. text: A/B Axel Karlson & Co. Axel Karlson drev egen verksamhet från 1877 och flyttade till denna fastighet 1887. Sönerna tog över verksamheten efter hans död 1915. 1922 fick butiken detta utseende. Byggnaden uppfördes på 1780-talet av kömpannen Johan Hessling, som flyttade in i gården 1785. 1899 förändrades byggnadens fasad kraftigt efter ritningar av linköpingsarkitekten Johan Lagerström. I bottenvåningen togs skyltfönstren upp och taket fick dekorativa tillskott i tidens smak.
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.