Spikgården i Mariebergsskogen. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Från 299 kr
Mariebergsskogen; Spikgården från Norra Finnskoga. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Varnhems klosterruin
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Skansen. Byggnader. Delsbogården före flyttningen. Edsängsstugan. Från rivningen i februari 1939. Förstugan, trappan riven.
Skansen. Byggnader. Delsbogården före flyttningen. Edsängsstugan. Från rivningen i februari 1939. Väggen mellan kammaren och förstugan.
Skansen. Byggnader. Bollnässtugan. "Gammal bondstuga, Herte by. Förstugan flyttad till Skansen 1892."
Huvudbyggningen: salen t.v. av förstugan. Gustaviansk väggdekor på papp. Gul kakelugn från 1700- talets slut.
Abbedissans bostad fr. nno. T.v. norra förstugan (vid krysset står antikvaire Erik Lundberg)
Abbedissans bostad. Murparti vid västmuren. I fonden t.h. ingång till v. förstugan.
Abbedissans bostad. Murpartier vid västmuren. T.h. ingång till v. förstugan fr. v.
Skattevraksgården. Manbyggn. fr. n. rummet genom förstugan mot kammaren. I fönstret skymtar trappan till vinden.
Interiör från en fastighet på Fiskaregatan. Bortre rummet och förstugan i sista tillbygget.
Huvudbyggningen: salen bakom förstugan. Kakelugn från 1700-talet mitt. Sena tapeter, därunder vägg målad i en ton.
Kritat stengolv i nedre förstugan i en fastighet på kvarteret Gästgivaren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.