I varje stall fanns 4 nattstallposter med som synes mycket primitiv förläggning. Ofta hade råttorna ätit upp en del av matsäcken.
Från 299 kr
"Ballongfotografi, taget av dåvarande löjtnant O. Kullberg 1894 från Andrées ballong Svea. Konradsbergsområdet. Till venster, del av trängkårens förläggning å Marieberg".
Bild tagen i samband med flyktingar kom ifrån Ungern 1956. Två män och en kvinna vid en förläggning. Hösten 56 - våren 57.
Arbetslag som anlade väg på Domänverkets marker. Bjursöholm användes som förläggning under detta arbete. Från vänster: Ragnar Viman, Otto Asp. Harald Viman, Albert Tolf och Bertil Svensson.
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av fem militärer och en kvinna sittande vid ett festbord. Från vänster: Matti Sundsten, Roland Sahlberg, okänd kvinna, okänd man, okänd man, okänd man.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av tre militärer som sitter i en soffa. I händerna håller de porträttfoto av kvinnor samt svärd. Från vänster: Matti Sundsten, okänd, Roland Sahlberg.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av fyra militärer sittande i en soffa. På väggen bakom finns fyra porträtt av kvinnor uppsatta. Från vänster; Matti Sundsten, Thord Medalen, Roland Sahlberg, Thure Hansson.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av sju militärer och en kvinna sittande vid ett bord. Från vänster: Roland Sahlberg, okänd kvinna, Åke Sundström, okänd man, okänd man, okänd man, okänd man, Matti Sundsten.
I varje skvadronförläggning fanns på 20-30-talet sju logement, sex inredda till förläggning och ett möblerat som dagrum, med tunga ekmöbler. Ofta i rummets mitt ett stort bord, som kunde användas som underlag för spel.
"Pansarbilvapnets inträde i vår armé". Major Wilhelm Odelbergs rapporter m.m. Från studiekommenderingar under åren 1922-34 rörande P B vapnet i främmande arméer samt egna arméförsök. Från pansarbil-skvadrons förläggning i St Germainskogen.
I 3:s officerspaviljong på Sannahed sedd från söder. Paviljongen byggdes av officerskåren I 3, och användes som dess förläggning (= K 3 officersstugor) huset låg intill exercisfältet, används i dag som bostadshus. Tidigare KUMLA församlings ålderdomshem.
Minnen från luftbevakning i Tellejåkk under beredskapen, 1942. Fotoalbum om fem blad och tio sidor. Foton av miljöer, förläggning, luftbevakningstorn, personer, luftbevakerskor i uniform, landskap, aktiviteter, renar och samer.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Kasern Najaden. Byggnaden uppfördes kring år 1905 som Södra kasern för Kustartilleriet. Byggnaden har använts till förläggning för Kustartilleriet och senare för flottan.
Tomten S:t Per 9d i Linköping har en spännande men komplicerad bygg- och ägarhistorik som dessvärre inte ryms att ordrikt beskrivas inom ramen för denna presentation. Fastighetens gatuhus och bildens i funktioner utvidgade bodlänga kom till i slutet av 1800-talet utmed vad som planerades bli en förlängning av Apotekaregatan. Av gatuavsnittet på platsen blev istället Kapellgatan, som vidare blev Teatergatan. Fastighetens byggherre torde varit Domkyrkoförsamlingen, alternativt Stiftet, som hade behov av en ny tjänstebostad. En av dessa kyrkans arbetstagare som tidigt flyttade in i bostaden var likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson och kanske skvallrar bodens utformning om förvaring av hans främsta arbetsredskap. Som en hjälp med bodens orientering ber vi bildens betraktare att lyfta blicken över längans takås och där notera den mer bekanta Elsagården, den fastighet arkitekt Axel Brunskog för egen del lät uppföra som kontor och bostad. Upplysningsvis ägdes bildens tomt en kort tid av en dotter till Brunskog, men vad som eventuellt kom ut av detta lämnas därhän. Foto 1946.
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.