Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av fem militärer och en kvinna sittande vid ett festbord. Från vänster: Matti Sundsten, Roland Sahlberg, okänd kvinna, okänd man, okänd man, okänd man.
Från 299 kr
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av tre militärer som sitter i en soffa. I händerna håller de porträttfoto av kvinnor samt svärd. Från vänster: Matti Sundsten, okänd, Roland Sahlberg.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av fyra militärer sittande i en soffa. På väggen bakom finns fyra porträtt av kvinnor uppsatta. Från vänster; Matti Sundsten, Thord Medalen, Roland Sahlberg, Thure Hansson.
Samkväm på förläggning vid Svenska frivilligkåren i Finland, F 19. Gruppfoto av sju militärer och en kvinna sittande vid ett bord. Från vänster: Roland Sahlberg, okänd kvinna, Åke Sundström, okänd man, okänd man, okänd man, okänd man, Matti Sundsten.
I varje skvadronförläggning fanns på 20-30-talet sju logement, sex inredda till förläggning och ett möblerat som dagrum, med tunga ekmöbler. Ofta i rummets mitt ett stort bord, som kunde användas som underlag för spel.
"Pansarbilvapnets inträde i vår armé". Major Wilhelm Odelbergs rapporter m.m. Från studiekommenderingar under åren 1922-34 rörande P B vapnet i främmande arméer samt egna arméförsök. Från pansarbil-skvadrons förläggning i St Germainskogen.
I 3:s officerspaviljong på Sannahed sedd från söder. Paviljongen byggdes av officerskåren I 3, och användes som dess förläggning (= K 3 officersstugor) huset låg intill exercisfältet, används i dag som bostadshus. Tidigare KUMLA församlings ålderdomshem.
Minnen från luftbevakning i Tellejåkk under beredskapen, 1942. Fotoalbum om fem blad och tio sidor. Foton av miljöer, förläggning, luftbevakningstorn, personer, luftbevakerskor i uniform, landskap, aktiviteter, renar och samer.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Kasern Najaden. Byggnaden uppfördes kring år 1905 som Södra kasern för Kustartilleriet. Byggnaden har använts till förläggning för Kustartilleriet och senare för flottan.
Tomten S:t Per 9d i Linköping har en spännande men komplicerad bygg- och ägarhistorik som dessvärre inte ryms att ordrikt beskrivas inom ramen för denna presentation. Fastighetens gatuhus och bildens i funktioner utvidgade bodlänga kom till i slutet av 1800-talet utmed vad som planerades bli en förlängning av Apotekaregatan. Av gatuavsnittet på platsen blev istället Kapellgatan, som vidare blev Teatergatan. Fastighetens byggherre torde varit Domkyrkoförsamlingen, alternativt Stiftet, som hade behov av en ny tjänstebostad. En av dessa kyrkans arbetstagare som tidigt flyttade in i bostaden var likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson och kanske skvallrar bodens utformning om förvaring av hans främsta arbetsredskap. Som en hjälp med bodens orientering ber vi bildens betraktare att lyfta blicken över längans takås och där notera den mer bekanta Elsagården, den fastighet arkitekt Axel Brunskog för egen del lät uppföra som kontor och bostad. Upplysningsvis ägdes bildens tomt en kort tid av en dotter till Brunskog, men vad som eventuellt kom ut av detta lämnas därhän. Foto 1946.
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
Det var inte bara manbyggnaden och brygghuset som var ålderdomligt på denna part, det var delvis uthusen också. Fähuset t v i bulteknik med agtak är riktigt gammalt, så här smala och låga var ladugårdarna på 1600-talet. Troligen är den en rest av en större ladugårdslänga. Den innehöll två fähus, eftersom dörrarna är smala är det nog fråga kohus, möjligen kan det ena vara lamm- och grishus. I senare tid har man lagt in små fönster invid dörrarna. Utanför ligger en höhög. Men vad "lådan" är för något är inte lätt att veta, en bruklave? Tröskhuset är en ung byggnad med halmtak, sannolikt byggd på den plats där bulfähusets förlängning stått. Man ser att vandringshjulet ännu är kvar.
Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Det var härifrån den stora stadsbranden år 1700 startade, genom att en av gårdens drängar slarvat med en lykta. Efter branden avsågs Platensgatan att förlängas genom gården. Tomtens ägare lät emellertid i hast uppföra det putsade gatuhuset i bakgrunden, vilket omintetgjorde den planerade förlängning av gatan. Som en eftergift togs ett valv upp redan 1707 för fri passage till och från Stora torget. Valvet skymtar bortom den välta trålåren under skylten "Mjölhandel". Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.
Gefle Rörläggning
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.