Planet är byggt 1938 för ovan nämnda nattpostflyglinje. I motsats till de äldre Junkerstyperna är Ju 86 utförd med slät plåtbeklädnad, varigenom luftmotståndet under flygningen minskas men å andra sidan vissa ändringar i själva konstruktionen blivit nödvändiga. Flygkroppen är till stor del utförd såsom skal-konstruktion och vingarna äro uppbyggda på ett balksystem av Junkers vanliga typ. Vingplåten är försedd med lister, vilka styva upp plåten, så att den släta ytan erhåller samma styrka som de äldre typernas korrugerade vingplåt. Flygplanets tjänsteomvikt - alltså vikten med fullständig utrustning med tomma tankar, utan besättning och last - är 5,400 kg. och största flygvikten är något över 8,000 kg. De bägge motorerna av typ Pratt & Whitney Hornet lämna vardera 715 hk maximalt vid 2,250 varv per minut och ge flygplanet en toppfart av 350 km/tim på 2,100 m. höjd. Normala marschfarten är 315 km/tim på 3,200 m. höjd, varvid motorerna avgiva knappt tre fjärdedelar av sin fulla effekt.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
Vy över en öppen torr gårdsplan och nedgångna byggnader Aina Stensiö står i skuggan av en parstuga. Hon bär vit klänning och vitt bälte med spännen, svarta strumpor och skor. I handen håller hon ett svart föremål. Byggnaden till höger är timrad. Båda byggnaderna har spåntak. Vid ingången står någon typ av större redskap lutat mot väggen. I omgivningen bakom byggnaderna syns gärdesgårdar i trä bundna med vidjor och fruktträd.
Vy över en öppen gårdsplan och byggnader. Marken är torr och sliten. Till vänster syns en förfallen stuga med spåntak och åt höger två mindre byggnader, den ena med spåntak och den andra med faltak eller vedtak. Mellan de två större byggnaderna syns en hägnad med brädor. Till höger syns en kärra och någon typ av träkonstruktion. Det finns även en hög med klena torra träd och klena stockar. Bakom byggnadena syns kullig hagmark med träd.
Det har funnits ett par kvarnar av denna märkliga typ i Hablingbo, varav en ännu finns kvar - flyttad till Bungemuseet. Den som står på museet är daterad 1794. Kvarnen är 8-kantig och i barockform. Den formen behövs inte, utan uppenbarligen har man lekt när man byggt. Kvarnen är av holländartyp, där den s k hättan, taket-våningen, är vridbar upp i vind med hjälp av kvarnhästen med hjulet på baksidan. Kvarnen är helt unik, vilket Masse uppenbarligen insåg och tog två bilder.
Bodlängan mot tröshuset har rivits och man har byggt ett nytt grishus mm med magasin på loftet. Taket har täckts med papp i lodstående vådor på en börding av spån. En holk till magasinet med fönster har satts i. Gaveln har vackert spröjsade fönster, särskild möda har lagts ner på fönstret högst upp. Invid hörnet står smidda järngrindar av samma typ som lillgårdens och gatgrindens.
Denna typ av midsommarstång har glömts bort på Gotland. Lau hembygdsförening tog upp den igen på 1990-talet och den kan beskådas varje sommar vid Kluckartäppu öster om kyrkan. Var denna stång har stått har ännu inte gått att utröna, trots väderkvarnen och husgaveln. Stången är mycket hög och har en björk i toppen. Runt stången hänger en stor vågrät ring och från den 6 st lodräta kransar. Sannolikt är stången en fruktsamhetssymbol från förkristen tid.
Småland. Kalmar län, Stranda härad, Döderhults socken, Vånevik. Fiskebåten Rubert av Vånevik. L 8,10 m, 27 fot. Br. 9 fot 10 tum. Byggd i oskarshamn 1937 av båtbyggare Pevén för fiskaren Karl Engström, Vånevik. E. brukar den till fiske med laxgarn och sillgarn kring Gotland och i södra Östersjön. denna typ och storlek är numera vanliga i trakten. Söderut och i Blekinge är de ofta något större.
Omkullvält BF-vagn 1949.Denna bärfrekvensvagn har icke vält av materialfel utan därför att föraren i dragfordonet haft för hög hastighet. Kurvan känner Du väl till och hastigheten man kan komma upp till är ej överdrivet hög. Trots detta kan släpvagnar av detta slag mycket lätt välta. Du måste köra dessa släp försiktigt aldrig slänga om ratten för snabbt och aldrig bromsa häftigt. Släp av denna typ kränga dessutom starkt. På smala vägar måste Du stanna när någon vill köra om. E. Gustafson
Personvagn nr 59. Os vagn lastad med kol. Göteborg. Ångcentralen, uppförd i nordligaste delen av driftbangården, var avsedd för uppvärmning av tågsätten på bangården, ilgodsbyggnaden, maskinavdelningens manskapsbod samt tjänstelokaler och förrådslokaler. Ångcentralshuset innehöll pannrum, apparatrum, kolrum och slaggrum. Ångpanneanläggningen var av modernaste typ. Den bestod av tre dubbelpannor. De undre var flamrörspannor och de övre var tubpannor. Centralens skorsten mätte en höjd av 35 meter.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Statens Järnvägar, SJ F 1200 på vändskiva . Levererad 1914 Numera vid Järnvägsmuseet i Gävle SJ F 1200 var 1918 inblandad i Getå-olyckan Alla F-lok såldes 1937 till Danmark. Där tillverkades även nya lok av denna typ. I Danmark hette loket DSB E 964. När typen slopades i Danmark kom F 1200 tillbaka till Sverige och är sedan 1963 renoverad och i körbart skick. 21/4 1943 angripet av allierat flyg vid Forlev - bara lättare skador
Personal och civila vid Eksund Järnvägsstation. Notera att flaggan ser inverterad ut, detta är en bieffekt av den typ av film, ortokromatisk film, som användes vid den här tiden. Reklam: Van Houtens Caco; Lif & Sjukförsäkringsbolaget Vasa; Sunlight; Söderfors Bruk; Juvelerare Hallberg; Arboga Margarin; Kronseparator; Elfkarleö Bruk; Helsingborgs Galoscher; Galscher Skandinaviska Gummiaktiebolaget; Klas Törnblom Eskilstuna; Hedemann's Tobak Snus; Carlsviks Fotogenmotor; Singer Symaskiner; Stockholms Dagblad; Gust. Carlsson & Co, Crossley's Gasmotorer; K M Lundberg; Carnegie Porter; Örebro Kexfabrik; Peter Fricks Victoriakaffe.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
I slutet av mars 1955 öppnar två nya snabbköp i Linköping. Fröken Karin Westling fyller på hårt bröd i en brödautomat dagarna efter att Ekkällans livsmedel öppnat på Musketörsgatan 1B. Brödautomaten var av en helt ny typ. Bröd. Butik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.