Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Från 299 kr
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Hälsingborg färjestation. Postvagnen på bilden, SJ Do 1143, byggdes om från Co 1901. Året efter littrerades vagnen DFo2 och den fick tillsammans med systervagnarna 1108 - 1111 bälg i ena änden 1910. I samband med detta littrerades alla vagnarna om till rena postvagnar litt Do1. De gick sedan i trafik på västkustbanan fram till 1938 då de slopades.
Lok 8 med tåg Stationen anlades 1873-74 av LSSJ. Det ursprungliga stationshuset ersattes 1899, i samband med VGJ anslutning, med en ny byggnad, två våningar och putsad. Denna byggnad utökades 1919, samt undergick 1942 omändring och modernisering. LSSJ ,Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Minnessten i samma stil som runsten, vid orten Runhällen. Stenen pryds av ett bevingat hjul, samt inskriptionen SGG (Sala-Gysinge-Gävle Järnväg) och EHR (Enköping-Heby-Runhällens Järnväg), samt årtalen 1901 och 1905. Troligtvis rest 1905 i samband med att privatbanan EHRJ anslöts till Runhällens station.
Stationshus från gatusidan. Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Elfkungen på okänd plats, kanske nedströms slussarna i Trollhättan. Byggd 1881 av Oskarshamns mekaniska verkstad som Blekinge. Kom till Göta älv 1888 och blev omnamnad till Elfkungen i samband med att hon blev inköpt av Elfkungens ångbåts AB, Vargön Vänersborg. Ombyggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad 1905. Ombyggd igen 1925, med nytt däck och nya överbyggnader samt blir vitmålad. Såld till skrot 1937.
Serie om sju fotografier som visar ett par programpunkter i samband med travloppet Olympiatravet på Åbytravet i Åby, Mölndal, den 13 april 1996. Bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner tänder den olympiska elden, för första gången någonsin i Göteborg. Friidrottaren Sara Wedlund får pris som årets stjärnskott 1995. Underhållning av Mölndals Paradorkester.
Porträtt av en man med Mallbackens målvakt och Jitex Pernilla Bowall bredvid sig. Spelarna har fått blommor. Fotografi taget i samband med att fotbollslaget Jitex BK spelade match mot Mallbackens IF på Kvarnbyvallen i Mölndal, april 1993. Matchen slutade 2-1 till Jitex.
Lokstall i Karlstad med personalen. Föraren i mitten är P. Almgren. Karlstad station anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. SJ Da 354. Loket tillverkat 1889 av Motala Verkstad. Slopad 1920. SJ Ke 788. Loket tillverkat 1903 av Motala Verkstad. Skrotad 1935 i Vislanda.
Trafikplats anlagd 1900. Stationshuset brann 1914 och stationen flyttades i samband därmed till dåvarande järnvägsrestaurangens lokaler. I nuvarande skick har stationen varit sedan 1922. En och en halv våning i trä. 1938 omändrades 2 kl väntsal till bostadslägenhet. VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg
Blomstersmyckat ellok med personvagnar på Malmö centralstation i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. ASEA-tillverkat ellok tillhörande Statens Järnvägar, SJ Ds 330 med vagnarna SJ Ro2 2981 eller SJ Ro2 2982 samt två SJ Ao3.
S:t Eriksbron i Stockholm, den 1 oktober 1946. Bilden tagen i samband med pågående tunnelbanebygge. På bilden ser vi det utrymme som skapades vid ombyggnationen av S:t Eriksbron 1934-1937 för att just ge plats åt en framtida tunnelbana under bron.
Svartälvs Järnväg, SEJ. Åskådartåg för inbjudna gäster som anordnades i samband med övningsbombningen av banan i maj 1934. Loket är Statens Järnvägar, SJ Hva 1485, ursprungligen Markaryd - Veinge Järnväg, MaVJ lok 3. Vagnarna är SJ-vagnar F1 m86 och tre Bo4a varav en 1505.
Hedesunda station utsmyckad i samband med banans invigning 29 juni 1901. Längst fram på perrongen, till höger, står den förste stationsinspektorn vid Hedesunda, Axel Bylander född 1866. Till vänster om honom syns hans familj. Till höger i bild är i riktning mot Sala.
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, längst till höger i bild, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Första från vänster är den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse. Andra från vänster är Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.