Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Från 299 kr
Nya kyrkan. Före branden 1916. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputtsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arketekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakrestian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakrestia byggdes.
Vibyggerå kyrka. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arkitekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Gårdsinteriör från relativt centrala Linköping som minner om socioekonomiskt svagare tider. I kvarteren Arbetaren och Aspen trängdes äldre tiders träkåksbebyggelse in i modern tid. Under 1970-talet tillkom det storskaliga äldreboendet Aspen i området och för att ge plats revs åtskilliga hus. Även Biblioteksgatan lades igen och kvarteret Arbetaren gick upp i Aspen. Många historiska hus räddades dock. Några renoverades för att integreras med äldreboendet. Gårdslängan Hunnebergsgatan 5-9 restaurerades mer varsamt för ny funktion som hantverksgårdar. Bilden visar innergården till en av dem, Hunnebergsgatan 9. Längans borte del bestod av två sammanbyggda bostadshus. Mot dessa hade uthuset med möjlig höskulle byggts. Allt kvarstår om än i annan användning.
Ark med tre monterade foton och text: "Igaliko betyder den tidigare kokplatsen. Igaliko ligger innerst inne i Igaliko-fjorden, norbornas Einars fjord. Ligger på en slätt som är fullt med ruiner från nordmännens andliga centrum Gardar. Vi ha kommit vandrande från Erik den Rödes fjord och stå nu uppe på landryggen och se ner mot Einars fjord. En betagande vacker utsikt med den blå fjorden, se snötyngda fjällen och så bygden där husen avtecknar sig mot den gröna marken. Bebyggelsen här härstammar från 1780-talet. En norsk bonde Anders Olsen gifte sig med en eskimå och grundade en ny bosättning. år 1960 bodde här 117 personer fördelade på 22 hushåll."
Porträtt av Anna Christina von Rothstein. Född Thollander som dotter till godsägaren och löjtnanten Sven Fredrik Thollander och makan Anna Christina, vilken hon döptes efter. Modern dog dessvärre under natten efter nedkomsten i sviterna av barnafödandet. Anna Christina växte upp vid faderns egendom Harvestad i Landeryds socken men efter faderns död 1815 flyttade hon till Nykyrka i Västra Ny socken tillsammans med ett par av sina yngre syskon. Från 1821 var hon gift med konsul Gustaf von Rothstein och bosatt vid herrgården Erikssund i Sankt Pers socken, Sigtuna. Hon avled i Stockholm som änka i mars månad 1873.
Kasernvakten 1925 Post vid grind 1. Här skedde inpasseringen till regementet fram till slutet av 1950-talet, då ny vakt byggdes i kasern 004 och grind 2 blev infartsgrind. Fönstren på långsidan var till arrestens celler. Byggnad: K0074-008 I bakgrunden syns kasern 006 -- avsedd för 9.- och 10. komp i 3. bataljon. Strax efter freden 1918 ändrades infanteriets organisation och den tredje bataljonen ströks. Så den hitre delen användes för 9. komp, vilket var ett handräckningskompani, och den bortre delen blev regementssjukhus. OBS! två bilder.
Flickskolans Konfirmander samt präst i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt präst i Karlstads Domkyrka. Fotografens ant: Holms Läroverkskonfirmander. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt Pastor Holm i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Pastor Nilsson med konfirmander i Karlstads Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Matsalen, december 1961 Julkaffe efter Julvespern i Domkyrkan. Bild 1. Regementschefen vid kaffebordet. Troligen syster Inez med ryggen mot oss. Bild 2. Rustmästare Sven Jakobsson, soldatemföreståndaren diakon Per Johansson 1) och fanjunkare Åke Erbén. 1) Per "Pelle" Johansson var ett mycket uppskattat inslag i soldaternas vardag. Under övningar dök han ofta upp med sin folkvagnsbuss och sålde kaffe med bröd och godis. "Nu kommer Kak-Jesus! hördes i skogen." Bild 3. Här avtackas konsulent G Kocths för sin insats vid regementet. Den 1 januari 1962 tillträder han ny tjänst vid Marinens Bergaskolor.
Det måste väl sägas blivit ett överloppshus, det gamla fattighuset i Kuddby. År 1969 kom en utredning till stånd där byggnadens värden skulle klargöras om det överhuvudtaget skulle bevaras. Lyckligt nog kom man till beslut om restaurering och ny funktion inom Björkekinds hembygdsförenings verksamhet. Byggnadens historia är till fullo klarlagd. År 1823 tog församlingen beslut om att uppföra huset som sockenmagasin. I juli månad 1825 uppges byggnaden stått färdig. Under 1850-talet avvecklades sockenmagasinet för att efter ombyggnad tjäna som socknens fattighus och vidare ålderdomshem. Den verksamheten lades ned 1933. Därefter användes huset för skolan tills det ansågs alltför undermåligt.
Reklambild. "EN NY VINNARE FRÅN PIX" men vit text upptill i bild. Vit tablettask med oval bild med gröna pastiller. PIX i gröna bokstäver ovanför bilden. Rött band över nedre högra hörnet på asken med text "Sockerfria tandvänliga". Under den vita asken fyra andra askar. Från vänster en vit med pix i rött, Vita i svart text ovanför bild på vita pastiller. Rött band i nedre högra hörnet med text" Sockerfria tandvänliga". Pix orginal i blå ask, pix röda i röd ask Pix gula i gul ask. Längst ner i bild vit text med versaler "DEN TANDVÄNLIGA HALSTABLETTEN".
Tävelsås kyrka anses ha medeltida anor. På den plats där den nuvarande kyrkan är belägen uppfördes en kyrkobyggnad i trä under 1500-talet. Denna kyrka användes fram till 1784 då den revs eftersom ett beslut fattats om uppförande av en ny kyrka. Vid samma tid revs även dåvarande grannsocknen Toftas träkyrka. Tofta församling sammanslogs 1785 med Tävelsås församling. Virke från den båda rivna kyrkorna användes vid uppförande av den nya kyrkan 1784-85. Ursprungligen hade kyrkan en fristående klockstapel med fyra klockor. 1797 flyttades denna och infogades i långhusets västra del och fick funktion av kyrktorn. 1880-1882 byggdes kyrkan om och utvidgades med korsarmar och en sakristia i öster.
Klavreström. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrkan i Lidhult uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan är byggd i sten i historiserande blandstil. Den invigdes 1880.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.