Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Från 299 kr
Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.
Spektakelhuset vid Norra Kungsgatan, en föregångare till nuvarande Gävle Teater, förstördes vid stadsbranden 1869. Det byggdes mellan Staketgatan och Ruddammsgatan i höjd med nuvarande Vasaskolan (platsen, i nuvarande Rådhusesplanaden, kallades Teatertorget) och invigdes 1840. Byggnaden uppfördes av trä i två våningar med valmat tak och huvudentré från västra gaveln, Norra Kungsgatan. Salongen rymde 600 platser och var ett av landsortens största teaterhus.
Bomhus Godtemplares första ordenshus. Uppfört och invigt 1899 (plats mellan fotograf Lövqvist och vattentornet i Kristinelund). Ordenshuset hade stor betydelse för möteslivet. Förutom nykterhetsmöten fanns även bildningsverksamhet, arbetarröelsens möten, teater och film mm. Ordenshuset var även Valbo församlings predikolokal fram till 1907, då Bomhus kyrka byggdes. Ordenshuset ödelades genom brand den 26 april 1932.
Victor Sjöström. Född 1879, död 1960. Filmregissör och skådespelare. Han regisserade mer än 50 filmer, de flesta stumfilmer. Skådespelare i fler än 40 filmer. Arbetade 1923-1930 i Hollywood, som regissör varefter det blev mer som skådespelare. Text på bilden: "Till Gefle Teater med ett tack för många minnen."
Ernst Fastbom. Född 1871, död 1940 Stockholm. Skådespelare, sångare och författare. Han medverkade i många revyer och folklustspel både som skådespelare och pjäsförfattare. "Till Direktör Albin Ekbom med ett hjärtligt tack och hopp om ett lika gott samarbete å Gefle teater under de år som kommma Ernst Fastbom 1918".
Hela ensemblen i Peders revy " OPP I DET BLÅ " år 1947 på Kalmar Teater. Från vänster: 1-4 Baletten 5. 6. Sven Eric Råberg 7. Bengt Sjöbom 8. Bengt Engwall 9. 10. Åke Holmberg 11. 12. 13. Skotte Linde 14. Gunnar Jandén 15. 16-19. Baletten
Trapphus. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Enligt text på fotot: "Frkn Hilda Mankell senare gift med amaunens Lindberg i Sthlm. Har delat dublett i Gtbg, då hon var anställd vid Göteborgs Teater och debuterade som "Germaine" i Cornevilles klockor (tillhör Gerda W). Hennes bror är rektorn Bernhard Mankell Kusinerna: Tandl. Aug. Mankell Handl. i Konfektion do samt Ida".
Bomhus Godtemplares första ordenshus. Uppfört och invigt 1899. Ordenshuset hade stor betydelse för möteslivet. Förutom nykterhetsmöten fanns även bildningsverksamhet, arbetarröelsens möten, teater och film mm. Ordenshuset var även Valbo församlings predikolokal fram till 1907, då Bomhus kyrka byggdes. Ordenshuset ödelades genom brand den 26 april 1932.
Brevkort, "Varberg. Tvillinghusen". Motivet är taget från Magasinsgatan av Kungsgatan mot söder. Till vänster ses ett av tvillinghusen (Prostlyckan 4) och på andra sidan Eskilsgatan, som knappt kan skönjas, ligger det andra (Komedianten 1). Den högre byggnaden är Varbergs teater, byggd 1895. I denna då nya stadsdel planterades alléer längs huvudgatorna.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
En pojke bakom bord i finrummet med figurer han har tillverkat, troligen i papp. Kan ha varit bilagor i tidningar eller beställda från hobbykataloger. En tågbana med station och tunnel under en by, ett korsvirkehus, en flodhäst, en teater med mera. I interiören syns spetsgardin, hängkaktus, porträtt och pendelur.
Arboga Tidning, personal och interiör. Fem personer på kontoret. Tre journalister arbetar vid sina skrivmaskiner. En person sitter vid skrivbordet och läser anteckningar. En man står upp och har ett långt papper i handen. På skrivborden syns telefoner, askfat och tidningar. På väggen, mellan fönstren, hänger bio- och teater affischer.
Huset där teatern höll till invigdes 1893 (Logen Falkenhus använde då lokalerna), stora tillbyggnader gjordes 1903 och 1905, med bl.a. en scen. I och med att Stadsteatern i Folkets Hus invigdes 1953 förfaller den gamla teatern på Schubergsvägen. Rivningen av huset påbörjades i oktober 1995. Artikel i HN 17 okt-95. Falkenhus - Falkenbergs Teater IOGT-logen Falkenhus bildades den 23 januari 1888 genom sammanslagning av logerna Seger och Ehrengranat från 1883. Under år 1892 1) uppfördes ett ordenshus vid Schubergsvägen 10 (kv Rampen 2) och invigning skedde den 1 februari 1893. År 1903 utökades såväl möteslokalen som stora festsalen, till vilken senare ”15 duss. stolar behöfdes”. och 1905 tillbyggdes en stor scen. Festsalen blev en teaterlokal ”Falkenbergs Teater (Godtemplarsalongen)”.2 Fastigheten, som ägdes av Falkenbergs Goodtemplares Sparkasseförening, såldes 1945 till skofabrikören Hjalmar Svensson. Den sista teaterföreställningen ägde rum den 27 mars 1945 med operetten Boccaccio enligt annons i HN.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.