Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlström och studeranden vi Jönköpings högre allmänna läroverk, Gunnar Hellman, tar en paus på lusthuskanten på toppen av borgkullen vid Rumlaborg. De var där med anledning av en arkeologisk undersökning som bedrevs av hembygdsföreningen sommaren 1937.
Från 299 kr
Närbild på timmer och stenar vid Rumlaborg i Huskvarna. Lämningarna påträffades i norra delen av schakt G på sydvästra sidan av borgkullen i samband med en arkeologisk undersökning sommaren 1942.
Schakt D genom södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. Fotot är taget i samband med en arkeologisk undersökning sommaren 1938. På bilden syns rester efter en palissad och bakom den stenar och andra stockrester.
En timrad förrådskasse innehållande lerråvara till en keramikverkstad, det Sophska krukmakeriet. Anläggningen framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Krukmakeriet anlades i mitten av 1700-talet.
Återanvända stendetaljer, sekundärt använda vid anläggand av grunden i ett hus som påträffades vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Det aktuella huset, hus 400:1 uppfördes omkring år 1637.
Golvytan efter ett stall, hus 359, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Huset har bestått av två rum samt ett portlider. Huset uppfördes under första halvan av 1600-talet.
En arkeolog arbetar vid grävmaskinen i bakgrunden och i förgrunden syns en anläggning med stenar markerad med en gul pinne. Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Gränna 2009.
Den frilagda fasaden på Bastion Carolus norra flank, framtagen vid en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I muren syns spår efter de sättningar som ledde till sprickbildningar och ras i byggnaden.
Sandstenskvader i det nordöstra hörnet av Bastion Carolus, som framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Den mjuka stenen har spruckit pågrund av sättningar som kadat byggnaden.
Profil genom ett röjningsröse. De gula pinnarna visar var 14 C- och pollenprover har tagits i röset. Bilden har tagits i samband med en arkeologisk undersökning i Hultet i Nässjö socken och kommun.
En eldstad som grävts fram i kvarteret Ankaret i centrala Jönköping. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning 1996. Eldstaden påträffades i ena hörnet till resterna av en verkstadsbyggnad med lergolv och var förhållandevis liten, 0,9 x 0,7 meter.
Översiktsbild över Odensjö bytomt tagen vid en arkeologisk undersökning sommaren 2010. I schakten till höger fanns lämningarna efter Västergården och vid skogskanten syns det timrade magasinet till Odensjö gård.
Bottenlagret på en keramikugn påträffad vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Dromedaren i centrala Jönköping. Lagret bestod av en stenläggning och runt denna hade en stenram lagts ut. Botten var täckt av lera.
Stolphålen efter ett långhus från förromersk järnålder. Bilden kommer från en arkeologisk undersökning i Rökinge på Visingsö. De höga vita käpparna visar vart de takbärande stolparna har stått medan de blå markerar väggstolparna.
En delvis undersökt ugn påträffad vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. Ugnen har varit nedgrävd för att användas för s.k. reduktionsbränning, och kan ha haft till syfte att bränna keramik. Den daterades till 410-200 f.Kr., d.v.s. förromersk järnålder.
Resterna efter ett långhus från äldre järnålder som framkommit vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. De svarta käpparna markerar stolphål efter takbärande stolpar medan de vita visar väggstolphålen. I förgrunden syns resterna efter en järnframställningsugn.
En hyddbotten från omkring 7300 f.Kr. (mesolitikum). På bilden syns hur en korsprofil har sparats genom hyddbottnen. Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Smålandsstenar, Villstad socken i Gislaveds kommun.
Resterna efter ett långhus från järnåldern, påträffat vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar var takbärande stolphål har undersökts. Huset på bilden daterades till mellan 80 - 340 e.Kr, d.v.s. romersk järnålder.
Köping sn, Norsa. Norsa RAÄ 131, grav 1. Norsa före den arkeologiska undersökningen. 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.