Tre ånglok utanför Växjö-Tingsryds Järnvägs lokstall i Växjö. Från vänster, VTJ lok 62 "Helge" tillverkat 1900, slopat och skrotat 1953. VTJ lok 60 "Wexiö, tillverkat 1896, slopat 1954, skrotat 1956 och VTJ lok 61 "Inge", tillverkat 1896, slopat och skrotat 1949.
Från 299 kr
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 20, tillverkat av Nohab 1904 för spårvidd 891mm. 1937 köptes det från Nordmark - Klarälvens Jäsnväg, NKlJ med littera NKlJ lok 18. 1950 såldes loket till Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ G3p 3152. Det skrotades 1952.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Sandträsk station på linjen Boden - Gällivare. Station anlagd 1896. En- och enhalvvånings stationshus i trä, moderniserat 1944. Mekanisk växelförregling. Bland personalen syns: 1.Stinsen i Sandträsk 2.Grosshandlare B. Sundtröm, Luleå 3.Pastiljon Brännström 4.Konsul Broms 5.Kamrer Liasmöe, Luleå 6.Postmästare Swensen, Boden 7.Ingenjör Broms. Övriga okända. Ånglok ab 35, tillverkat 1863.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Till höger i bild står ånglok HNJ lok 28, följt av den urspårade tendern och längst till vänster skymtas resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28 och den urspårade tendern.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns resgodsvagn HNJ 761 följt av den urspårade tendern och ånglok HNJ lok 28. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Statens Järnvägar, SJ E10 1739. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok, med rökskärmar av typ Wagner. Loket tillverkades av ASJ Falun och levererades Till SJ 1946. E10-loken var bland de sist levererade ångloken till SJ och således bland de nyaste.
Leveransfoto av ett av de ånglok av G8 2-typ som tillverkades av Nydqvist & Holm AB för export till Turkiet mellan åren 1928-1933. Dessa numrerades mellan 45001 - 45062. De sista av dessa lok togs ur trafik 1990 och ett av dem, 45035, kan numera beskådas på Ankara Locomotive Museum i Ankara, Turkiet.
KUJ Ånglok 9. KURJ s verkstad i Köping. Lokverkstaden april 1952. Underhållsarbete på ånglok.
Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild från vänster syns Munkendals Jernväg, MJ Co1 och Stafsjö Järnväg, Stafsjö J BCo 2. Andra personvagnar i bakgrunden från vänster är Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg, NAÄJ BCo 3; Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ CNo 41; Kosta - Lessebo Järnväg, KLJ BCo 103; Okänd vagn; Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ Co 1 och ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson"; samt mitten från vänster Helsingborg - Råå - Ramlösa järnväg, HRRJ Coö 6 och Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ Co 11.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Kopparfors AB, Hammarby Sulfitfabrik, Storvik. Ånglok, före detta Statens Järnvägar, SJ K4 1900. Skrotat 1964. Bruket hade en egen Järnväg mellan bruket i Gästrike Hammarby och Toretorp driftplats, bandel 165.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.