Reinhold Bäckström från Köpenhamn med sin farfar Thure Bäckström. Reinhold Bäckström är son till Erik Bäckström, som i sin tur är bror till Karin Bäckström. Karin Bäckström f. 1880 drev fotoateljé på Vasagatan 5 i Töreboda. Hon tog över den av sin far Thure Bäckström, som hade etablerat firman 1886, och hon drev den mellan 1896 -1916. Karin Bäckström gifte sig år 1917 med John Knape.
Från 299 kr
Enligt senare noteringar: "Troligen från Lycke i Håby. De två unga damerna längst till höger i andra raden är nr. 6 Elin Sahlberg och nr. 7 Selma Sahlberg. Systrarna byggde senare hus i Munkedal, där Elin drev bageri och Selma fotoateljé. Bägge verksamheterna upphörde i slutet av 1950-talet. Till vänster om Elin S. Rosa Johansson. Längst upp till höger Leo Sahlberg, bror till Elin och Selma." (BJ)
Vykort, "Varberg. Utsikt från fästningen." I centrum ses trädgårdsmästare Jeppa Persson Förstbergs plantskola i Damlyckan med bostadshuset till vänster, alldeles intill Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886. Villan uppfördes 1896 på Södra Hamnvägen 12 i nuvarande kv Skepparen. På andra sidan järnvägen och Strandvägen ligger Edvard Mathssons fotoateljé, senare s k Lottastugan, Badhusparken (Societets-). Längre ned längs järnvägen ligger "Freds" banvaktarstuga och till höger i bild ses delar av Platsarna. Huset där Slottsgatan idag går upp står ännu kvar. På berget i fjärran skådas vattentornet. Järnvägen söderut fick ändrad sträckning år 1920.
Bild från flytten av en paviljong som då antogs vara Grand hotells serveringspaviljong. Bilden är tagen från tidningen Östgötens fönster på St Larsgatan 17. Paviljonen flyttades från Badhusgatan 5 till Gamla Linköping, den var en gåva från Östgöta correspondenten. Flytten skedde november 1958. Ny forskning visar att byggnaden uppfördes som fotoateljé 1874. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Byggnaderna i korsningen Torggatan-Östra Långgatan. I huset från 1876 längs Torggatan till vänster etablerade fotograf Gustaf Björkström sin fotoateljé år 1906 med bostad ovanpå. Ägare till fastigheten var sedan 1886 Charles Albert Leffler, så byggnaden kallades då Lefflerska huset. Här har fasadtextens typsnitt målats om sedan 1906, sannolikt i en renovering utförd av byggmästare Nilsson. Björkströms reklamskåp på gaveln är nedmonterat - man ser på nyansskillnaden i fasadfärgen var det suttit - vilket kan bero på att familjen lämnade bostaden 1914.
Fritz och Alma Petterson. I 25 år var pastor Fritz Petterson verksam där tills han avgick med pension 1933. Samma år företog han en jordenruntresa till många missionsstationer från olika samfund. Resan varade i 2-3 år. 1897-1904 var han pastor i Skövde missionsförsamling. Pastor Peterson var född 8/1 1966, dog 7/4 1941. Son till skräddarmästare C.G. Pettersson, Törestorp, Daretorp, utanför Tidaholm. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Nanna Östman drev fotoateljé i Nyköping och Skövde.
Att se världen den fotograferande människan Tekniken har alltid styrt vad och hur vi kan fotografera. Med museets samlingar som utgångspunkt gör vi i denna utställning nedslag i fotografins utveckling i Sverige från 1840-talet och in i modern tid. Utställningen visades 25 oktober 2017 19 augusti 2018 I utställningen Att se världen den fotograferande människan, visar vi ett urval ur våra samlingar. Allt ifrån kameror och övrig utrustning till bilder från olika tider. Du kan fotografera dig själv i en fotoateljé av modell 1890 eller se in i den mänskliga kroppen med hjälp av röntgen. Du kan också lära dig mer om de verktyg som fotografen Lennart Nilsson använde för att utforska den mikroskopiska världen. För 175 år sedan spreds fotografin över världen och var då en dyr och svår teknik med få användare. Fotokonsten blev stegvis mer tillgänglig för att idag vara någonting som de flesta av oss ägnar oss åt dagligen. I samband med att utställningen öppnade släpptes även boken Att se världen svensk fotografi under 175 år
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.