Persontåg vid Ulricehamn station. Ånglok, Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkades 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Från 299 kr
Ånglok vid Borås bangård. Borås – Ulricehamns Järnväg, BUJ lok 1, tillverkat 1917 av Nohab. 1940 förstatligades loket och blev märkt som Statens Järnvägar, SJ K7 1548. Det skrotades 1963
Decauvillejärnvägen under Världsutställningen i Paris 1889, passagerartåg bestående av öppna sommarvagnar samt ånglok vid den tillfälliga stationen (tältet till vänster i bild). Till höger syns Pavillon de l’Algérie.
Östra Södermanlands museijärnväg. Närmast i bild; ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson" med godsvagn Anneberg - Ormaryds Järnväg, AOJ G 3. Till vänster i bild syns Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ 5 "Hamra" med personvagnar. Klotväxel.
Östra Södermanlands museijärnväg. Från vänster; ånglok Nättraby-Alnaryd-Elmeboda Järnväg, NAEJ 4 "K M Nelson" och Östra Södermanlands Järnväg, ÖSIJ 5 "Hamra" med personvagnar. I bakgrunden syns Mariefreds kyrka.
Vykort, "Särötåget vid Munkekullen", Släps socken. Ånglok på väg in i skåran mellan bergen. På vänster sida sitter ett par pojkar. Säröbanan (Göteborg-Särö Järnväg, GSJ) var en järnvägslinje mellan Göteborg och Särö, i drift 1903-1965. Rälsbussar trafikerade banan 1954-1965. Säröbanan hade ingen reguljär anslutning till det rikstäckande järnvägsnätet.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns ånglok HNJ lok 28, den urspårade tendern och resgodsvagn HNJ F3 761. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Smalspåriga ånglok utanför Ronneby lokstall. Från vänster SJ S3t 4053, före detta Halmstad Bolmens Järnväg, HBJ lok 7, SJ W4t 4006, före detta Västra Blekinge Järnväg, VBlJ lok 19, SJ Gt 4049 samt SJ S7t 4034, före detta Karlshamn Vislanda Bolmens Järnväg, KVBJ lok 20.
Hofors station. På spåret syns Gävle-Dala Järnvägs ånglok, GDJ B 10 "Thore Petré" och GDJ C 24, "Sölve". Personal, från vänster: Stins Lagerström C R, född 1832, avliden 1901. Söderlund, stationsmästare i Valbo 1913. Wallér, Lund, Ahlbom, lokförare. Lokförare Björklund,. J W Lindgren, trafikchef vid Dala-Ockelbo-Norrsundets Järnväg från 1920. Skog, lokförman. Östlund lokförare. J Jonsson. Lokförare Gustaf Åström. Banvakt Sjöblom.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 övergick loket till Statens Järnvägar SJ och fick littera SJ N6p 3163. I början av 1960-talet såldes loket av SJ till Hå Vallviks Järnväg. Det såldes 1969 till Roslagsbanans museiföreninge.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Här syns ånglok HNJ 28.
Statens Järnvägar, SJ W3t 4003 ånglok. Två överföringsvagnar med spårvidden 1067 mm håller upp en överföringsvagn (spårvidd 1435 mm) modell Q37 som är lastad med en äldre tredje klass personvagn Co, LJ nr 1 med lanternin. Vagnen skulle skickas från Kristianstad till Ronneby för ombyggnad till hjälpvagn.
Tårurspårning vid Bredaryd. Här syns resgodsvagn HNJ 761 följt av den urspårade tendern och ånglok HNJ lok 28. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Baltiska utställningen 1914. Fronten på två ånglok. SJ F 1200 till höger. Loket var senare med i en stor olycka i Getå. Efter det renoverades det. Loket såldes till Danmark (DSB) när eldriften tog över i Sverige men köptes så småningom tillbaka för att ställas ut på museum. Loket finns idag på Järnvägsmuseet i Gävle.
Tre ånglok utanför Växjö-Tingsryds Järnvägs lokstall i Växjö. Från vänster, VTJ lok 62 "Helge" tillverkat 1900, slopat och skrotat 1953. VTJ lok 60 "Wexiö, tillverkat 1896, slopat 1954, skrotat 1956 och VTJ lok 61 "Inge", tillverkat 1896, slopat och skrotat 1949.
Filminspelning med SJ Driftvärn. SJ E10 1743. E10 är litterat på ett svenskt trecylindrigt ånglok. Loken tillverkades av ASJ i Falun under perioden 1947-1948. SJ Driftvärn bildades 1946 och hade till uppgift att skydda viktiga anläggningar vid beredskap och krig. Driftvärnen lades ner 2005.
Olycka vid Nakerijokk 24 september 1900. Ett av byggnadsloken,"Dufvan", har spårat ur i rasat ned längs banvallen. Hjälptåget dras av ett tanklok från före detta Sverige & Norge Järnväg, S&N. Skadat ånglok är SJ P 315, Dufvan. Loket tillverkades av Nohab 1883 under ursprungligt littera SJ Pb 315. Det märktes om 1886 till littera SJ P 315. Loket skrotades 1911.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.