Ångbåten Östernerike. Kapten Säfström. 1897-06-26: "Öster-Nerike" levereras från varvet till rederiet. Byggkostnad 24 500 kronor. 1901-02: Såld till "Ångbåts AB Tärnan" i Haparanda för 23 500 kronor. Omdöpt till "Tärnan" 1901/1902: Ombyggd totalt vid Karlsviks mekaniska verkstad i Luleå. Fick helt ny botten, däcket höjdes och en ny salong och hytter inreddes. För att öka sjödugligheten byttes de stora utvändiga glasventilerna (= fönstren) i akterdelen mot plåt på spant och ett antal mindre runda ventiler. 1918-11-06: Såld till direktör Sven Unander, Haparanda för 40 000 kronor. Upprustad. 1920-07: Insatt på traden Luleå – Piteå – Luleå. Ny ägare: Axel Pettersson, Luleå. 1921: Ägs av änkefru Maria Kristina Pettersson. 1930: Ombyggd till bogserbåt. Senare (okänt årtal): Såld till Ernst August Eriksson i Jämtön. 1961: Skrotad. Legendarisk befälhavare 1901-1913 var Nils Petter "Pekka" Vikman (1867-1939) i Haparanda. "Tärnan" gick med passagerare och styckegods Haparanda - Kalix - Haparanda och användes även i chartertrafik. Ett antal foton av "Tärnan", de flesta tagna av Mia Green, finns i Haparanda kommuns bildarkiv och i Norrbottens museums arkiv. Fakta och historik: http://skargardsbatar.se/osternerike_1897/ Sundström, Arne: "Hjulångare i norra Bottenviken och andra fartyg i linjetrafik där". Tidskriften Länspumpen 2001:3.
Från 299 kr
bilder, fotografi
Arkitektur, Klocktornet, Peking, Fotografi, Photograph
Arkitektur, Klocktornet, Fotografi, Photograph
Klocktornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Styrsö 304:1
Två unga män med cykel vid Hornstullsgatan 1.
Gruvan, en av våra första utställningar, har genom alla tider varit en av de mest populära attraktionerna på Tekniska museet. Nu kan du utforska nya spännande upplevelser i de gamla gruvgångarna och uppleva en helt ny modern del med borrsimulator och andra spännande stationer. Vår populära utställning Gruvan har genomgått en rejäl förvandling förutom nya ytskikt, realistiska gruvarbetare och stämningsfull belysning har de gamla gruvgångarna fyllts med nya överraskningar, effekter och andra spännande inslag. Följ med på en resa genom trånga, mörka gruvgångar där du får uppleva hur det en gång så farliga arbetet i underjorden gick till hundratals år tillbaka i tiden. En helt ny del den moderna gruvan Dessutom har Gruvan utökats med en helt ny del med moderna gruvmiljöer. Starta äventyret med gruvbussen, som tar dig ned i underjorden. Framme i den moderna gruvans kontrollrum kan du ta plats i borrsimulatorn en styrhytt där du själv får styra den enorma borren in i bergväggen för att göra hål för sprängmedel och lasta malm. Här kan du också avfyra en rejäl salva med hjälp av knappar och spakar i ett riktigt sprängskåp som använts i Kirunagruvan. I den moderna gruvans kontrollrum möts du av mängder av skärmar för att följa metallernas och mineralens väg runt jorden. I skåp och lådor hittar du prover på 40 olika metaller och industrimineral som behövs för att tillverka en vanlig mobiltelefon. Här finns också mikroskop och andra verktyg för att testa och analysera borrkärnor från urberget. I den nya delen av Gruvan fortsätter berättelsen till nutid, och vi får se hur de en gång farliga arbetsplatserna numera liknar kontorsmiljöer och fikarum på vilken arbetsplats som helst. Vi får också träffa dagens gruvarbetare, avfyra sprängladdningar, åka buss långt ner i underjorden och prova att köra en borr- och lastningssimulator.
Vy över Emmas stuga med trädgård. En ljus ny byggnad med tvåkupigt tegeltak och veranda med enkel snickarglädje i form av stjärnor. I fönstrarna hänger gardiner i spets. På verandan sitter Emma Johansson i rutig kofta och mörk ljust prickig blus. Ena dörren in i huset är öppen och där skymtar en rutig mönstrad tapet. Runt trädgården löper ett staket med en grind. Till vänster skymtar ett upplag av ved eller virke och en upp och nedvänd pall. Till höger syns en bänk och en tvättlina.
En mängd olika slags ostar i förpackningar. Fotografens ant: Karlstadortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
Ostlager. Oparafinerad ost, nyss tagen ur saltlagen. Fotografens ant: Karlstadsortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Mjölken har löpnat i ostkar, ostmassan skall brytas. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostkar med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.