Fyra väninnor i sällskap med hund troligtvis hemma hos fotograf Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Sittandes på marken från vänster ses Ester Karlsson - mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tilltalsnamn och giftermål- därefter hennes syster Ingeborg Karlsson med hund i knäet och därefter Ella Sjögren. Stående ser vi vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Från 299 kr
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet och dess omgivning.
Utflykt i det gröna, sannolikt i trakten av Hägerstad slott i Hannäs. Antagandet kan göras utifrån de tre personer som identifierats. I kvinnan i mitten och mannen till höger ser vi Carolina Malmström och Ludvig Bäck. Från år 1880 var de ägare till Hägerstad slott, som de i huvudsak använde som sommarbostad. Den unga kvinnan iklädd folkdräkt är Dagmar Malm, blivande svärdotter till de beskrivna makarna.
Vy över Nystadviken i sjön Vindommen i Hannäs. På näset skymtar ruinen till Hannäs gamla kyrka. I bildens förgrund ser vi den ursprungliga stugan som sedermera kom att bli statbostaden Labbet till Hägerstad skattegård i Hannäs. Enligt traditionen uppförd som snickarstuga men från 1918 tillbyggd i stugans bägga ändar vilket fick huset på bilden att bilda en mittdel i en sammansatt bostad med två lägenheter.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Vy mot Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Bland individerna ser vi sannolikt hemmansägaren Jonas Jonzon i egen person och som en smula karskt placerat sig på timmertraven. Den sittande kvinnan närmast Jonzon torde vara hans hustru Matilda, följd av dotter Karin iförd folkdräkt. Männen till vänster respektive höger i bilden var enligt uppgift bröder vid namn Mårtensson. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
Överste Fritz Lovén var vid sidan av sina militära uppdrag en flitig fotograf. Som sådan i Linköping var höjden vid utsiktstornet Belvederen en flitigt besökt plats. Härifrån har han tagit en rad plåtar över staden som berikar vår kunskap om Linköpings utveckling omkring förra sekelskiftet. Just denna tagning visar utsiktsplatsen och hans assistent, som enligt uppgift i huvudsak var överstens hästskötare. Vi saknar dessvärre hans namn. Fototiden uppskattas till 1890-talets mitt.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Postmästare Johan Emanuel Asp med familj i trädgården intill Postkontoret i Finspång. På bilden ser vi rimligtvis hans hustru Hanna Augusta Axelina Åberg, bördig från Linköping. Flickorna har identifierats vara makarnas tre yngsta barn, döttrarna Karin Ingeborg, Elsa Maria och Ingrid Elisabet. Familjen Asp hade inflyttat till Finspång från Linköping våren 1896. I den förra staden hade Johan Emanuel tjänstgjort som postexpeditör, på den nya orten hade han erbjudits bli postmästare.
Vy mot Klockrike kyrkby vid 1900-talets början. Ortens nuvarande kyrka stod färdig 1826, helgad åt prinsessan, sedermera drottning, Josefina av Leuchtenberg. Den nya kyrkan hade även byggts gemensamt av Klockrike och Brunneby församlingar och tillhör ännu en av länets större landsbygdstempel. Längst till vänster i bilden tornar folkskolan och i förgrunden lägenheten Lugnets två hus som fungerat som klockareboställe och skola men vi tiden inrymde speceri- och diversehandel.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Från Wallenbergska trädgården i Linköping. Trädgården, som sträckte sig från nuvarande Lasarettsgatan till nedre delen av Djurgårdsgatebacken, hade anlagts av stadsläkare Johan August Åman och vidare utvecklats av den följande ägarfamiljen Wallenberg. Informationen som ges i anslutning till fotografiet är motsägelsefull. Dateringen 1898 är rimlig men knappast uppgiften att vi ser fru Wallenberg med döttrar. Nämnda år var änkefru Wallenberg avflyttad och makarna hade oavsett inte begåvats med så många döttrar.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Upplysningsvis uppfördes huset ursprungligen på den så kallade Kreatursvallen i Linköping i samband med 1898 års lantbruksmöte i staden, men flyttades därefter till denna natursköna plats med utsikt över sjön Roxen. På trappan ser vi järnhandlare Mauritz Hydén med makan Maria Sofia och döttrarna Anna samt Lisa. Vid bordet sitter kamrer Axel Lundblad, dennes dotter Axeline och Gottfrid Söderberg, den sistnämnda svåger respektive bror till makarna Hydén. Fotoår omkring förra sekelskiftet.
Stiftsekreterarebostället klingar rimligtvis obekant för de flesta Linköpingsbor. Stadsbor med långt minne kommer kanske ihåg huset som en präktig byggnad invid fängelset och i öster gränsande mot Domprostgården och korsningen Storgatan-Barnhemsgatan och Drottninggatebacken. Här skymtar endast husets västra gavel bortom lövverket. Mer igenkännligt torde det så kallade Lorichska huset vara vars tak syns i bildens bakgrund. Vad vi tydligt ser är stiftsekreterareboställets stallbyggnad, som låg tills det revs utmed Storgatan. Här rivningsåret 1967.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
En till åren kommen Didrik von Essen, möjligtvis porträtterad vid något av stadens serveringar. En tänkbar plats är annars hans bostad i den så kallade Marckska gården vid Hunnebergsgatan. Efter många år av kringflyttande tillvaro hade han från 1906 erbjudits möjlighet att där stadigvarande hyra en lägenhet genom gårdens ägare friherrinnan Clara Marcks von Würtemberg. Bostaden kom han att disponera till sin död 1922. Oavsett plats ser vi honom i en rofylld stund med kaffetår och dagens avisa.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.