Söraby kyrka. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
Från 299 kr
Herrgård, Norraby.
Södra Söraby
Vy över S:t Sigfrids sinnessjukhus med sjön Trummen i förgrunden.
Älghult, 1969.
Norrahammar
Åseda och Åseda kyrka
Ryssby
Ryssby kyrka och kyrkogård. I bakgrunden skymtar samhället.
Norrhult
Klavreström. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Klavreströms bruksherrgård. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. Det var också han som lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden för sin sons räkning, löjtnant J L Aschan.
Nottebäcks kyrka. Kyrkan i Nottebäck började uppföras 1831. Kyrkan byggdes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Lidhult har medeltida anor och på 1300-talet fanns här en träkyrka med ett krucifix, en unik mässhake och en S:t Olofsskulptur. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV, nu under namnet Cargotec, 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.
Nuvarande kyrkan i Lidhult invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan som är byggd i sten i historicerande blandstil, består av ett rektangulärt långhus med kor och en bakomliggande halvrund sakristia. Tornbyggnaden är försedd med en svängd huv med infällda urtavlor. Den slutna åttakantiga lanterninen avslutas med en spira som kröns av ett kors.
Kösen är en sjö i Ljungby kommun i Småland och ingår i Lagans huvudavrinningsområde. Sjön är 22 meter djup, har en yta på 10,8 kvadratkilometer och befinner sig 131 meter över havet. Vid provfiske har bland annat abborre, braxen, gers och gös fångats i sjön. Kösen ligger utmed Bolmån som rinner in från väster om Bolmen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.