Lektor Karl Bror Forssell. F.1856 26/2 i Skara, död1898 12/2 i Karlstad. Son till Maria och Nils Edvard Forssell. Bror till Tekla Forssell och Emma Walter (f. Forssell). Anna Ollson drev fotoateljé på Kungsgatan 47 i Karlstad. Firman etablerades 1872.
Från 299 kr
Anna Maria Johanna Forssell f. Torin född 1828 28/2 i Skara död 1866 31/5 i Skara av lungsot. Maka till Nils Edvard Forssell. Mor till Bror, Tekla och Emma Walter (f. Forssell).
Postexpeditör Tekla Erika Charlotta Forssell. Född 1862 i Skara, död 1940 i Skara. Dotter till Nils Edvard Forssell och Maria Forssell (f. Torin). Syster till Karl Bror Jacob Forssell och Emma Walter (f. Forssell).
"Stora huset", huvudkontor för Johan Thermaenius & Son, samtidigt bostad för Alfred och Gottfrid Thermaenius med familjer (numera kommunalhus). Tre vuxna, två barn och en hund framför huset. Gerda Thermaenius med sina bröder och barnen Maj och Carl-Edvard.
Granliden, Tisaren. Familjegrupp i gröngräset i en skogsbacke. Alfred och Gerda Thermaenius (född Callmander) med barnen Sven, Carl-Edvard, Ulla, Maj, Barbro. Längst till höger Ingrid Sanne (född Callmander), syster till Gerda.
En kvinna. Jenny Thermaenius (18 dec 1843 - 17 december 1909), född Stenberg, gift med Edvard Thermaenius. Mor till Alfred Thermaenius. Reproduktion efter en äldre bild. Se 92 149 1192
Lima musikkår, Britt Edvin, Emil Samuelsson, Leonard Hansson, Mill- Johan Olsson, Viktor Majanis, Tomt E. Olsson, Emil Hansson, Gottfrid Karelius, Olle Karelius, Edvard Karelius vid Valdemar Samuelssons bröllop 1917.
Främre raden från vänster: Margot, Ander Harström, Maja (Maria), Ingrid och Beda. Bakre raden från vänster: Edvard, Oskar och Gustaf. Herr och fru Harström med barn arbetade på Papyrus. Familjen bodde i kasern. Gustaf Harström var senare förman på Papyrus.
Fässbergsgatan 31 i Toltorpsdalen, Mölndal, på 1920-talet. Fr. v. Morbror Elis Teodor och moster Olivia "Vivi" Hansson, gossen Nils Rignell högst upp, fosterbarn i givarens mors hem. Mor (Emma, Karolina f. Olsson), far Karl Edvard Hansson.
Tomten till gården Hallen 1:5 "Ordförans" (idag: Hallen 1:29, Hallavägen 17 i Kållered) år 1979. Ägdes tidigare av Edvard Eriksson (1862-1945), jordbrukare, snickare och kommunalnämndens ordförande. Rutchkanan tillhör kedjehusområde på Mor Annas väg. Relaterade motiv: A1216 och A1661.
Tulebo Nordgård 1:5 "Bernandes" "Mattssons" c:a 1923-24. Frv. 1. Anders Edvard Mattsson f. 1844 d. 1929. 2. Hugo Mattsson f. 1921. 3. Josefina Bengtsdotter f. 1848 d. 1934.
Hallen 1:5 "Ordförans" cirka 1915. Ägd av Edvard Eriksson (1862-1945), jordbrukare, snickare och kommunalnämndens ordförande. Gården som är från cirka 1900, låg i närheten av nuvarande Mor Annas väg och Hallavägen. Finns som inramad tavla i gillets ägo.
Statens Järnvägar, SJ Stins Axel Bernhard Wallin 1889-93 sedemera stins i Stugsund och Östersund samt trafikinspektör i Sundsvall. Fru Amanda Wallin ( bredvid henne Förste stationsskrivare Edvard Schelin från Centralstation)
Arbetslag från Uddagårdens kalkbruk under disp. Nilssons tid. Övre raden fr.v. : Gustaf Ung, Karl Karlgren, Georg Hallberg, August Johansson, Enock Johansson, Edvard Lundgren, Gustaf Larsson. Nedre raden: Karl Sköld, Gusten Åhl, Karl Skog, Karl Ahlin, Gustaf Heij.
Enligt senare noteringar:"Charles Albrechtsson, Erik Smith, Torsten Palmqvist, Gösta Larsson, Eivind Sylvan, Edvard Sundberg, Bjarne Natt och Dag, Hugo Andersson, Deshayes, N. Ericsson, G. Boström, M. Sandberg, Bill Holm. Taget i kälkbacken vid Gustavsberg, 13/3 1914."
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Porträtt av Edvard Brändström, genom påskriften daterad januari månad 1896. Samma år, till hösten, skulle Edvard med familj inflytta till Linköping. Skälet var hans utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i staden. Vidare skulle han komma att bli regements chef och därmed avancera till övertses grad. Makarnas dotter Elsa kom i vuxen ålder att i högsta grad bli omskriven och uppmärksammad för sina insatser för mänskligheten och tilldelas det välförtjänta epitetet "Sibiriens ängel".
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.