Vy över uthus i Stensjö by. Timrade byggnader finns på båda sidor om vägen. I slänten står två hästekipage, den första med en tom vagn dragen av två hästar. I vagnen sitter ett barn med vit hatt och håller i tömmarna. Bakom vagnen står nästa ekipage draget av en häst. I vagnen står en man och lassar hö eller kärvar. I förgrunden springer höns. Till höger syns en gödselstack.
Från 299 kr
Aina Stensiö står på gården mellan ladugårdsbyggnader i Stensjö by. Hon bär en vit klänning med mörkt knytband, utsmyckat skärp och ljus hatt med mörkt band. I handen håller hon en kvist eller blomma. Byggnaderna som omger henne är timrade med spåntak. I den öppna luckan på byggnaden till höger syns lövhö. Under byggnaden syns klent virke eller störar. Träden i bilden är präglade av lövtäkt. Längre bort på vägen syns ett upplag av ved.
Vy över bygata och två uthus i Stensjö by. En mindre byggnad med en liten lucka vid högra gaveln och en större byggnad i rundtimmer med en liten lucka mitt på byggnaden. Marken framför byggnaderna är upptrampad och visar körspår. I kanten av vägen syns en gammal huggen stubbe. Till vänster syns två gärdesgårdar i trä bundna med vidjor. Bakom byggnaderna syns kronan av en stor asp med möjliga spår av hamling.
Två barn utanför Magasinet i Stensjö by. Till högerär en flicka med mörk klänning och vitt smutsigt förkläde. Hon har vara bara ben och skor. På en kärra parkerad i byggnaden sitter en pojke. han bär en uppknäppt mörkare skjorta över en ljusare skjorta, mörka byxor och skor. Utanför byggnaden löper en väg. Till höger i bild syns en hög med klena träd eller grenar. Längs vägen löper ett staket med fruktträd innanför.
Flygfoto över bebyggelsen längs vägen i Fyllebro med omgivande odlingslandskap. Tvärs över bilden upptill ses den trädkantade Fylleån. Här vid Fyllebro stod ett avgörande slag (även kallat "slaget vid Halmstad") under skånska kriget mellan Sverige och Danmark den 17 augusti 1676. Svenskarna besegrade en dansk kår och lyckades därmed avvärja ett danskt hot mot Göteborg. Detta blev det sista slaget mellan danskar och svenskar i Halland.
Restaurang Möllan i Morup med hissade nordiska flaggor och parkerade bilar utmed vägen. Kvarnen uppfördes 1844 av A J Jönsson som var gästgivare på Morups Gästis. Det är en spånklädd s k hättekvarn av holländsk modell. Hundra år senare, 1944 köptes den av Hugo Eklund och Svea Augustsson som gjorde om kvarnen till ett konditori och serveringsställe. Med sitt läge utmed dåvarande riksväg 2 blev "Möllan" mycket populär och kompletterades med uthyrningsrum.
Omodernt, uttjänt och för stadens utveckling med ett hopplöst läge stod ännu 1970 Mårdtorpet vid stadens västra utkant. I äldre tider benämt som Måltorpet och en tid i funktion som grenadjärtorp men vidare dagsverkstorp under egendomen Ryd. I bildens bakgrund skymtar den vid tiden pågående utbyggnaden av det moderna bostadsområdet Ryd. Torpet stod i egentlig mening inte i vägen för bostadsbyggandet, snarare för den planerade utläggningen av Malmslättsvägen / Riksväg 34.
Nygatan i Ljusne 1885. Det är i stort sett en byväg med staket på bägge sidor. Det stora huset längst ned till höger är Klamparkasernen som senare svängdes runt ett halvt varv för att få långsidan mot Nygatan. Den blev därmed den första i raden av kaserner längs gatan. Klamparkasernens uthus revs senare. Tvåvåningsbyggnaden längre ned efter vägen är den sk Herrskapskasernern. Längst upp till vänster syns vattensågen, norra Ljusnes första såg som revs i början av 1900-talet.
Området Mörtlösa öster om Linköpings tätort har under senare tid och kort period utvecklats till ett handelsområde. In i vår nuvarande tid låg här endast lantbruk och ett fåtal villor. Utmed dagens Linghemsvägen -och dess föregångare- var bildens fasad väl synlig från vägen, högt placerad på toppen av en terrasserad trädgård. Mörtlösa Södergård var namnet med ett arkitektoniskt uttryck från förrförra seklet. Här huvudgården från söder 1970, en tid före rivning.
År 1959 på våren är klass 4 från Österängsskolan i Jönköping på skolresa till Vadstena tillsammans med sin lärare Göte Ohlsson. På vägen dit är det fikapaus, på bilden Gösta Friberg, Jan-Åke Sundbring och Håkan Joelsson. På Österängsskolan var det tradition att man i 4:an åkte till Vadstena och Omberg, i 5:an till Västergötland (Falbygden, Skara, Varnhem) och i 6:an en resa till glasbruk i Småland.
Utmed kanten av Ekholmsvägen (nuv. Brokindsleden) i Linköping låg tidigare en rad bostäder som sedan länge bortrivits. Bildens fastighet låg nära ledens korsningen av Söderleden och uppgavs vid fototillfället 1952 burit adressen Ekholmsvägen 25. Huset var ursprungligen placerat i området av den då blivande Tannefors sluss och i ett läge som stod i vägen för kanalbygget. Det flyttades därför till bildens plats, enligt uppgift redan år 1866. Ägare var vid tiden byggmästaren Jakob Hjelm som namngivit huset Jakobsberg.
Från Järnvägsgatan i Ullared. Till höger närmast kameran syns en fällbar bom för korsningen Allmäna vägen genom samhället och "Varbergsbanan" - Varberg-Ätrans Järnväg. Gröna byggnaden bredvid uppfördes som hotell vid den tidpunkt det bestämdes att Ullared skulle bli järnvägsknut. Huset revs ca 1980. Det vita huset är apoteksbyggnaden och den gröna byggnaden därnäst är J A Johanssons lanthandel. Näst sista byggnaden i raden, benämt vattentornet, tjänade som pumpstation för ångloken på Varbergsbanan. Vatten togs från Musasjön. Sista byggnaden användes som banmästarebostad.
Bild ur en ursprungligen privat fotosamling som vore svår att lokalisera utan stöd. Lyckligtvis finns sådan i detta fall i form av påskriften "Hagadal", vilket vidare kunnat preciseras till Hagadal i Linköping. Närmare bestämt låg den lilla gården i vad som idag är stadens sjukhusområde, invid den omdragna Smedstadvägen (Hälsovägen) och utmed vägen ungefär vid platsen för sjukhusets södra entré. Mycket har således förändrats på platsen sedan bilden togs omkring år 1920.
Manbyggningens baksida är avbildad från åkern i nordost. Man ser bakbygget med två kamrar på gaveln och ett skafferi i mot manbyggnaden. Fönstren på manbyggnaden hör till salen på gaveln och en kammare mitt i huset. T h står smedjan, vilken revs och flyttades ut till åkerhörnet mot vägen 1936. I bakgrunden skymtar ladugården. I förgrunden skymtar en cementputsad (?) mur, vilken går ner i höjd med manbyggnadens gavel.
Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Masse har tagit en bild från vägen mot gårdspartens ladugårdsbyggnader. Masse skriver att det är de gamla uthusen, men de ser inte så gamla ut. Troligen är ladan i bulteknik äldst, den har blivit höjd med ett litet foderloft när fähusdelen i sten byggts till, så att takhöjden skulle stämma när man la spåntak. Mot ladan står tröskhuset och sedan följer ett gammalt stenhus av obestämd funktion och ett yngre magasin. Det är spännande byggnader som inte är kvar idag.
Ladugården lär vara byggd 1883, det kan vara det 30-åriga originalspåntaket som ännu är så här pass bra i skick. De krysspröjsade fönstren är typiska för tiden. T v är ett dubbelt fähus och t h om portlidret, gårdspartens originalinfart, ytterligare ett dubbelt fähus. Sedan kommer ladan med tröskhuset skymtande längst th. Eftersom ladugården låg alldeles intill vägen, var man tvungna att ha gödselhögarna inne på gården. Se också Bild 398.
Ladugårdens baksida och mäktiga gavel syns från andra sidan vägen. Det är en fantastisk byggnad, som man tyvärr rev strax efter denna bild togs. Det är en hög byggnad, särskilt gaveln är imponerande, det är på sätt och vis synd att alla trolar skymmer murverket, som går ända upp till hanbalken. Längst upp sitter en liten lucka som släpper in lite ljus till det stora loftet. Agtaket är utbytt närmast gaveln och man har fyllt på med ag uppe på nocken.
Här har Masse stått vid staketet vid sin tomt och tagit en bild av oxeln utanför stugan, se också Bild 1398. Oxlar har efter Masses tid bitvis blivit något av karaktärsträd på Lausbackar. Bakom oxeln alldeles framför räcktunen går vägen upp till Söderlunds. Den inhägnade hagen var förr åkrar, troligen för länge sedan tillhöriga gården Bogs, som antagligen försvann vid digerdöden 1350. Marken ligger nu under Smiss och används inte längre.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.