Nätra kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.
Från 299 kr
Ulvö kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.; (Ur kyrkoregister på länsmuseet)
Ulvö kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.
Foton 24/7 1963. Diligensförare är Oscar Rolandsson, från Borgafjäll. Han har kört på linjen i 25 år och är av äkta postsläkt. Fadern var poststationsföreståndare i Borgafjäll och äldste sonen funderar på postiljonsutbildning. (Se reportage i tidningen PS nr 10/1963) Klockan 6 på morgonen startar diligensen i Borga mot Dorotea. I bakgrunden Södra Borgafjället och Borgasjön. Sjön är gräns mellan Lappland och Jämtland.
Stationen fotad från första "Lapplandsexpressen" Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik
Avsänt 1904. Troligen är det marknadsdag (stormarknad i Hova?) Kreaturshandlare från Närke har med sig matsäcksväskor. Allan Thylén, som under ungdomstiden bodde i Grimstorp berättar: "Redan vid tretiden på morgonen vaknade vi av livet på landsvägen. Klockan fyra var vägen ett enda pärlband av foror. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Paul Peter Waldenström, född 20 juli 1838 i Luleå, död klockan 21.30 den 14 juli 1917 i sitt hem i missionsskolan på Lidingö, fil.dr., lektor i Gävle, en tid präst i Svenska kyrkan, var grundare av och ledare för Svenska missionsförbundet, 3642 foto: O F Westerberg Mäster samuelsgatan 51 Stockholm.
Teresia Amalia Karolina Josefina Antoinetta (Thérèse) av Sachsen-Altenburg, född 21 december 1836 på slottet Triesdorf, Bayern, Tyskland - död klockan 13.15[1] den 9 november 1914 på Haga slott, Solna, var prinsessa av Sachsen-Altenburg, en gren av furstehuset Wettin, och från 1864 svensk och norsk prinsessa och hertiginna av Dalarna Foto: W A Eurenius & P Quist Regeringsgatan 18 Stockholm.
Postgården i Alvesta. Klockan är tre på morgonen då stockholmsposten kommer till Alvesta, där "endast Posten och SJ är vaken". Postens egna bilar och en stor entreprenadbil står delvis färdiglastade för att så småningom ge sig av till olika platser i brevområdet. Kl 3.10 går en bil till Halmstad via Ljungby, kl 4.00 en annan till Älmhult via Vislanda o s v .
Postgården i Alvesta. Klockan är tre på morgonen då stockholmsposten kommer till Alvesta, där "endast Posten och SJ är vaken". Postens egna bilar och en stor entreprenadbil står delvis färdiglastade för att så småningom ge sig av till olika platser i brevområdet. Kl 3.10 går en bil till Halmstad via Ljungby, kl 4.00 en annan till Älmhult via Vislanda och så vidare.
Cykel-SM i Mölndal, år 1956. Cyklisten Per Landén korsar mållinjen vid seniorernas 5-milslopp fredagen den 3 augusti. Starten började klockan 15 på Skedegatan. Målet var på Kungsbackavägen (Brandahls). Banans sträckning: Mölndal-Kungsbacka till vändpunkten söder om Hanhals kyrkoruin och åter till Mölndal. Loppet var Per Landéns sista. Segrade gjorde Herbert Dahlbom före tvåan Gunnar Lindgren och Gunnar Göransson på bronsplats.
Två startberedda, norrgående, snälltåg från Malmö. Klockan är strax före 8 på morgonen. Till vänster står snälltåg, Snt, 42 destination Oslo. Ett B-lok drar och första vagnen är NSB D0 type 4 434-436. Till höger står Snt 8 destination Stockholm. Två B-lok drar tåget och första vagnen är DF01 1102. Tendrarna har elvarningsskyltar som användes åren 1918- till cirka1930. TT
Klockan 8 på lördagskvällen, 1 km norr om Odensala inträffade olyckan som berodde på att en främre ring på hjulparet på en godsfinka gick sönder. Godsfinkan spårade ur och drog det efterföljande tågsättet med sig. Fem vagnar splittrades medan loket stog kvar på spåret oskadat. Personal och 27 passagerare fanns på tåget men ingen skadades allvarligt
Första Lapplandsexpressen Tvåvånings stationshus av timmer, byggt av SJ. Arkitekt Folke Zettervall. Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik
Det är invigningsfest på Stureskolan. En damkör sjunger, med ansiktena i noterna. Vid dukade bord sitter en och annan kvinna och många kostymklädda herrar. Vid bordet närmast fotografen ses nackarna på Bror Gustavsson och Hilding Lund. På andra sidan bordet sitter bland andra Tore W Ekman och Jonas Carlsson. Ett piano finns i rummet. Klockan har passerat sju på kvällen.
Att ta bort sten från åkrarna var ett evigt arbete. Små kunde man plocka och bära bort, men till stora använde man stensläp. Stensläpet placerades intill stenen, ibland grävde man ner släpet lite, och sedan vältrade man på stenen för hand eller med hävstänger. När man fått på stenen, fick stutarna släpa bort den. Större stenar som man inte kunde vältra upp, grävde man i stället ner så de hamnade under markytan. Riktigt stora stenar fick ligga kvar. Här visar Masse två sorters stensläp. Den lilla t v är av självvuxet virke, man har använt en klyka och dymlat på en tvärslå baktill. Där utöver har man lagt till två offerbitar på medarna, de var lätta att ersätta jämfört med den självvuxna biten. Det andra stensläpet är betydligt mera arbetat och liknar en enkel kälke. Den kunde användas för stora stenar.
Arkitektur, Klocktornet, Peking, Fotografi, Photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.