Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Från 299 kr
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69. För ritningarna stod enligt uppgift den för Sverige synnerligen betydelsefulla arkitekten Helgo Zettervall. Resultatet blev för honom en typiskt fantasifull skapelse med element ur den historiska stilrepertoaren. Byggherre var av musikdirektör Hugo Beijer som efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse önskade ett ståndsmässigt boende. Från år 1880 ägdes slottet av protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och dennes maka Carolina och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet och del av dess vackra park.
Makarna Munck låter dokumentera sitt hem i Linköping i samband med ett besök av vänner. Carl Bror Munck hade tillsammans med hustrun Hedda inflyttat till Linköping i anslutning till att han 1893 utsetts till chef över II arméfördelningen förlagd till Linköpings garnision. Paret hade sin bostad i hörnet av Kungsgatan-Platensgatan. Bland gästerna ser vi major, sedermera överstelöjtnant och överste Henrik Gondret och dennes maka Magdalena Lovis Koch samt fröken Treffenberg, som inte identifierats inom ramen för denna uppgift. Foto omkring 1895.
Familjen Gustafsson samlade för fotografering vid farstubron till hemmet Landamäre i Vist socken. Året är 1909 och vi som kan sia om familjens framtid kan berätta att parets barnaskara nu var fulltalig med halvårsgamla Sigvard Emanuel i knäet hos modern Emma Kristina. Husfadern, Anders Gustaf Gustafsson, med det svungfulla tillnamnet Sving, var uppvuxen i Landamäre och hade tagit över torpkontraktet efter faderns död 1886. Emma Kristina var född i Åtvid men inflyttad till Vist från Vårdnäs lagom till giftemålet 1894.
Racercyklist får vi ändå kalla honom, denne okända yngling på färd genom Vreta kloster. Och visst är hans cykel byggd för höga farter. Vid tiden hade cykeltillverkaren för sin produktkatalog också bytt ut benämningen kapplöpare mot just racercykel. Vid en närmare granskning kan det konstateras att cykeln är av märket Vega, tillverkad i Linköping. Fullt utrustad med ringklocka, pump, verktygsväska och pedaler med tåfästen. För säkerhets skull med ett par extra slangar fästa på styrstaget.
Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Den otydliga dateringen i plåtens nedre hörn bör tolkas -1902- och då var Sigurd Schillbergs bostad och anläggning för hans firma Linköpings korkfabrik nyligen färdigställd. Möjligtvis är det honom vi ser på trappan till kontoret. Till höger är arbetsstyrkan för det praktiska samlad, som synes flest kvinnor. Efter att Schillberg avflyttade från Linköping 1905 kom vidare Göte Petrus Malmgren att ta över lokalerna för sin firma Druvans mineralvattenfabrik.
Med vykorts-producentens "Fågelstad järnvägsstation" menas här snarare utsikt från densamma, likväl som tryckets kvalitet berättar tidens måttliga krav. I blickfånget ser vi istället Eriksberg som tillbyggdes 1922 för att bland annat skapa en affärslokal på bottenplanet. Till höger därom ligger Järnvägshotellet som minner om tider då trafiken på järnvägen var livlig och orten var något av en järnvägsknut med möten av banor mellan SJ, FVÖJ och MÖJ.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering vid Västanå i Borensberg. Foto omkring 1895. Familjen hade fast adress i Linköping och disponerade vid tiden Västanå som sommarbostad. Sittande från vänster ser vi överste Wilhelm Reuterswärd, dottern Elin, fotografens fru Louise von Rosen, hustrun Carolina af Robson, sonen Gustaf och kapten Hjalmar Ekström. Stående från vänster ses överstens son Wilhelm, följd av parets gemensamma barn i Eva, Kristina och Olof.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck, och det är från hans tid som ägare vi här ser slottet.
Sällskap i trädgården till Villaberg på Hejdegårdssidan av Tannefors sluss. Närmast från bänken ser vi gårdens ägare Jonas Jonzon invid hustrun Matilda. Följande man och den stående ska enligt uppgift framställa bröderna Mårtensson, för vilka ytterligare uppgifter i övrigt inte kan lämnas. Flickan i helvit klänning är makarna Janzons dotter Karin och vid hennes sida står väninnan fröken Nyberg från Rogestad. Bilden är odaterad men Jonas Jonzons dödsdag per den 12 juni 1904 sätter ett sista datum.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Man hade det till synes idylliskt i Sjöbacka den här dagen då fotograf Didrik von Essen kom på besök. Sannolikt var han väntad, möjligtvis beställd och med ett hastigt arrangemang skapades ett harmoniska ögonblick. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Passagerarfartyget Kinda görs redo för färd från Linköping söderut på Kinda kanal. Ännu är hon förtöjd i hamnen invid Nykvarns sluss. Fartyget var byggt i Söderköping redan 1872 och gick en första tid som lastfartyg under namnet Björkfors N:o 1. Omkring år 1890 fick hon ny ägare, modifierades för passagerartrafik och erhöll sitt nya namn. Det är även där eller kort efter vi får söka bildens datering. I bakgrunden ses Nykvarns Bindgarnfabrik med kontor och arbetarbostäder.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
Fotografi ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge hänförts till Linköpings trädgårdsförening. Nya observationer placerar istället motivet till trädgården till familjen Blüms hem på Barnhemsgatan 4. Till vänster står närmare bestämt Gösta Blüm intill en oidentifierad kvinna. I mitten ser vi Hildur Setterberg och Adolf Blüm. Till höger står Amanda Lorentzon och Ellen Blüm. Bilden har lämnats oss odaterad men Adolf Blüms död 1901 skänker viss ledning.
Personalen vid Borggårds bruk 1905. Vid tiden hade brukets omställning från stångjärnstillverkning mot redskap och järnartiklar pågått en tid. Grepar, tjugor, spadar och skyfflar var som synes viktig del i produktionen, men tiden pekade mot mindre artiklar som krokar, söljor och skruvar med mera. I mannen med högst position i bilden, såväl som i realiteten, iklädd något ljusare kostym ser vi brukets delägare Adolf Trägårdh.
Ett av tiden påverkat fotografi som ändå ger en enastående vy över Högabacken söder om Rimforsa. Året är 1902 och närmast betraktaren ses Sjöstugan, som även burit namnen Strandhem och Mejeriet. Vid tiden för bilden bodde här stenarbetaren Axel Wilhelm Johansson och hustrun tillika mejerskan Anna Olivia Hag. Sannolikt ser vi dem på bilden i kretsen av grannar. I bakgrunden ligger det vitrappade Tävelstad missionshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.