Stensättning, gravfält ifrån järnåldern.
Från 299 kr
Röse, "Landshövdingehögen".
Ett gravröse i Plittorp.
Fasta fornlämningar i Herman Jonssons hage vid ån. Fridlysta 1930. Skeppssättning.
Gravfält i Räpplinge.
En hällkista ifrån stenåldern i Södra Möckleby.
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning i Södra Möckleby. Begravningssed ifrån stenåldern.
Gravfälten nummer 80 och 81 i Odensviholm. Foto: augusti 1966 från väst.
Mur, ingående i skansanläggning.
Domarring. Från öster.
Gravundersökning 1938. Fynden bestod av skelett och spjutspets.
En hällkista i Torslunda. Begravningssed ifrån stenåldern.
Bild på Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Arkeologiska undersökningar 1974 vid Gåtebo.
En arkeologisk utgrävning i Köpingsvik med K-G Petersson den 15/9 1961.
Gravröse i Böda.
Röse nummer 16, brättet norr om profilen, foto från nordost.
Parti av skansen.
Domarring. Från syd-sydost.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.