På affärsskyltarna kan man läsa Nilssons Charkuteri inh K Melbäck och Läsrum för sjöfolk. Byggnadsår 1829. Byggherre Falkenbergs stadsförsamling. Byggnaden utgjorde prästbostad till 1891, då fastigheten försåldes till enskild person. I serien ingår bilder som är tagna 1953-54, därför är antagligen också denna bild från något av dessa år.
Från 299 kr
Kristusring från Algutsrum sn, inköpt omkring 1890 hos guldsmeden J.G. Hentzell i Kalmar (enskild ägo). Skenan kring klackens ringplatta är tillfogad för 50 år sedan för att skydda plattan mot nötning vid dagligt bärande av ringen. Se Kalmar Län 1963, sid. 64.
Ur en större samlingar av glasnegativ har sällan varje enskild glasplåt klarat tidens förlopp. Ydrefotografen A C Hultgrens fotografiska kvarlåtenskap utgör dessvärre inget undantag. Den något naggade vyn mot torpet Bogölen i Svinhult är ändå värd att framhålla. Fotoåret 1915 ännu brukat av torparen Karl Johan Johansson och hans maka Johanna Gustava Adolfsson.
Rälsbussar utanför garaget. Visby station öppnad öppnad 1878 av Gotland Järnvägar, GJ. Då byggdes tvåvånings stationshus i sten. Nytt magasin uppfördes 1912. Rälsbussgarage med fyra portar byggdes 1945. GJ förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Visby station öppnad öppnad 1878 av Gotland Järnvägar, GJ. Då byggdes tvåvånings stationshus i sten. Nytt magasin uppfördes 1912. Rälsbussgarage med fyra portar byggdes 1945. GJ förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Del av bangården vid Visby stationen. Visby station öppnad öppnad 1878 av Gotland Järnvägar, GJ. Då byggdes tvåvånings stationshus i sten. Nytt magasin uppfördes 1912. Rälsbussgarage med fyra portar byggdes 1945. GJ förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Norra infarten till Visby station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Ritning på engelskt kryssmärke Kryssmärket sitter direkt innan spårområdet vid en järnväg. Kryssmärke kan saknas vid korsning med enskild väg, därmed bör du köra så att du säkert kan stanna före spåret. Det finns 2 kryssmärke. Kryssmärken finns för ett spår, och en annan modell av kryssmärken för flera järnvägsspårspår.
Nedanstående kavalleriofficerare avlade officersexamen på Karlberg 1923 och gick därefter ridskolan på Strömsholm 1924-25. Carl-Axel Stackelberg K 1, Sven Littorin K 3, Nils Frost K 4, Sven Axel Torén K 5, Carl Otto Smith K 6, Erik Wikland K 6. Enskild träning utomhus.
Norra infarten till Visby hamn station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Porträtt av gossen Erik Åman, som här med kavat uppsyn satt sig på balustraden i linköpingsfotografen Rydholms ateljé. Född som son till lasarettsläkaren i Linköping, Ludvig Åman och dennes maka Fanny Nordvall. Familjen var genom faderns yrke bosatta i stadens länslasarett, vid tiden beläget invid Hospitalstorget. I vuxen ålder kom han att bli banktjänsteman och knuten till Östgöta Enskilda Bank. Från 1887 var han gift med Sofia Emilia Sahlström, bördig från Gävle. Äktenskapet upplöstes emellertid genom skilsmässa 1899 och Erik kom att gifta om sig året därpå med Fanny Josefina Rundblad, född och inflyttad från Södertälje. Hans andra äktenskap blev dock kort, då hustrun avled redan inom ett år. Eriks tredje försök, med den från Stockholm stammande och betydligt yngre Karin Tilander, kom dessbättre att vara i närmare 30 år, naturligt avslutat vid Eriks bortgång 1932. Upplysningsvis kom hans tredje och sista maka att leva till 1969. Trots tre äktenskap blev Erik barnlös. Tillsammans med tredje hustrun adopterade han emellertid en hemhjälps oäkta dotter 1919, som kom att följa sina adoptivföräldrar till vuxen ålder. Som nämnts avled Erik 1932. Den lilla famljen var då skriven i Kimstad.
Vy mot det så kallade Treportshuset i Linköping. Namnet hade huset fått genom sin komplicerade byggnadshistoria där två enskilda byggnader sammanbyggts och skapat behov av passeringar till åtminstone tre lägenheter. Tiden för bilden är några år in på förra sekelskiftet och husets adress var då Klostergatan 40, sedermera ändrats till gatunummer 24. För den skarpögde ger Folkets Hus affisch-tafla några tidsbilder som kan förtjäna att bli räddade från glömska; Den 25 juli detta år skulle det hållas sommarfest vid Flistad brunn, och den vid tiden populära bondkomikern Josef Ulin annonserar för uppträdande med sin rollfigur "Jan i Grebo". Biografen Continentals kungörelse daterar bilden till perioden 1907-1910. Mycket lite är känt om biografen, annat än att den låg invid Ågatan och var i drift under nämnda år. Ett mer seriöst budskap annonserar Karl Holmsten som åkt ända från Sundsvall för att hålla föredrag om den brännande emigrationsfrågan. Lång tid efter dessa tilldragelser kom Treportshuset att flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping. På platsen kom byggmästare Gösta Lindsten att uppföra det som i folkmun kort och gott brukar kallas Lindstens-huset.
Våxtorps kyrka och kyrkogård, fotograferat från väster. Kyrkan har ursprung i 1200-talet. Det breda tornet i väster med trappstegsgavlar, här under renovering, antas härröra från senmedeltid, men fick sin nuvarande, historicerande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har varit knuten till Vallens slott i närheten, som hade s k patronatsrätt ända fram till 1922, då sådan rätt avskaffades i Sverige. Tidigkristna stormän uppförde egna kyrkor till sina gårdar och hade därmed rätten att själva välja präster och förfoga över kyrkans inkomster. Sådana enskilda kyrkoägarna kallades "patronus". Patronatsrätten kunde vara antingen reell, och följa med egendomen, eller personell och därmed följa en viss släkt. Det förstnämnda blev vanligast i Sverige. Under press från katolska kyrkan modifierades rätten med tiden. Den blev antingen förenad antingen med rätten att uppbära kyrkans inkomster (och därmed även skyldigheten att underhålla dess skick), eller rätten att välja präst (kyrkoherde). Till skillnad mot i Sverige lät man vid reformationen under 1500-talet i Danmark kyrkorna behålla sin andel i tionden och övriga ägodelar. Så kom det sig att den "lukrativa patronatsrätten" senare endast förekom i Halland och övriga forndanska landskap.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.