Flerohopp grundades 1725 som järnbruk och utnyttjade då myrmalm. Som flera andra bruk i området ombildades det till glasbruk under 1800-talets senare år (1891). Namnet är bildat av de tre grundarna Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedts efternamn.
Från 299 kr
På insidan av sjöbodarna.
En församlingsskyrka i Mortorp.
Gunnebo bruk. Gamla tråddrageriet - arbetarkasern i korsvirke, byggd på 1800-talet av en tysk bruksägare på Gunnebo.
Flygfoto över Figeholm. Flygfoto av köpingen med torget, gloet och hamnen. Foto AB Flygtrafik nr E 359. Får ej utan tillstånd reproduceras. "1940-tal (1930-tal enl. Sage)."
I byn hölls gästgiveri. Uppdraget gick i tur bland gårdarna. Där det nya huset, som skymtar till höger, ligger, fanns förr en stor gammal byggnad som oftast användes till logi för resande. Även den på bilden återgivna gamla stugan användes ofta.
Motiv från Tryserums kyrka.
Ryssby tingshus
Ösjöfors pappersbruk år 1920. (Tekniska museets arkiv)
AB Lövträförädling.
Ängslada vid Osbokärret.
Motiv från fastigheten Björkmossa n:r 2 o 3.
Kalmar Verkstads AB. En av de mest betydande verkstadsindustrierna i Kalmar.
Kvarteret Tulpanen. Den långa vita bostadbyggnaden kallades för "Solgården".I bakgrund Gasverket med Gasklockan och kontorhuset. Den långa stalliknande byggnaden långt till vänster. Till höger Ålderdomshemmet, Falkenberg och inrynde också deras smedja. Åkerjorden hitom "solgård"t.h också Falkenberg. Mitten av 1920-talet. Sandås.
Flygel nr tre. Timrad utan knutskallar, oklädd. Tak av enkupigt tegel på bräder med vattenrännor, täckta med hakar. Rödfärgad med svarta hörnfoder samt vita dörr- och fönsterfoder.
Hossmo Kyrka.
Gamla bostaden på Smedby nr 1.
Ölvedal, Karl Fredrik Jakobssons gård.
Lindholm-Houges sista bostad på Molinsgatan i Gamla Stan, Kalmar.
Detta är Ankarsrums kolhus vid Hummelstad, Långsjöns övre ända, Hallingebergs socken, "Hummelsta kolhus" kallat. Nu för länge sedan rivet. Nya vägen går delvis fram där. På vintrarna fylldes kolhusen med träkol från milorna, och när våren kom pråmades de ner till bruket över Långsjön. Man ser ingången från backen t.h., och nedanför lite av Långsjön där pråmarna lades intill landgångarna och fylldes. Det var den pråmflotta som nu ligger kvar på Långsjöns botten." Erik Lehman 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.