Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, Hållplats anlagd 1900. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfört 1944. Hållplats öppnad 1894, med ett då uppfört mindre 'plankhus' och träplattform. 1927 uppsattes hållplatssignal. 1944 byggdes en ny större hållplatsstuga, en våning i trä, utbyggt för att ge större utrymme för godhantering 1946. Posten flyttade från stationshuset 1.7.1966 och då blev stationen obemannad. Tåguppehållen drogs in fr o m 25 maj 1978. Stationshuset revs i januari 1981. (Nummer skylt bil G29275.)
Från 299 kr
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC började verksamheten avvecklas för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Minst 12000 dagsverken och lika många riksdaler i kontanta bidrag blev de sammanlagda insatserna för den nya kyrkan, som invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Klavreströms bruksherrgård. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. Det var också han som lät uppföra den nuvarande herrgårdsbyggnaden för sin sons räkning, löjtnant J L Aschan.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC på slutet av 1940-talet, började verksamheten avvecklas, för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Vy över herrgården Bergkvara med ruin. Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse, vars släkt fortfarande äger gården.
År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrka invigdes 1880 och uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar.
När den nya kyrkan för Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg,Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.[1] Eftersom kyrkan var tornlös hängde kyrkklockorna i en enkel klockstapel av trä. Dessa överfördes till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel och klockor anskaffades .
Lindhovs kungsgård sedd från ovan. Manbyggnaden uppfördes 1838 och gården är ett byggnadsminne i Lindbergs socken, norr om Varberg, som ligger på platsen för stadsbildningen Ny Varberg. Staden brändes ned 1612 och invånarna beordrades att flytta till Platsarna. Slottsherren på Varbergs fästning, Mogens Gyllenstierna, byggde då en ladugård på platsen och senare uppfördes där även en manbyggnad och gården fungerade därefter som överstelöjtnantsboställe fram till 1723.
Hejllska villan uppförd 1904 och ritad av Gottfrid Ljunggren med nationalromantiska drag åt stadsfiskal Nils Olof Samuelsson, kv Bomlyckan 1 (numera 10). Fasaden skiljer sig åt mellan våningarna och har en spånklädsel på övervåningen medan nedervåningen har en liggande panelklädsel, liknande smalt timmer. Somliga fönster har markiser och i husets vinkel sitter ett burkspåk. Nedanför detta står tre män och betraktar en ny plantering i trädgården. Till vänster skymtar gamla lasarettet.
Torgmarknad år 1938 på Kungsbacka torg. På torgets mitt står en hög belysningsstolpe och till vänster i bild är bussparkeringen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Solbergs kyrka. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
Solbergs kyrka, interiör. Arkitekt Otar Hökerberg, Stockholm. Nationalromantisk stil. Byggd i trä med högt och brant sadeltak med strävor mellan fönstren ända ned till sockeln. Taket är täckt med rött tegel och de panelklädda väggarna är tjärade. Ett mindre torn finns på takets västra del. Invändigt består väggarna av synligt timmer, takbjälkarna är synliga, bänkarna är blåmålade och predikstolen målad i grönblått. År 1952 gjordes en restaurering, då en ny snidad altaruppsats tillkom.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.