Denna gårdspart kom till omkring 1720 då Catarina Bertelsdotters och Per Olofssons båda döttrar Kerstin och Carin delade den då ännu odelade gården mellan sig. Kerstin Olofsdotter gift 1712 med Christen Jacobsson från Hummelbos i Burs blev ägare av denna part. Deras äldste son Per Christensson född 1716 gift med Annica Persdotter tog över gårdsparten och de byggde 1773 ett stenhus som de fick 20 års skattebefrielse för. Per och Annica fick 6 barn, varav äldste sonen Per Persson född 1746 ärvde parten, men han dog tidigt och hans änka gifte om sig till Botels. Då delade bröderna Olof Persson född 1756 och Christen Persson född 1760 gårdsparten mellan sig och Olof flyttade ut och byggde upp sin part ner mot stranden söder om Smiss. Christen gifte sig 1785 med sin syssling Christina Mattsdotter född 1764 från Hallsarve och de fick två barn. Christen dog tidigt och Christina gifte om sig 1795 med Daniel Jakobsson från Gumbalde. Dottern Anna Cajsa Christensdotter född 1787 från första äktenskapet ärvde parten. Hon gifte sig 1821 med den 9 år yngre Gustav Jakobsson född 1796 från Bönde och de fick 5 barn och av dessa tog äldste sonen Jakob Petter Gustavsson född 1825 över. Jakob Petter blev gift med Dorotea Birgitta Larsdotter född 1824 från Bönde och de fick 5 barn. Jakob Petter dog 40 år gammal när alla barnen var små och Dorotea Birgitta brukade gården själv tills äldste sonen Gustav Petter Jakobsson född 1848 tog över. Gustav gifte sig 1876 med sin svägerska Johanna Catarina Engström född 1846 från Glammunds i Akebäck och de fick dottern Augusta 1877, gift 1897 med Arvid Olsson till Bjärges. Gustav dog redan 1884 och Augusta och Arvid tog över gården och införlivade den med Bjärges varvid denna part upphörde. Huset på bilden var troligen rätt nytt, byggt omkring 1870. Änkan Johanna Catarina bodde troligen kvar en tid, men huset skadades av brand och revs 1905, året efter denna bild togs. Stenen återanvändes troligen i det nya hus Theodor Thomssom byggde samma år på tomten, se Bild 840. Grannparten varifrån Theodor kom skymtar svagt till höger. Till vänster kan man ana Smiss och i bakgrunden ligger Lausviken. Bilden är tagen uppifrån backanten.

Från 299 kr

Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Från 299 kr

Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Det är sannolikt Arvid 39 år och hans fru Hanna 45 år som sitter mot husväggen. Sonen Ragnar 12 år står nog bredvid trappan, men den som står på den är okänd.

Från 299 kr

Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt. 1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part. Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Från 299 kr

Det finns inte ingen stenhusresolution på någon av Gannorparterna, vilket är lite märkligt. Manbyggnaden på grannparten var byggd 1874 och borde ha förgåtts av ett stenhus, man bodde knappast i en manbyggnad av trä ända in på 1870-talet. Manbyggnaden på den här parten ser ut som om nedervåningen skulle vara från 1700-talets slut, medan övervåningen sannolikt är från 1800-talets mitt. Men resolutionerna från 1780-talet är förkomna och kanske byggde man stenhus på Gannor just då. Lars Olufssons och Juditta Hansdotters son Lars Larsson gift 1707 med Brita Larsdotter fick denna part vid gårdens delning i början av 1700-talet. De fick 4 barn, varav ende sonen Lars Larsson född 1718 gift 1741 med Catarina Danielsdotter från Gumbalde övertog parten. De fick 5 barn och av dem ärvde äldste sonen Daniel född 1747 parten. Han gifte sig 1771 med Anna Christina Olofsdotter född 1746 från Bönde. De fick 6 barn och av dessa tog sonen Carl Danielsson född 1775 över parten, gift 1805 med Maja Lisa Nilsdotter född 1787 från Kauparve. Sonen Daniel Karlsson född 1810 gifte sig med Johanna Hansdotter född 1812 från Ardre och de blev nästa ägare. Inte mindre än 7 barn föddes i äktenskapet och det blev sonen Karl Danielsson född 1840 som ärvde gårdsparten. Han gifte sig 1864 med Anna Lisa Johansdotter född 1845 från Bönde och de fick 4 barn. Ett år efter yngsta barnets födelse drunknade Karl och parten gick i sterbhus till 1886, då Anna Lisa gifte om sig med Johan Engström född 1850 från Smiss i Akebäck. Alla barnen emigrerade till Amerika. Det blev enda barnet i andra äktenskapet Hermanna Engström född 1889 som tog över, gift med Gunnar Pettersson född 1888 från Hall. De sålde gårdsparten och flyttade till Hörsne, inget av de 11 barnen tog över. Karl Jakobsson född 1882 och hans hustru Ella Maria Karolina född Andersson 1893 inflyttade från Ardre köpte denna part. Yngste sonen Stig Jakobsson född 1929 blev näste ägare, han tog senare namnet Karo Dotes. Han gifte sig med Doris Karlsson född 1931 och de fick sonen Dan Dotes, vilken har övertagit gårdsparten. Personerna i den av humle inramade dörröppningen är svåra att identifiera. Kvinnan t v är troligen Anna Lisa Johansdotter 61 år och mannen är hennes make i andra giftet Johan Engström 56 år. En av de yngre kvinnorna måste vara dottern Hermanna 17 år, den andra kan kanske vara dottern Lina 33 år från första äktenskapet, men hon borde redan ha utvandrat. Vem pojken kan vara har inte gått att utröna.

Från 299 kr

På 1600-talet var Botels en enda part, belägen öster om vägen och ägd av Jakob Andersson. Hans son Olof Jakobsson tog över på 1670-talet och dennes dotter Carin tog med sin man Per Christensson över på 1600-talets slut. Deras tre söner Jakob, Lars och Christen och troligen Carins bror Lars delade gården först i två delar 1716 och sedan i ytterligare två delar 1732. Christen Persson fick denna part. Han gifte sig 1714 med Margareta Larsdotter och de fick tre barn, varav sonen Hans Christensson tog över parten. Han gifte sig 1746 med Elsa Danielsdotter från Gumbalde och de fick 6 barn. Äldste sonen Christen Hansson blev näste ägare, gift 1775 med Catarina Mattsdotter, de fick två barn, varav sonen Hans Christensson blev husbonde i början av 1800-talet. Han gifte sig 1807 med Magdalena Catarina Larsdotter och de fick en son och tre döttrar. Sonen blev inte gift, utan gårdsparten togs över av dottern Anna Greta och mågen Nils Karlsson 1845. De fick tre söner, varav äldste sonen Hans Nilsson blev husbonde, gift med Margareta Larsdotter 1868. Det är troligen de som byggde upp gården på andra sidan vägen efter branden 1865 och det är deras manbyggnad som syns på bilden. Hans och Greta fick tre barn, där sonen Lars Hansson gift 1895 med Olivia Kristiansson tog över parten 1902. De fick barnen Harald och Elinda. Harald gifte sig 1925 med Ester Melander, de blev ägare 1929 och fick sönerna Enar och Erling. Erling Hansson tog över gården med sin fru Gunvor, de fick dottern Marie. Erling och Gunvor arrenderade ut gården till Dan Dotes på Gannor omkring 1993 och sålde den till honom 2008. Dan styckade av marken och sålde byggnaderna med tomt och änge till en familj från fastlandet. På bilden syns från vänster: Harald 6 år, farfar Hans Nilsson 57 år, systern Elinda 3 år, farmor Greta 57 år, pappa Lars 34 år och mamma Liven 31 år. Bakom dem ses den vackra manbyggnaden som troligen Hans och Greta byggde på 1860-talet. Den revs och en ny mycket stor vinkelbyggd manbyggnad med centralvärme uppfördes på gårdsplanens plats 1938. Det sägs att bygget möjliggjordes av ett arv. Hans hade en yngre bror Karl, som slog sig ner i Australien och blev mycket välbärgad där. Han dog 1939 och möjligen har han bidragit med medel till den nya manbyggnaden. Till vänster syns en bodlänga och den yngre ännu kvarstående flygeln innehållande brygghus och källare.

Från 299 kr

Kyrkoherde Carl Magnus Wezén på äldre dagar. Likväl skulle han komma att leva åtminstone i närmare 30 år efter att fotografiet togs. Född 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, kom han efter teologiska studier och påföljande karriär som kyrkoman att från 1878 bli kyrkoherde i Västra Husby församling. Från 1861 var han gift med prästdottern Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896 men Carl Magnus kom som antydds få ett långt liv som till slut nådde sin ände den 19 december 1928. Han var då på sitt 97:e levnadsår.

Från 299 kr

Karaktärsfullt porträtt av domprost Anders Fredrik Sondén. Född i Landeryd 1807 som son till dåvarande pastorn, sedermera kyrkoherden, Johan Adolf Sondén och makan Anna Chatarina Kernell. Modern var bördig från Åsbo socken och på mödernet var han kusin med den i samma socken uppvuxne Per Daniel Amadeus Atterbom. Efter studier vid Uppsala universitet till doktors grad tillträdde Sondén en lektorstjänst i Linköping. Tiotalet år därefter påbörjade han sin långa tjänstgöring som kyrkoherde, först i Skeda och därefter i Kvillinge och Simonstorp. Från 1864 domprost i Skara. Privat var han från 1839 gift med Carolina Cecilia Kalén.

Från 299 kr

Catharina Lilliehöök levde genom ett fascinerande tidspann. När hon föddes sommaren 1792 hade Gustaf III härförleden blivit skjuten och när hon somnade in rullade besindrivna bilar i Sverige. Hon var född på godset Mollungen som äldsta barn till rustmästaren och livdrabanten Carl Adam Lilliehöök och dennes hustru Anna Maria Reenstierna. Från 1820 gift med överjägmästaren Carl Johan Åstrand till Eds säteri i Ydre. Godset kom att bli hennes boställe över makarnas fem barn, änkeskap från 1861, och till sin egen död 1892. Hon hade då levt i nära 100 år.

Från 299 kr

Änkefru Emilia Trysén i sällskap med någon av hennes tjänarinnor, sysselsatt med handarbete. Emilia var född i Ringarum 1843 och hade på sin 21-årsdag gift sig med godsägaren Anders Magnus Julius Trysén och flyttat till godsets huvudgård Skönero i Tryserum. Deras äktenskapet varade i 20 år. En höstdag år 1884 förolyckades maken efter att hans häst kommit i sken. Vid fototillfället hade det gått ytterligare omkring 20 år. Bilden är sannolikt tagen i Skönero men även gården Brantsbo är möjlig, där Emilia bodde några år runt förra sekelskiftet.

Från 299 kr

Porträtt av friherrinan Lucia Liljenstolpe. Gift i Vreta Kloster kyrka 1810 med Hampus Mörner (1775-1855). Makens militära karriär föranledde att makarna efter giftemålet blev bosatta i Uppsala och sedermera Stockholm. Under åren 1820-1842 var familjen hemmahörande i Härnösand, då maken tjänstgjorde som landshövding över Västernorrlands län. Efter avgång från ämbetet flyttade familjen till Linköping 1842. Vid makens bortgång 1855 fanns tre vuxna döttrar hemmavarande. År 1870 flyttade Lucia och två av döttrarna till Stjärnorp för att bli inneboende i systrarna Linderskölds Kolfall. Här avled hon i lunginflammation 1877. Jordfärstningen i Vreta Kloster kyrka leddes av hennes svärson, Johan Grewell. Hon begravdes emellertid i Linköping.

Från 299 kr

Karaktärsfullt porträtt av medicinalrådet Carl Sondén. Född i Landeryd 1802 som son till dåvarande komministern, sedermera kyrkoherden, Johan Adolf Sondén och makan Anna Chatarina Kernell. Modern var bördig från Åsbo socken och på mödernet var han kusin med den i samma socken uppvuxne Per Daniel Amadeus Atterbom. Efter studier vid Uppsala universitet var Sondén verksam som främst psykiatriker i Stockholm, från 1847 som överläkare vid Danviks hospital. År 1849 blev han invald som ledamot av Vetenskapsakademien och från 1858 även invald som ledamot av Medicinalstyrelsen. Privat var han från 1838 gift med Beata Sofia Åkerman.

Från 299 kr

Vinjetterat porträtt daterat 1894 av Bernhard Risberg. Vid tiden var han ännu sammanboende med sin mor i Åkerby öster om Uppsala. Året därpå inflyttade han till Linköping för tjänst som lektor i latin vid stadens läroverk. Under såsom efter sin yrkesbana gjorde han sig ett namn som skald, språkforskare, översättare och annat skriftställeri. År 1938 utnämndes han till professor. Genom sitt testamente inrättade han den Risbergska donationsfonden till Linköpings domkyrkas förskönande. Under åren 1900-1904 var han gift med Ruth Lundgren men det barnlösa äktenskapet upplöstes sistnämda år.

Från 299 kr

Fru Emma Godenius porträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1870. I oktober månad samma år avled hennes make, men den sorgen hade vid fototillfället rimligtvis ännu inte slagit henne. Från 1837 var hon gift med brukspatron Gustaf Westerblad och ett tiotal år in på äktenskapet bosatte de sig på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.

Från 299 kr

Porträtt av Johan August Söderlund. Född i småländska Hagby 1854 och där uppvuxen under synnerligen enkla förhållanden. Fadern anges enligt tidens uttryck varit inhyses backstugusittare. Någon måste uppmärksammat sonens begåvning för han erbjöds studier i Kalmar folkskola följt av Elementarskolan och fortsättningsvis vid Lunds universitet. Prästvigd år 1881 erbjöds han en första tjänst som adjunkt i Törnevalla men flyttade redan samma år till Linköping för samma tjänst i Domkyrkoförsamling. Parallellt även föreståndare för Ljungstedtska friskolan och från 1890 en av länets folkskoleinspektörer. Från 1885 var han gift med Vendla Maria Margareta Cnattingius.

Från 299 kr

Anna Linder med, vad som tolkas, Maria Wising i famnen. Anna föddes i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping. Flickan Maria Wising skulle i sitt liv bli mer känd som Maj von Dardel, som i sitt första äktenskap var gift med Raoul Wallenberg (den äldre) och således mor till diplomaten Raoul Wallenberg (den yngre).

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av fru Sahlander. Tolkat visa Emelie Constance, född Berndes. Förstfödda barn till makarna Melcher Theodor Berndes och Chatarina Charlotte Bergström. Föräldrarna ägde gården Säter i Motala. Från 1848 gift med auditören Jonas Sahlander/Salander, boende i Linköping. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Två år senare blev Emelie Constance änka. Hon bodde kvar i våningen vid Drottninggatan till sin egen död 1904.

Från 299 kr

Porträtt av Rudolf Abelin. Född i Linköping 1819 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. I vuxen ålder inledde Rudolf Abelin en militära karriär som volontär vid Första livgrenadjärregemetet i Linköping. Efter befordran vid Nerikes regemente kom han att verka vid de bägga skånska infanteriregementena. Under åren 1867-1871 var han Sveriges krigsminister. Privat var han från 1863 gift med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius, bördig från Torshälla. Efter att logerat på ett antal adresser inköpte makarna godset Björnsnäs i Kvillinge. Efter ett långt liv avled vår avporträtterade där i september månad 1903 i sviterna av ålderdomsavtyning och kronisk blåskatarr.

Från 299 kr

Ur en samling av vykort med affärer och butiker på Östergötlands landsbygd har vi hämtat detta motiv. Här hade handlaren Bengt Johanssons beställt ett fotografi av sin speceriaffär i Hästholmen. En handlares liv kan vara nog så spännande men för Bengt torde tillvaron stillat sig något när han blev köpman på orten. Han hade i dryga 30 år varit bosatt i USA och där bland annat livnärt sig som livvakt. År 1908 hade han gift sig i brittiska Hull och från 1910 var makarna tillbaka i Sverige. Enligt uppgift ska de ha övertagit handelsboden 1921 och däromkring torde vi finna bildens tillkomst. Längre fram kom även ortens distriktssköterskan ha sin mottagning i huset.

Från 299 kr

Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.

Från 299 kr