Postens utställning "Våra brev", på Skansen i Stockholm 15 juni till 20 november 1961.
Från 299 kr
Postkontoret o föreståndare Johansson med fru framför huset, som har Postens skylt på väggen.
Postens Kundtjänsts avdelning på Sveriges Köpmannaförbunds utställning "Butiken som säljer", 24 - 28 september 1961.
Skärmar och föremål visande postens diligenstrafik i Norrland. Chaufför Bertil Linderoth, Poststyrelsen, vid en postbussmodell.
Äldre högerstyrda skåpbilar Ford Transit 1100 på väg ut genom grindarna till Postens Industrier, för utbyte.
"Konst i posthem". Postens konstförenings utställning, å 1 tr. i Postmuseum. Mars 1954.
Postens Idrottsförbunds ordförande Sven Öman utdelar plakett till 1:e pristagaren Åke Söderlund, postkontoret Stockholm 5.
Boden Centralstation. Längst fram i bild ses kärror med postens emblem.
"När andra sover". Från Postens transitoexpedition å Centralen. Från utställningen "Falköping i bild" 1952.
Gamla stationen och postens förråd. På perrongen troligen postmästare C A Nilsson, 1909-24.
Enligt notering: "Telegrafens å Postens nya neonskylt. U-a Lagerbergsgatan - Trädgårdsgatan 23-1-1956".
Enligt fotografens journal nr 5 1923-1929: "Franck, Prosten E. Ödsmål". Enligt fotografens notering: "Prosten Ernst Franck Ödsmål".
En solig vårdag i maj står Lars Glans, 80 år utanför bostadshuset som sonen Oskar Pettersson flyttat dit 8 år tidigare, se Bild 591. Eller är det Oskar själv, här 47 år? Fruktträden har ännu inte slagit ut, men de är så stora, att det knappast är tänkbart att skulle vara planterade för 8 år sedan, se Bild 595. Oskar var klockare och brevbärare från 1889 ända till sin död 1933, han gick med posten mellan Lau och När. Oskar var gift med Svea född Jakobsson från Stockholm. Hon var 20 år yngre än Oskar och övertog postjobbet efter honom, som hon hade till 1950. Då blev Lau egen poststation för en tid, vars föreståndare blev dottern Ingrid, som hade postexpedition hemma i det tidigare tillbyggda bostadshuset. Boplatsen och huset finns alltjämt kvar. I bildens bakgund ses uthusen, så man får en uppfattning om hur de står i förhållande till varandra. Det innebär att uthusen stod alldeles ute vid stora vägen, ungefär där infarten till Lau f d kvarn går idag.
Mathilda Zander fotograferad i Linköping under något av 1880-talets år. Hon var född i Varv 1852 men uppvuxen i Hogstad, Vinnerstad och Västra Stenby, där föräldrarna arrenderade gårdar. I sistnämnda församling dog fadern 1873 och en tid därefter utflyttade Mathilda till Stora Åby och en tjänst som lärare i kyrkskolan. Efter några år öppnade sig möjlighet för Mathilda att få undervisa i Linköping, vid stadens flickskolor. I förstone var hon i tjänst vid det då nyligen uppförda skolhuset på tomten nr 75 i S:t Kors kvarter, invid Trädgårdsföreningen. Från läsåret 1886 var hon stationerad vid stadens egentliga flickskola, som låg vid korsningen S:t Larsgatan-Drottninggatan. Efter tio lyckosamma år vid skolkatetern ville ödet något annat för Mathilda. Hon hade en tid haft problem med njursvikt och den 22 januari 1896 nådde hennes tid på jorden sitt slut. Enligt Östgöta-Posten, som noterade hennes begravning, bevistades den av "en till tusental uppgående menniskomassa". Vid sidan av anhöriga och vänner var skolrådets ledamöter inklusive folkskoleinspektören närvarande, jämte stadens samtliga folkskollärare och lärarinnor samt en mångfald skolbarn.
Interiör från Pix AB, 28 januari 1946. Pix AB tillverkade Pixtabletten och andra produkter. Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson. Ericsson & Rabenius var först i Sverige med att tillverka tabletter. Firman uppförde 1904 fabrikslokaler vid Hantverkargatan, kvarteret Bogården, och året efter började de första tabletterna för "mun, hals och svalg" tillverkas. Genom uttalanden av sångare, halsläkare med flera fick de stor försäljning. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som hade "gummi arabicum" som viktigaste ingrediens och som fick just namnet Pix. Fabriken byggdes 1915 ut på Hantverkargatan, firman ombildades 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. Moderna försäljningsmetoder infördes och reklamfiguren Pixpojken introducerades. På 1940-talet byggdes en chokladanläggning och 1952 övertogs VD-posten av Sture Ericsson, son till grundaren. Pix blev 1975 dotterbolag till F. Ahlgrens Tekniska Fabrik AB. 1983 upphörde all tillverkning i Bogården. Fabriksbyggnaden inreddes av HSB till bostäder till bostadsmässan BO 88 och förvaltas av bostadsrättsföreningen Bogården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.