Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Från 299 kr
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman.Nyklassistisk stil.Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan blandannat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum.Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Domkyrkan, Härnösand. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Vykort. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Nordviks lantbruksskola. På vänster sida om vägen syns skolans rektorsbostad och huvudbyggnad. Den brann ner 1947. Det vita huset till höger är skolans andra huvudbyggnad och elevhem, som ansågs vara från 1700-talet. Byggnaden skänktes på 1940-talet till Nora hembygdsförening som planerade att använda den som hembygdsgård
Foto Tage Ekelöf 1945 Offerkälla, troligen med ursprung från 1700-talet, i Övrakulla. I denna källa återfinner man fragment av stensättning, vilket inte är så vanligt vid dylika källor, som här i grannskapet brukar bestå av naturliga gropar. Foto Nordiska Museet 436.G.f.
Foto Tage Ekelöf 1945 Offerkälla, troligen med ursprung från 1700-talet, i Övrakulla by. I denna källa återfinner man fragment av stensättning, vilket inte är så vanligt iv dylika källor, som här i grannskapet brukar bestå av naturliga gropar. Foto Nordiska Museet 436.G.f.
Mangårdsbyggnad, Stora Lyngås, Onsala. Gården var ursprungligen kringbyggd, men på 1920-talet togs portladan bort. Större delen av 1700-talet bodde Michel Mårtenssons dotter Ingela och hennes man skepparen och dykerikommissarien Ander Nilsson-Schale på gården. Deras fyra söner byggde boningshuset på bilden 1759-1760.
Mangårdsbyggnaden till gården Lindfjäll i Onsala. Den ligger på en höjd, centralt på Onsalalandet, och är en kaptensgård från 1700-talet med sedvanlig långsträckt huskropp. Gårdsytan är stensatt och även rabatten längs fasaden kantas av stenar. Siste kaptenen på gården hette A. Röse.
Kroatorpet vid Grännavägen i Huskvarna. Det uppfördes vid mitten på 1700-talet på Rosendala gård. Byggnaden flyttades till nuvarande plats 1951. Den intilliggande byggnaden Brånerydsstugan uppfördes troligen under 1770-talet i Bråneryd och placerades på befintlig plats år 1970. Byggnaderna är uthyrda för restaurang- och caféverksamhet. Till vänster syns Kruthuset, som byggdes för Husqvarna krutbruk 1771, numera Huskvarna stadsmuseum.
Kroatorpet vid Grännavägen i Huskvarna. Det uppfördes vid mitten på 1700-talet på Rosendala gård. Byggnaden flyttades till nuvarande plats 1951. Den intilliggande byggnaden Brånerydsstugan uppfördes troligen under 1770-talet i Bråneryd och placerades på befintlig plats år 1970. Byggnaderna är uthyrda för restaurang- och caféverksamhet.
Härnösands domkyrka. Exteriör från västra Kungsgatan, domkyrkan.; Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,t vå mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Restaurering av Domkyrkan. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad .En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum .Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Rosendal. Kungligt slott på Djurgården i Stockholm. Rosendal uppfördes 1823-27 efter ritnigar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedemera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Ortsnamnet är känt sedan slutet av 1700-talet, då det avsåg ett djurvaktarboställe.
Betsede. Nämnt första gången 1646 då Oxenstierna fick den i förläning. 1907 sålde P O Wallin gården till direktörerna Hellman, Englund och Bergqvist. Den är nu delad i 90 delar. Krogen uppfördes på 1700-talet och låg mycket centralt vid landsvägen till Värmdö och vid vintervägen mot yttre skärgården. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Ett överstycke som suttit över en öppen spis, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Hällen var tillverkad i sandsten och dekorerad med blommor och årtalet 1695. När den öppna spisen blev omodern slängde man ut den och ersatte med en kakelugn istället. Troligen har detta hänt under den första halvan av 1700-talet.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.