Olof Jonssons bostadshus omålat men troligen med tvåkupigt tegel. Två stegar är resta mot huset och på marken finns staplar med tegelpannor. Bilden är tagen innan vägen mellan Sågbron och Nötbron, Fjällvägen byggdes. I förgrunden på bilden syns utlagda stenar, troligen grundmur till tillbyggnaden på ladugården.
Från 299 kr
Kvarnfallet 31 i Grevedämmet, hösten 1994. Den södra fasaden av Turbinhallen, G-5. Man kan här se hur tät bebyggelsen inom fabriksområdet är. Till höger syns del av spinneriets östra fasad och till vänster syns magasinets västra fasad, främst tillbyggnaden mot norr. I mitten löper ekrännan.
J.A. Forss Hattfabrik. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. Nr. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson.
fotografi
Kvarteret Brevduvans södra område har i stor utsträckning förändrats i senare tid. Här en vy från korsningen av S:t Larsgatan-Ågatan med miljön vid kvarterets sydöstra hörn. Till Ågatan 31 styrde under stor del av 1900-talet filmälskare för att ta del av biografens utbud. Mot slutet specialiserad på mer lättklädda skådespelare. Biografen gick genom åren under namnen Konsert, Skandia och sist Royal. Den låga tillbyggnaden mot S:t Larsgatan inrymde en tid Present-Hörnan.
J.A Forss Hattfabrik AB. Fabrikör J.A. Forss med sin personal omkr. 1900. J. A. Forss fabrikspersonal vid tillbyggnaden. 1. Einar Blom, 2. Lars Johansson, 3. Hjalmar Jakobsson, 4. Ole Halvorsén, 5. Gustaf Holmberg, 6. J. A. Forss, 7. Ackerman, 8. Paul Fritsche, 9. Karl Asplund, 10. Hilda Hagman, 11. Grönlund, 12. Sven Nilsson (Kvarnen), 13. Axel Karlsson. Namnuppgifter: Greta Lundström, Högarensgatan 9 A, kontorist i firman. Gunnar Jakobsson, Idrottsgatan 19, lagerchef i firman.
Kv. Midgård, S:t Olofsgatan 26. Stora Hotellet, Falköping. Den 29 maj 1923 motionerades om uppförandet av ett tidsenligt hotell i staden. Ritningar utarbetades av arkitekterna Båld, Borås och Ture Svanberg, Göteborg. Den 12 mars 1928 konstituerades hotellaktiebolaget Midgård och den 1 nov. 1929 stod Stora Hotellet färdigt. Det hade då dragit en kostnad av 640 000 kr. År 1967 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Ovanstående foto är från omkring 1935, i varje fall före tillbyggnaden för posten år 1939.
Fotot är med största sannolikhet taget 1893. Dateringen grundar sig på följande: Byggnadslov beviljades den 26 januari 1893 för tillbyggnad på nuvarande tomten Diagonalen 5 av bostadshuset på tomterna 2 och 3. Ansökan om brandförsäkring ingavs den 22 augusti samma år. Enligt fotot är tillbyggnaden utförd med ej färdigställd. Fotot visar även S:t Laurentiihemmet ( till vänster om kyrkan). I skrivelsen den 6 mars 1894 anmälde byggnadskommitén att byggnaden var färdigställd. På fotot är byggnadsställningarna ännu kvar och buskvegetationen ej avlövad 1893. Falkenberg 1997-04-30 Carl Estmar Text på baksidan av fotot: Gåva av W E Erlandsson, Kvidinge.
Järnvägsstationen i Linköping renoveras. Efter andra världskriget ökade resandet i Sverige. Järnvägsstationen som byggdes 1872 var för liten. Därför revs de gamla fasta flygelbyggnaderna och ersattes av större. Den sydöstra delen byggdes för att skapa restaurang och buffésal. Bilden är från 1951 och tillbyggnaden stod klar sommaren 1953. Resecentrum. Tågtrafik. Järnväg. Stationshus. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
En fantastisk miljöbild av Masse med byggnaderna med stor rymd omkring sig och vägen utanför, dessutom med två av innebyggarna betraktande fotografen. Byggnaderna och miljön ser tämligen harmonisk ut, ändå överges Södergrens boplats. Vi ser Olivia Lagergrens manbyggnad och brygghus t v. Båda är bulbyggnader, men deras ålder är svår att uppskatta. Manbyggnaden är troligen en s k ofullständig parstuga, dvs den består av ett rum på varje gavel, en liten farstu i mitten och ett ytterst litet kök mitt på baksidan. Den förste kände ägaren av detta torp var Lars Lauqvist född 1781. Han gifte sig på äldre dagar 1840 med Christina född Johansdotter 1805 från Gannor. Senast vid giftermålet bör Lars ha byggt eller flyttat hit byggnaderna. Lars och Christina fick en dotter Cajsa Stina 1840 och en son Lars 1843. Lars var skeppare och övertog torpet, gifte sig med Aqvilina Levin, och fick dottern Anna. Vart Lars tog vägen är okänt, men hustrun ärvde torpet, sålde det och flyttade med dottern till Amerika. Olivia Lagergren från Sproge köpte torpet, men hade det endast ett kort tag. Hon sålde det till Lina Johansson från Hallbjäns/Mattsarve (Tallmungar). När Lina dog ärvde den 17-åriga brorsdottern Ester från Bjärges (Allmodins) torpet och hon sålde det i sin tur till Ture Jakobsson från Liffride, vars familj bodde här till 199?? Idag är manbyggnaden ännu kvar, med om- och tillbyggd för fritidshusändamål. Vid infarten till torpet står en man och en flicka. Det skulle kunna vara Livens man och dotter, men vilka de var är ännu inte känt.
Vykort, "Varberg. Järnvägsstationen". Bilden är tagen mot norr från Järnvägsparken. SJ hade egna växtdepåer fördelade över hela Sverige där de odlade allt som skulle smycka stationsområdet utvändigt såväl som väntrum och expeditioner ihomhus; träd, buskar, ettåriga och perenna blomster, palmväxter, suckulenter etc. Många stationshus kläddes in med rådhusvin eller murgröna precis som här på tillbyggnaden söderut från 1893/1923. I förgrunden ses uppstammade, småblommande växter och flera olika lågväxande blommor. Framför stationerna var det vanligt med en rundel där skjutsarna kunde cirkulera med resenärer till och från stationen. Här står några träd i rundeln och intill har ett cykelställ placerats. Till höger hänger ett par gossar på sina cyklar och flera damer rör sig i stationsområdet i tidstypiskt klockade hattar.
Det här var ytterligare ett av småställena nedåt Nybro tillkomna på 1800-talets slut. Platsen tillhörde före skiftet När och kallades Sandbo Ajnar Förste kände ägaren till detta ställe var Lars Johanssons Kauparve son Niklas Larsson född 1835. Han gifte sig 1862 med Lena Cajsa Clasdotter född 1841 från Hallbjänne på När. De fick 4 barn, men inget tog över stället, utan Niklas sålde det 1895 till Ferdinand Jakobsson uppe på första Hallsarveparten härifrån sett. Ferdinand sålde stället till fiskaren Anton Petter Boberg född 1837 från Bomunds i Hammaren på När, gift med Brita Cajsa Tomasdotter född 1833 från Kauparve idag Franzéns part. Petter och Brita Cajsa bodde före köpet i en liten stuga som stod mellan manbyggnaden och ladugården på Kauparves sydligaste part. 1917 var Bobergs gamla och sålde stället till Gunnar Jakobsson född 1896, son till ovannämnde Ferdinand Jakobsson på Hallsarve. Gunnar gifte sig detta år med Hermanna Olsson född 1892 från Alskog och de fick två barn. Gunnar var småbrukare och fiskare. Efter hans död såldes det mesta av marken ifrån och stället köptes 1973 av försvarsdirektören Ove Silvén född 1920 i Visby. Han bodde här till 2000 (?), då stället Köptes av Kaupre Ridsport. Bilden visar Petter Bobergs ladugård bestående av två byggnader, troligen hitflyttade av Niklas Larsson på 1860-talet när stället etablerades. Det är bulbyggnader, där den högra byggts till åt vänster med en lada i resvirke. Den vänstra ladugårdsbyggnaden har innehållit en fähusdel med hoimd, hörum, och höjts med ett foderloft. Den högra innehöll troligen dubbelt fähus med hoimd på gaveln och lada till vänster. Det ser inte ut som om ladugården är särskilt använd. Petter Boberg var nog fiskare och inte lantbrukare. Till höger skymtar Olof Laurells manbyggnad, se Bild 964. Ställena låg med tomterna mot varandra och en bit ut på åkrarna från vägen sett jämfört med idag.
Vykort, "Halmstad. Ekebo." Villa Ekebo byggdes 1878 på Slottsmöllans fabriksområde åt fabrikören Alfred Wilhelm Wallberg (Wallbergs Fabriks AB). I samband med att han 1904 blev verkställande direktör uppfördes den norra tillbyggnaden. Där bodde han med fru och 10 barn till sin död 1930. Utifrån sitt stora intresse för kulturhistoria och passionerad samlare av gamla ting tog han initiativet till att grunda Hallands museiförening 1886, som utvecklats till Hallands Konstmuseum av idag. Villa Ekebo blev efter sekelskiftet en sevärdhet med en välvårdad, anslående park. 1893 kom en glaskupol från Norre Katts park till Ekebo och ett tempelliknande åttakantigt glashus uppfördes, även fungerande som orangeri, med kupolen som tak. Frukt, grönsaker och blommor odlades i växthus och överskottet försåldes. Exotiska fruktträd fanns i en vinterträdgård. I trädgården fanns statyer, fästningskanoner, svandamm, tennisbana, krocketplan och ett japanskt tehus. Från övre terrassen bjöds utsikt över Nissan, Snöstorps slätter, Österbro och delar av hamnen. Området var ohägnat fram till 1910 då en tegelmur byggdes med ett torn, vilket revs på 1970-talet när nya norra infarten till Halmstad anlades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.