Offerdal 1:1-2
Från 299 kr
Wrangelska palatset
Vega, porträtt, fotografi, photograph@eng
grupporträtt
Makarna August Larsson och Karolina Johansdotter i Attarp. Bördig från Södra Vi hade August redan i ungdomen kommit till Svinhult. År 1880 dristade han sig att köpa ett litet hemman i byn Skeppshult. Makan Karolina var för sin del född och uppvuxen i Ingatorp och hade installerat sig i Augusts hemman efter att de ingått äktenskap 1883. Tio år och fyra barn senare köpte makarna en större del i Attarps rusthåll, dit fotografiet tagit oss. Här sitter de i grönskan på ålderns höst och kan enligt vad källorna berättar se tillbaka på ett lyckligt bondeliv.
Vy mot Råby chokladfabrik öster om Ljungsbro. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Trots att tidens gång påverkat bildens kvalitet får vi skatta oss lyckliga över denna unika dokumentation av Råby chokladfabrik. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Porträtt av Selma af Ekenstam. Född 1843 i Stora Tuna prästgård i Västerås stift under den tid fadern innehade tjänsten som församlingens kyrkoherde. År 1861, på sitt nittonde år, gifte hon sig med löjtnanten Ludvig August Toll. Redan år 1866 blev hon emellertid änka och året därpå flyttade hon med sina barn till Linköping. Efter tio år i den östgötska residensstaden bröt hon upp för ny tillvaro som gift i Stockholm. I samband med flytten hade hon ingått äktenskap med hovrättsrådet Carl Johan Napoleon Gripensköld. I Stockholm var paret bosatta på Norrmalm. År 1909 blev Selma ånyo änka och framlevde i ståndet till sin egen död i maj månad 1911.
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Per Wingqvist vid tiden för hans medicine kandidatexamen 1876. Efter dryga tio år kom han att avlägga licentiatexamen och hade under tiden tjänstgjort som biträdande läkare vid Uppsala hospital. År 1889 blev han ordinarie läkare vid Härnösands hospital, för att 1893 utses till överläkare vid Piteå hospital. Från 1904 till sin död 1910 innehade han samma tjänst i Härnösand. Han var född i Linköping 1849, där fadern var kantor. I vuxen ålder tog han sin mors efternamn. Möjligen för att hedra henne efter tidig bortgång, men troligare för en bättre klang än ett patronymikon eller faderns enklare efternamn Andersson. Från 1889 var Wingqvist gift med Hilda Boman, bördig från Stockholm.
Porträtt av småskolelärare Berta Ågren. Det första avtrycket som lärare, inom ramen för denna uppgift, noteras 1881. Nämnda år inflyttade Berta från födelsestaden Skänninge till Vårdnäs socken, för att där ta tjänst som så kallad ersättningslärarinna vid skolhuset i Sätra. Året därpå flyttade hon till Linköpings landsförsamling Sankt Lars för nytt uppdrag i skolhuset Sätersholm i Mörtlösa. Här torde hon funnit sig väl, ty hon blev skolan trogen i 25 år. Inför höstterminens start 1907 bröt hon emellertid upp och kom under sina sista tio år som lärare att vara knuten till skolhuset Britenborg i Tannefors.
Porträtt av löjtnanten och lotsfördelningschefen Henrik Werner. Född i Linköping som yngsta barn till regementsläkaren Henrik Werner och makan Ida Gradman. Efter militär tjänst i Karlskrona kom han att finna arbete inom lotsverket i Norrköping, där han vidare utnämndes till lotskapten. Vid sidan var han även en tid chef över Norrköpings brandkår. Sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Han hade då varit gift med Marie Louise Berg i tio år.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Nedre våningen i den del av byggnaden närmast betraktaren upptogs av en gymnastiksal Den uppmärksamme kan skönja salens ribbstolar genom fönstren. Under 1940-talet gavs skolan nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Porträtt av fru Marie Louise Berg. Född 1851 i Skallsjö i nuvarande Lerums kommun. I samband med sitt giftemål med lotschefen Henrik Werner flyttade hon till Norrköping. Året var 1876 och paret kom att få tio år tillsammans. Makens sviktande hälsa tvingade honom emellertid att några år in på 1880-talet begära tjänstledighet och ställa sig under vård hos doktor Westerlund i Enköping. Där blev han kvar till sin död i maj månad 1886. Inte heller Marie Louise kom att få något långt liv. Efter makens bortgång flyttade hon till Skara där hon avled 1889, blott 37 år.
Vy över Gamla staden från Kuretornet på slottet. Södra kyrkogården håller på att anläggas. Den gamla bron leder ännu till slottet. Stadsparken skall inte anläggas ännu på nästan tio år. Det ljusa huset mitt i bild står ännu, liksom ett rött till höger. Annars är bilden förändrad. På den öppna ytan till höger, p andra sidan gatan från där parken anlades, byggdes stadens lasarett 1878. Det är nu, 2021, bostäder efter att en längre tid varit skola. Längre bort breder idag bostäder ut sig.
Noaks ark på Karums alvar. Gravfältet är 370 gånger 50 meter och består av omkring 70 fornlämningar, däribland 55 runda stensättningar, fyra rektangulära stensättningar, en skeppssättning och tio resta stenar. Särskilt de rektangulära stensättningarna med resta hörnstenar är prydliga. Skeppssättningen kallas Noaks ark och är 26 meter lång och är 3,5 meter bred. Stenarna är liggande och stävarna består av kantställda kalkstenshällar. Stenarna ligger också tvärsöver skrovet, vilka möjligen utgör roddarbärnkar, liksom en mittsten som möjligen markerar masten. De runda stensättningarna är 4-12 meter diameter och 0,1-0,4 meter höga. Vid vägkröken mot Långslöt står två stora kalkstenshällar, de så kallade Odens flisor. Vid dem skulle enligt sägnen Oden ha bundit sin häst Sleipner.
Tapetklippning. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Målare. Juli 1945. Durotapet grundades i Gävle 1930 med målsättningen att tillverka slitstarka och tåliga tapeter av hög kvalitet. Därför fick företaget och tapeterna namnet Duro, som betyder stark och varaktig. Från starten som en av många svenska tapetfabriker utvecklades de till att under perioden 1950-1980 bli ledande på tapetdesign, inte bara i Sverige utan också internationellt, och tryckte tapeter av bland andra Tio-gruppen och Carl-Johan De Geer. Deras absolut största storsäljare är den numera klassiska kollektionen Gammelsvenska Tapeter, med nytryck av mönster från 1700-talet och framåt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.