Å 27:1
Från 299 kr
Å 54:1
stele, byggnadsverk, fotografi, photograph
byggnadsverk, stele, fotografi, photograph
byggnadsverk, stele, sten, staty, fotografi, photograph
monument, byggnadsverk, stele, fotografi, photograph
Katarinahissen från Brunnsbacken.
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts. Norrlandsföretag visade sina produkter. Där fanns bland andra Gävlebryggerierna. Gefle nykterhetsförening hade servering. Gefle Glasbruk hade en mer än tio meter hög butelj byggd av ölflaskor med bottnarna utåt. Utställningen pågick i 65 dagar. Kungligheter besökte utställningen, kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss
Storfors-Bjurbäckens Kanal. Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss. Källa: Sluss.
Bergslagskanalen som invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Bergslagskanalen invigdes år 1857 och byggdes för att underlätta de tunga järn- och malmtransporterna. Hela kanal- och slussystemet har en fallhöjd av 20 meter. Kanalen som är ca 65 km lång sträcker sig från Karlskoga i söder, genom Storfors kommun upp till Filipstad i norr. Färden går genom tio sjöar, tre älvar, sju sund och sex slussar. Man passerar Knappfors sluss, Bjurbäckens slussar och Asphyttans sluss.
Domprost Lars Laurenius porträtterad i Linköping något av 1860-talets första år. Efter omfattande studier i Uppsala hade han 1824 återvänt till sin hembygd för en lektorstjänst vid Linköpings gymnasium. Påföljande år blev han även erbjuden kyrkoherdeämbetet i Slaka. Tjänsten innehade han i tio år för att 1835 "transporteras" till Landeryd för samma roll. Efter ytterligare tiotalet år i Landeryd utsågs han till domprost i Linköping.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.