Trehörningsjö kyrka. Timrad, med revederat långhus och stående panel på tornet, spåntak. Innerväggarna panel och tunnvälvt tak,1880-talet nytt altare med altarring och preidkstol.1910 ny altarmålning av Charles Bylander
Från 299 kr
kulturmiljövård, dokumentation, enkelstuga, krononybygge, skada, spån, syll, vedbod, sommarladugård, nybygge, knutkedja, tak, bostadshus
fotografi
vedbod, dikning, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, nybygge, grund, ladugård, bod, smedja, panel, härbre, sommarladugård
Här ser vi Lars Olssons (Olofssons) ladugård. Den har troligen haft agtak en gång, men senast omkring 1890 blivit ombyggd med foderloft och spåntak. Just att taket blivit så dåligt och lappats överallt med nya istuckna spån, visar att taket (och hela foderloftet) bör vara minst 25 år gammalt. Det var vanligt att man provisoriskt lagade spåntak så här, då kunde det hålla 5-10 år till. Annars bytte man ut en sektion i taget, vilket man kan se på ett spåntaks mörkhet. Ladugården innehöll lada längst till vänster, bara ladportarna är med här. Därefter följer en hoimd, luckan syns i väggen ovanför fjäderharven, och tillhörande kohus. I mitten med dubbeldörrarna var det nog stall med hoimd till höger. Längst till höger var det kanske ungnötshus, grishus mm.
Masse har tagit en försommarbild av idyllen hos Söderlunds. Masses fru Majken och ena dotter Maja sitter i gräset på gårdsplanen framför staketet till lillgården. Manbyggnaden och brygghuset ser prydliga ut, båda med rätt nya spåntak och vitkalkade väggar.
Här ser vi resten av ladugården, färdigputsad och målad. Bodlängan har blivit påbyggd med ett foderloft med fönster och nytt spåntak så som ladugården, se Bild 978. Det är sig ganska likt idag.
Här ser vi bostadshuset från trädgården. Huset har ett bakbygge i trä innehållande kök och ett bakbygge på bakbygget innehållande brygghus (?). Man har klätt huset och köksbakbygget med papp, medan det yttersta bakbygget ännu har spåntak.
Denna fastighet ligger inte uppe vid Sunnkörke, utan nere i hörnet där myrvägen går ut. Tomten köptes in 1905 och bebyggdes med det här stenhuset med spåntak och modern snickarglädjeveranda, man byggde också en liten ladugård.
Ladugården var byggd omkring 1900 i resvirke under spåntak, men vi ser att gaveln är i bulteknik. Den innehöll troligen kohus till vänster, därefter stall och hoimd och till höger lada.
Från lillgårdens trädgård har Masse tagit denna bild av den stora ladugården. Längan med nytt spåntak är byggd 1888 av Nilssons, medan ladugården i vinkel är byggd 1912 när denna bild togs och Jakob Nilsson just gift om sig.
Bilden visar ladugårdens rivna ände som förr tillhörde grannparten. Vad småbodarna nyttjats till är oklart, de verkar övergivna. I bakgrunden t v skymtar grannpartens nya helt lilla ladugård, samt taket av en nybyggd bod med spåntak hörande till denna part.
Huvudbyggnad, putsat trähus, vitt. Brutet, upptill valmat tak, nytt trekupigt tegel. Äldre kakelugnar m.m. Bodlänga, tre hopbyggda timmerhus med utskjutande överbotten. Flygel, boningshus. Ladugården i skiftesverk, röda spåntak. Ägare 1926: Ad. Thunberg.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Axvalls järnvägsstation år 1886. Observera att stationsbyggnaden har spåntak och flaggstång, saknar klocka samt har annat staket i verandan än vad senare tids fotografier utvisar.
Bengtsgård nr 9:3 "Taggas". På stentrappan till bostadshuset står gårdens ägarinna Brita Josefina, född 1875. Hon håller i en korg och hönsen har samlats nedanför henne. Ladugården har murad stenvägg och spåntak. Gårdsytan är delvis satt med kullersten.
Svarv med gjutjärnsstativ från 1900-talets början som står vid en spåntad brädvägg. Tillverkare: W A Fell, Windermere.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.