Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Skärpedjup. Figuren visar hur uppkommen oskärpa minskas genom avbländning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 72.
Från 299 kr
Skrivet på baksidan: Blekingseka i bådhavnen ved "skärva", Karlskrona Fotograferat av: O. Crumlin ? Fotot är taget: 1964-08
Ullevi
Gårdby
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Mjölnarbostaden till Skorpa kvarn som miljön tog sig ut en försommardag 1922. Kvarnen drevs vid tiden av Oskar Alfred Johansson. Han hade tidigare arbetat vid trämassefabriken på den motsatta sidan av fallet, men från våren 1913 fyllt behovet av en mjölnare på platsen.
I fonden Hovetorp utmed landsvägen söder om Sturefors. Av störst intresse är förmodligen det som kan skönjas i bildens dunkla förgrund. Vid fallet i Skorpa pågår anläggningsarbeten invid den 1919 nedlagda trämassefabriken. Fotoåret 1920 hade den nyligen inköpts av Norrköpings stad för att byggas om till vattenkraftverk.
Skorpafallet i Stångån nära Hovetorp har givit kraft åt både kvarn och såg. År 1890 anlades även en trämassefabrik längre ner i fallet, som år 1920 ombyggdes till vattenkraftverk. Här en vy mot vägbron med resterna av Skorpa kvarn till vänster i bild.
På sin färd från Stora Rängen till Ärlången faller Stångån 28 meter. I äldre tid var fallhöjden än högre men låstes när den högst belägna sjön sänktes i slutet av 1800-talet. Det största och praktfullaste fallet låg i Skorpa, här i vårflöde 1920.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
svärd
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.