Personerna bakom möbelhandeln W. Sandberg & Co i Linköping har inte gått att utröna inom ramen för detta arbete. Märkligt kan tyckas när både adress och datering redovisas i bilden. Fotoåret 1902 var annars den ungefärliga tiden då förre sömmerskan Ingrid Svensson tog över möbelfirman på Storgatan 34. Enligt adresskalendrar drev hon rörelsen under det gamla firmanamnet. Hon kan i samma källor följas på adressen tills att hon år 1913 flyttade till Örebro.
Från 299 kr
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Porträtt av Jon Asklund. På 1840-talet grundade han Asklunds Tobaksfabrik i Linköping. Rörelsen kom att bli Linköpings första stora industri med ett femtiotal anställda. Han var även drivande till att skulle bli en stapelstad, vilket gav rättigheter till direkthandel med utlandet. Det första utländska skeppet som kom till Linköpings hamn efter att staden blivit stapelstad 1874 var lastat med tobaksblad till Asklunds fabrik. Från 1841 var han gift med Juliana Christina Sofia Bergergren (1819-1881).
Porträtt av bokhandlare Henrik Sandberg. Född 1850 i Linköping som son till Per Gustaf Sandberg och makan Anna Helena Wigholm. Efter studier i Göteborg kom han i tjänst vid Alexis Grönvalls bokhandel i Stockholm. Rörelsen kom han senare att överta och namngav den Sandbergs bokhandel. Bokhandeln som låg i hörnet av Sturegatan och Humlegårdsgatan omvandlades till aktiebolag 1895 och kom att bli en av landets förnämsta boklådor. Gift 1909 med Ulrika Sofie Linnea, född Elgenstierna.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Sågen var lönsam under hela 1800-talet och 1900-talets första decennium. Efter att 1894 ha brunnit ned grunden uppfördes året därpå en ny såg. År 1896 ombildades rörelsen till Långrörs AB. I samarbete med Marma Sågverks AB, Ljusne-Woxna AB och AB Adolf F. Hillman i Söderhamn bildades 1906 Sulfit AB Ljusnan, vilket 1908 startade massatillverkning i Vallvik och sedermera kom att bli helägt av Långrörs AB.
Tham, Pehr, 1737-1820, hovintendent, fornforskare. Den förmögne Tham var stor mecenat och understödde bl.a. Thorild. Förutom åt ekonomiskt och politiskt författarskap ägnade sig Tham åt den götiska rörelsen. Han var en entusiastisk, men okritisk forskare; i Göthiska Monumenter (1794) framlade han djärva teorier och sällsamma etymologier. Hans anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland till Stockholm (1797) är fylld av disparata iakttagelser och kuriösa notiser.
Inv.nr:3562. 2000-03-04 PS. Tham, Pehr, 1737-1820, hovintendent, fornforskare; jfr släktartikel. Den förmögne T. var stor mecenat och understödde bl.a. Thorild. Förutom åt ekonomiskt och politiskt författarskap ägnade sig T. åt den götiska rörelsen. Han var en entusiastisk men okritisk forskare; i Göthiska Monumenter (1794) framlade han djärva teorier och sällsamma etymologier. Hans Anteckningar under och i anledning af en resa ifrån Westergöthland til Stockholm (1797) är fylld av disparata iakttagelser och kuriösa notiser. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=326637
Porträtt av handlare Eduard Andersson. Född i Stora Malm kom han till Linköping 1847, ännu inte fyllda 14 år. Han tog tjänst som bodbetjänt hos handlare Möller. Genom flit och strävan avancerade han till bokhållare och i slutet av 1850-talet lyckades han överta rörelsen. Med tiden kom Eduard Anderssons Garn- och Vävnadshandel att bli mycket framgångsrik. Handeln drevs från ett vackert hus på nuvarande adressen Storgatan 52. År 1860 gifte han sig med Anna Johanna Augusta Kullgren.
Herrcykel. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge aom bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Harmonium. Fabrikören J. P. Nyström grundlade 1865 J. P. Nyströms Orgelfabrik i Östra Fågelviks socken. Redan året därpå överflyttades rörelsen till Karlstad. Även pianon kom att tillverkas. År 1901 tillverkades 200 instrument per år. På mitten av 1940-talet tillverkades i medeltal 1200 instrument per år. Som beställare kan nämnas Blasieholmens kyrka i Stockholm, Kungliga Operan och Kungliga Musikaliska Akademien. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Förmodligen bryggeriets personal. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggerie AB. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.