'Flytt av sjökomodellen från ateljén i källaren upp till Valsalen, dragen på en kärra. Till vänster om drar Ulf Larsson och till höger om går Lars Peterson. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Från 299 kr
'Sjökomodellen täckt av lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. Ögonen påsatta. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Sjökomodellen under arbete. Cellplastmodellen delvis täckt med lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Närbild på huvudet till modellen av Stellers sjöko, känselhår av svanfjädrar fastsatta. Cellplastmodellen delvis täckt med papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var halvägs undersökt. I botten på de två ugnarna syns en varsin bottenskålla (slagg). På bild JMF.00306-2 är ugnarna nästan helt undersökta.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Exteriör av den s k Frechmannska villan i kv Tunnbindaren, i hörnet av Kvarngränd (närmast kameran) och Kyrkogårdsvägen. Bilden tagen mot öster. Huset byggdes med tre lägenheter ca 1928 av Christian August Frechmann. Fönstersättningen följer asymmetriskt husets planlösning på Arts'n Crafts-manér och nedre takfallet är svagt konkavt, modernt vid tiden, och bryts på långsidan av en hög frontespis som nästan når taknocken. På gaveln finns en altan och intill den grindpartiet in till tomten, som hitåt i bild hägnas av en putsad mur.
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Bo af kungsörn,Aquila chrysaetos à afsats i s,v.-sluttningen af Partnok?, 4 km s.v. om Sarkavare i Jokkmokks sn, Norrb.län. Boet bebodt senast år 1922(boets yttre kant synlig på bilden, midt för den punkt, som nedan på denna bilds baksida märkt med x.) Utsikt över St. Luleälfvens dalgång mot nordväst. (rasmarken nedanför boet var nästan snöfritt, under det landskapet i öfrigt var djupt snöhöljdt!) Foto E. Wibeck den 11 april 1923
Tullstugan vid Stångebro. Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Östra Tullstugan: Byggnaden på östra sidan av Stångebro uppfördes i slutet av 1830-talet och ersatte stadens Östra tullstuga. Trots att stadstullen tagits bort nästan trettio år tidigare fick den ärva sin föregångares namn. Urmakaren Erik Fougelberg (1777-1852) flyttade med sin familj 1832 till tullstugan vid Stångån. Efter några år ersatte han den gamla tullstugan med en större byggnad. 1841 flyttade de nya hyresgästerna in. Huset har flyttats till Gamla Linköping.
Avfotograferat vykort. Flygbild över utställningsområdet och Arboga stad väster om Heliga Trefaldighetskyrkan. Arbogautställningens område ses närmast i bild (Sturevallen till vänster). Olof Ahllövs park ligger mitt i bilden. Kapellgatan sträcker sig ut ur bildens överkant. Fastigheten Örnen, Rådhuset, Stadsgården, Öhrströmska huset och Engelbrektskolan ligger nästan på rad. Missionskyrkan och busstationen till höger. I vykortets nedre, vänstra hörn står "Arboga-Utställningen från flygplan". I det nedre, högra hörnet står "Foto 73 Ensamrätt: Harmans Kortförlag, Arboga." Vy. Utsikt. Flygfoto.
fotografi
Här är skollärare Söderdal ute på Lausbackar med barnen för att plantera tallar en solig vårdag. De står nära Masses torp, vars ladugård skymtar till höger och i mitten syns ladugården till Söderlund/Jakobssons torp. Tallarna bakom barnen är den "tallunden" Masse nämner om i Bild 875. Pojkarna gör tydligen hål för plantorna med spett. Man kan gissa att det är flickorna som skall stoppa ner plantorna i hålen. Söderdal myser och det ser ut att vara trevlig stämning. Tallplantorna tog sig och hela backarna är nu nästan igenvuxna, bara norra ändan som röjts är öppen och en bit vid Bjärges mot Kauparve och öster om Mattsarve.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Här ses gårdens tröskhus med fal- och spåntak. Man kan se att faltaket är lagt med bredare underfalar och smalare överfalar. De är inte längdjusterade efter påläggningen, det brydde man sig ofta inte om på uthus, utan falarna fick ha den längd de fick vid apteringen i skogen, nästan alltid 7 alnar, dvs 4.20 m. De korta falarna upptill har blivit dåliga och då har man spikat på ett spånskikt över dem. Vandringshjulet finns ännu kvar. Skjulet på gaveln är nog inte så gammalt, trots att det lutar. Grenhopen mot tröskhuspelaren skyddas delvis av en avbruten kvarnvinge.
Masse har stått på lillgården och tagit denna bild av ladugården med magasin mm t v och tröskhus t h. Ladugården är byggd 1891 och nästan identisk med grannpartens, se Bild 654. Vi ser två fähusdelar med varsin hoimd och med dörr mitt emellan i stället för ytterligare en hoimd som hos grannparten. T h ligger ladan bakom porten. Ett stort foderloft med höluckor och krysspröjsade fönster enligt tidens mode. Modernt spåntak har man också, bägge parterna hade efter Lauförhållanden god tillgång på skog.
Barnen har ordnat issnurra på Smiss vät norr om gården en barvinterdag i "Helgmillum" mellan jul och nyår. Det har tydligen varit en kallperiod eftersom Smiss vät frusit, men i beteshagen och på backarna i bakgrunden syns nästan ingen snö. Man har slagit ner en påle genom isen ner i vätens botten och fäst en tapp i pålen. Sedan har man hakat en lång stång i pålen, vilken är fäst i en kälke. Barnen skjuter stången framför sig, vilket medför stor fart på kälken längst ut i cirkelns periferi.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.