'1 monterad puma. :: :: Text till bilden: ''Puma eller Afrikanska lejonet tillhör nämda verldsdels fauna och är en af de få arter af det stora kattslägtet, som är enfärgad. Pumans storlek efterger föga gamla verldens största kattarter, men han skall vara ganska lätt skrämd och anses ej farlig för menniskan. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Från 299 kr
Östergötland. Bankekinds hd. Grebo sn. Baroniet Adelswärd. "Familjegrupp vid Klint under Stäckö. Föräldrar, barn och barnbarn. Bilden synes mig intressant i etnografiskt hänseende." Foto J. E. Thorin Åtvidaberg. Autodidakt. 7 Sept. 1902. Svenska Turistföreningens Fotografiska Pristäflan 1902. 3.e Pris. Föreningens uteslutande reproduktionsrätt. Gåva av Sv. Turisföreningen 1938. Acc. nr. 115*1938. Ur vit syrafri kartong STF:s pristäving 1902 +div. stip. 1904.
Till vännen B. Forssell från Rudolf Walter O.W. Malmström Fotografiska atelier Skara. Prisbelönt 1862 Carl Rudolf Walter, f. 1843 25/10 i Uppsala d. 1899 11/6 i Skara. Lektor och föreståndare för Veterinärinrättning i Skara. Make till Emma Walter. Far till Karin Walter. B. Forssell= Bror Forssell, bror till Rudolf Walters fru Emma.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1939. Motiv av (t.v.) Joseph Nicéphore Niepce: 1765-1833 och Louis Jacques Maudé Dauerre: 1787-1851. Fransmän. Samarbetade 1829-1833 för att fixera fotografiska bilder. Derad upptäckter offentliggjordes av Arago den 7 dec. 1839. 100-årsjubileet av denna händelse.
Fotografen Emil Durlings systersöner, Uno, Arne och Sigvard Hallin förevigade 1904. I bakgrunden Stegeborgs slottsruin. Bröderna kom senare att ärva Durlings bostad Strömmen i Sankt Anna sn. Anm: År 1965 drabbades Strömmen av eldsvåda, varvid Sigvard och Uno innebrändes. I branden befaras även många av Durlings fotografiska kvarlåtenskap förstörts.
Porträtt av ung kvinna, höftbild. Föreställer folkskollärarinnan vid Jakobs folkskola, Hilma Bergman, ca. 1893. Klädd i mörk klänning med vita manschetter och vit krage. Två lätt välvda glas, den fotografiska bilden sitter på insidan av det främre glaset. Båda glasen är färglagda på baksidan. Fotografi, crystoleum, i ram. Nordiska museet inv.nr 249249
Konstverk Fotografiet är ett montage av tre negativ. Två är bilder av skepp och det i mitten är en bild av sjöröveri
'Monterad varg sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Vargen är utan tvifvel Europas glupskaste rofdjur. Stark och närgången utbreder han på mången bygd inom vårt land skräck och fasa under långa vinternätter. I Lappland är vargen renhjordens farligaste fiende. I det mellersta Sverige rasar han ofta förfärligt bland den betande boskapen. Stundom angriper han till och med mennskan. Uthungrad till ytterlighet bortröfvar han sjelfa gårdshunden, ja, då skonar han ej ens sin egen art. Lyckligtvis är vargen af naturen feg. Annars skulle den förödelse, han anställer, bli långt fruktansvärdare. Utom denna stora, vilda hundart har Skandinavien två till, nemligen fjellracken och den vanliga räfven.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad svart bölapa. :: Text till bilden: ''Svarta bölapan förekommer i Brasilen. Af namnet erfar man redan, att hennes ljud ej är behagligt för våra öron. Hennes struphuvud har en egen bygnad, hvadan hennes ljud eger en ofantlig styrka, som dånar vidt öfver nejden, då hon från någon trädtopp i skogen, i solljuset, som hon högt älskar, gifver luft åt sina känslor. Bölapan är trög, klättrar långsamt men säkert och lever af frukter och insekter. Hon blir lätt tam, men är olidlig både för sitt ljud och sin efterhängsenhet. Hennes kött ätes allmänt i Brasilien. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad jaguar. :: :: Text till bilden: ''Jaguaren. Amerika, som på sin lott ej fått egentliga tigrar, har istället erhållit detta rofdjur, hvilket ock är det största uti nämda verldsdel. I styrka och storlek efterger han föga gamla verldens tiger, hvilken han ock till lefnadssätt liknar. Jaguaren är också lika fruktad i sitt hemland som tigern i Bengalen. I allmänhet uppehåller han sig i skogarnas täta snår och helt nära vattendragen. Till färgen afviker han ifrån andra stora, fläckiga arter af kattslägtet, derigenom att de svarta ringfläckarna merendels omsluta en mindre, punktlig fläck.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad iller, sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Iller, som förekommer i södra och mellersta Sverige, sistas i allmänhet på marken och bor der uti jordhålor, stengärdsgårdar och dylikt. Han är djerf och roflysten och förorsakar ej obetydlig skada genom att förtära en mängd fogel och ägg, i synnerhet som han ofta uppsöker hönshusen och döda vida mer, än han för tillfället kan förtära. Grodor utgöra för honom en läckerhet, och han skall till och med insamla ett litet förråd af sådana småkräk.Illerns skinn lemnar ett godt pelsverk, och någon nytta gör han äfven genom att bortsnappa en mängd möss och sorkar.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad igelkott. :: :: Text till bilden: ''Igelkotten förekommer nästan i hela Europa. Han är dum, trög och rädd och blir han skrämd, rullar han sig samman till ett klot och utspänner sina skarpa taggar i alla rigttningar. Mot vintern gräfer han sig en håla under trädrötter, buskar eller dyliket, bäddar sin vintersäng med gräs, mossa och blad samt hvilar der stilla tills vårvärmen kalla honom till ett vigtigt arbete eller förtärandet af en mängd för landtmannen skadliga insekter och larver. Om hösten då igelkotten är ganska fet, ätes hans kött på vissa orter och anses af somliga som en läckerhet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad leopard (panter) sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Leoparden eller pantern. Då amerika blifvit beskärdt med den der frukatde jaguaren och Asien med kungstigern, har Afrika på sin lott ock erhållit en stor gul-svartbrokig, större kattart, eller pantern, men den sistnämda finnes ock i Asien äfvensom på Java och Sumatra. Pantern å dessa öar är i allmänhet mörkbruk med svarta fläckar, men torde likväl endast vara en lokalvarietet af den vanliga. Till lefnadssätt liknar han mycket de nyssnämda, stora kattarterna och skiljes lätt ifrån jaguaren derigenom, att fältet inom den svarta ringfläcken är utan midtfläck. Afbildningen är tagen efter ett djur från södra Afrika.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'1 monterad makak. :: :: Text till bilden: ''Makaken är allämn i Ostindien och tillfogar plantagegarna stor skada. Hon är särdeles läraktig och en utmärkt mimiker samt underhålles derföre ofta i menagerier. Man har till och med sett henne på en landtgård löpa fritt omkring och ridande åtfölja boskapen på bete, men då gårdsklockan ljöd, hoppade den lilla ryttaren ned och lunkade mot hemmet.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad sahui eller ekorrapa. :: :: Text till bilden: ''Sahui eller Ekorrapa finnes endast i södra Amerika. Hennes öronpenslar och ringa storlek ger henne ej obetydlig likhet med ekorren. Likasom denna hoppa dessa apor med vighet från gren till gren, men åtföljas, skogarna omkring, i stora skaror. De äta gerna insekter. En afbildad gräshoppa angripa de med begärlighet, men bli förskräckta för figuren af en katt. En tam sahui fick en gång drufsaft i ögonen och blundade sedan alltid då han åt drufor. Locktonen har likhet med småfoglars.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterat näbbdjur. :: :: Text till bilden: ''Näbbdjuret, från Nya Holand, förekommer uteslutande i denna verldsdel och i synnerhet vid Port Jackson. Försedd med näbb, som en anka och koppsform hvilken påminner både om fogel och däggdjur, har detta alnslånga djur ådragit sig stor och välförtjent uppmärksamhet, i synnerhet som man velat veta, att djuret lägger ägg men å andra sidan bestämdt uppföder ungarna med di. Djuret vistas i floder och kärr och gräfver sig gångar i stränderna. Med korta mellanrum uppkommer djuret ofta till vattenytan och simmar der ledigt omkring fastän det ligger så djupt, att man blott ser hufvudet och sjelfa ryggen men minsta buller, ja minsta rörelse, skall vara nog för att skrämma det till sitt gömställe. Nyholländaren, som snart sagdt äter allt, hvad han får tag uti, försmår naturligtvis ej heller detta djur. /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
'Monterad myrslok. :: :: Text till bilden: ''Myrsloken, en märkvärdig djurform, tillhör Sydamerikas urskogar. Han har inga tänder, och underkäken är alls icke danad för tuggning. Men han har en trådformig, långt utsträckbar tunga, med tillhjelp af hvilken han inhemtar sin föda, myror och termiter. Han är försedd med stora och skärande framklor, med hvilka han banar sig väg till termiternas boningar. Dessa klor äro ock hans enda försvarsvapen, men derjemte fruktansvärda, enär djuret jemte dem eger mycket styrka i framkroppen. Han är trög och långsam i sina rörelser och rör sig med besvärlighet på marken. Han är ock en dålig klättrare och använder dervid sin svans. Honan skall blott föda en unge, hvilken länge bäres af modern på ryggen. Köttet har en stark lukt, men ätes af negrerna.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.