Ett järnvägsarbetarlag, På järnvägsspåret mellan Göteborg och Alingsås. Järnvägen öppnad 1857 på denna bandel Elektrifiering Västra stambanan fick elektrisk drift enligt följande: - Katrineholm - Falköping (Ranten) 209 km den 15 mars 1926. - Södertälje Södra - Katrineholm 98 km den 30 april 1926. - Falköping (Ranten) - Göteborg C 114 km den 10 maj 1926 - Stockholm C - Södertälje Södra (Saltskog) 36 km den 15 maj 1926
Från 299 kr
TGOJ Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund järnvägar tre turbinånglok posserar utanför lokstallarna. Loken var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Lok TGOJ M3t 71 levererades till OFWJ 1931, lok TGOJ M3t 72 och TGOJ M3t 73 levererades 1936 till TGOJ. Loken var i drift fram till 1953.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Bangård på Svartön vid Luleå station. Malmviadukterna byggas om. Nya viadukterna, Fack 5 nr 20 A. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift.
En ny namnanropsstation öppnades i februari 1938 och inrymde som mest (1945) 467 st. namnanrop med ca 3800 ledningar. Stationen automatiserades helt 1951. Namnanropsstationen var belägen Jakobsbergagatan 22-24. Apparatsalen sedd från sidan, 39 expeditionsplatser i knappsatsbordet. Riks V började tagas i drift 1931 och betjänade ett 40-tal internationella ledningar.
Varbergs stenkärlsfabrik (egentligen AB Stenkärlsfabriken Varberg) vid hamnområdet, grundad av John Sallén och i drift från 1906 till och med 1939. Leran togs från Norge och man tillverkade övervägande hushållsgods i blyglaserat lergods men även blomkrukor, tekannor och nattkärl. Efter ägarbyte 1933 övergick produktionen till att mest omfatta prydnadsföremål.
Hälsokursbesök på Vattenverket Helsan. September 1945. Vattenverket Helsan stod färdigt 1898 på Sätra-åsen öster om järnvägsspåren vid Strömsbrovägen, efter byggnadschefen John Ekelunds ritningar. Tidigare har använt ytvatten från Gavleån kunde man nu få grund-vatten från Sätraåsen. Sekelskifteshuset med texten Vattenledningsverk på norra gaveln övergavs när Sätra-verket tog i drift 1960.
Pershyttan (Gamla Pershyttan) den 17 maj 1937. Hyttan i byn Pershyttan, vilken kallas "Pershytte hytta", är synlig i bakgrunden. Verksamheten (järnframställningen) är fortfarande i drift. (Den lades dock ner år 1953.) I förgrunden syns en välskött trädgård med några nyutslagna lövträd, vilka troligtvis (till största delen) är fruktträd.
Utansjö Cellulosa AB, tillkommet 1897 på konsul Fritz Versteeghs förslag för att tillvarata klentimmer. Fabriken togs i drift i mars 1900. 1904 beskrevs fabriken enligt följande i försäkringspappren: Alla fabrikshusen äro uppförda av sten med gavelspetsar av sten och utan överskjutande taksprång av trä samt under tak av asfaltpapp. Många äldre byggnader är rivna, men huvudfabriken står kvar.
Utansjö Cellulosa AB, bildat 1897 på konsul Fritz Versteeghs förslag för att tillvarata klentimmer. Fabriken togs i drift i mars 1900. 1904 beskrevs fabriken enligt följande i försäkringspappren: Alla fabrikshusen äro uppförda av sten med gavelspetsar av sten och utan överskjutande taksprång av trä samt under tak av asfaltpapp.
Utansjö Cellulosa AB, tillkommet 1897 på konsul Fritz Versteeghs förslag för att tillvarata klentimmer. Fabriken togs i drift i mars 1900. 1904 beskrevs fabriken enligt följande i försäkringspappren: "Alla fabrikshusen äro uppförda av sten med gavelspetsar av sten och utan överskjutande taksprång av trä samt under tak av asfaltpapp".
Utansjö Cellulosa AB, bildat 1897 på konsul Fritz Versteeghs förslag, för att tillvarata klentimmer. Fabriken togs i drift i mars 1900. 1904 beskrevs fabriken enligt följande i försäkringspappren: Alla fabrikshusen äro uppförda av sten med gavelspetsar av sten och utan överskjutande taksprång av trä samt under tak av asfaltpapp.
Utansjö Cellulosa AB, tillkommet 1897 på konsul Fritz Versteeghs förslag för att tillvarata klentimmer. Fabriken togs i drift i mars 1900. 1904 beskrevs fabriken enligt följande i försäkringspappren: Alla fabrikshusen äro uppförda av sten med gavelspetsar av sten och utan överskjutande taksprång av trä samt under tak av asfaltpapp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.