Bilden visar besättningen av kanonbåten Svensksund. Hela manskapet är uppställt för ett grupporträtt bakom en död isbjörn som man precist har jagat. Bakom isbjörnen är frälsarkransen av Svensksund placerad. Två män stöttar sig på sina gevär en man håller en yxa i handen. Sjunde mannen från vänster kan vara kapten Ringertz. Sjätte mannen från höger kan vara löjtnant Arnelius.
Från 299 kr
Örebro skofabrik lägger ner, Landstinget delade utmärkelse, Julgranar 19 december 1967 En ung man står utomhus med en yxa i vänster handen framför en mängd julgranar och håller i en av dessa. Han är klädd i ljusmönstrad mössa, vit rock, mörk tröja, mörka byxor, vita skinnvantar och svarta skor. Han har en svart hängande i en rem runt sin hals.
'David Sjölander schellackerar takins stomme under arbetet med monteringen. I rummet arbetsbänk med vask, slang. På golvet träkubb med yxa. Dörrar i bakgrunden. :: :: Gen.kat.nr. 1936-6711. Fynddatum: 1934-10-00. :: :: Färdigmonterade takin finns utställd i däggdjurssalen i monterskåp nr. 47 på Göteborgs Naturhistoriska museum (2007-06-18).'
Tre snickare poserar med sina verktyg framför en stor tillbyggnad till ett äldre hus. Byggnaden har profilerad locklist, står på stengrund och har stora spröjsade fönster med korspost. Längs grunden ligger en lång stege och männen har såg, hammare, yxa och slägga till hands.
Erik "Kloar-Erik" Andersson i yngre dagar ute i skogen. Han stöttar yxa och såg mot marken och står bredvid en tall som han har sågat av grenarna på. Hans högra hand är lindad med bandage. Bakom honom står en kaffepanna på marken.
Avtackning av deltidsbrandmän. När man slutar får man en yxa samt den hjälm man använde i arbetet. Bakre raden, från vänster: Karl-Axel Sjökvist, Olle Eriksson, Berg och Jonsson Främre raden, från vänster: Olof Rydberg och Bertil Nordin Eventuellt sker avtackningen i samband med brandkårens årsfest. Festen hålls på övre våningen i Arbetareföreningens lokal på Nygatan (observera texterna på väggen).
Fie Jakob Karlsson och svärsonen Alfred Olsson fäller en tall på nyårsafton! Det är svårt att se vem av dem det är som syns på bilden, men den ene gör fällhugget som styr åt vilken riktning tallen skall falla. Om de sedan hugger hela tallen med yxa, eller om de har en stocksåg, har inte gått att utröna. Tallen innehåller en sågstock (4.20m), resten blev nog ved.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 31 år, och fadern Hans Karlsson, 59 år, visar hur man klyver trolar med yxa, innan man fick lokomobil och klingsåg. Masse har arrangerat bilden, i själva verket hade man lokomobil i socknen redan något av de sista åren på 1800-talet, först en hästdragen, men från 1912 en självgångare. 1915 byggdes såghuset väster om kyrkan. Masse ville med bilden visa hur handklyvning gick till. Se nr 208. Karlssons på Hallsarve tillhörde Masses bästa vänner i socknen. Deras manbyggning och flygel ses i bakgrunden.
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En gånggrift är en grav som består av stenblock som är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.