Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Bild från Hovåsristningen. Man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Varför Oskar Pettersson inte köpte barndomshemmet utan det här stället är inte känt, kanske var barndomshemmet för dyrt. När man ser dessa enkla uthusbyggnader, kan man tänka sig att värdet på dem inte var högt. Om det fanns någon manbyggnad vid köpet är inte klarlagt, inte ens om tomten var bebyggd, men Oskar köpte ett litet bulbostadshus och flyttade hit det 1908, se Bild 591. Uthusbyggnaderna ser äldre ut än 5-6 år, men väder och vind sliter fort i enkla trähus, fast tomten och stigen ser etablerad ut. Den större byggnaden har ett fönster av sådan sort som bostadshus har. Det skulle kunna innebära att detta är det ursprunliga bostadshuset till ett synnerligen enkelt boställe och att Oskar köpte det och granntomten och flyttade dit bulhuset, som fick bli den nya bostaden. De små bodarna var förmodligen redskapsbod, dass, vedbod och kanske fanns där någon gris och höns. Den stora byggnaden skulle kunna hysa en ko med kalv, om den nu inte var bostad åt tex fadern Lars Glans. Fruktträden i förgrunden ser tämligen nyplanterade ut. Se Bild 596.
När Mårten Lauvall från Kauparve 1870 köpte Hallsarves part neråt stranden, delade han den mellan två av sina barn. Dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851 fick jorden här och byggde upp denna nya gårdspart tillsammans med sin man Lars Petter Nilsson Malmström född 1849 från Maldes på När. Deras dotter Maria Lovisa Lorentina Malmström född 1875 gifte sig 1895 med Ferdinand Jakobsson född 1874 på När och de tog över parten 1896. De fick 7 barn, varav yngsta dottern Margit Jakobsson född 1917 tog över. Hon gifte sig 1938 med Sune Jakobsson född 1914 från Gannor och de övertog parten 1942 och fick sönerna Rune 1939 och Evert 1945. Evert gift med Lotta Selander född 1965 övertog gårdsparten 1986, vilken de alltjämt innehar. På bilden ser vi Maria Lovisa Lorentina 29 år och hennes man Ferdinand 30 år. Manbyggnaden och brygghusflygeln från 1870-talet syns bakom dem. Manbyggnadens gavel har tagit stryk av väder och vind, gårdsparten har ett mycket öppet läge i landskapet. Bakbygget är ännu inte uppfört.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.