En blond kvinna, med glasögon och förkläde, står i Katrinebergs daghems kök och lagar mat vid spisen. Runt omkring finns ugn, diskbänk, skåp och köksmaskiner.
Från 299 kr
Konsum, restaurang Gyllingen, interiör från köket, en kvinna.
Konsum, restaurang Gyllingen, interiör från köket, två personer.
fönsterkarm, restaurering, trapphus, isolering, kakelugn, kök, bostadshus, innervägg, flerfamiljshus, renovering, interiör
interiörer
Götverket, uttagning av göt ur framsidan på den gamla götugnen, "2:ans" ugn. I förgrunden ses götvändaren. Kortet taget före 1957, då de gamla ugnarna ersattes av en ny.
En delvis undersökt ugn påträffad vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. Ugnen har varit nedgrävd för att användas för s.k. reduktionsbränning, och kan ha haft till syfte att bränna keramik. Den daterades till 410-200 f.Kr., d.v.s. förromersk järnålder.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns resterna efter två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var i det närmaste färdigundersökt. I varje ugn hade det funnits en bottenskålla (slagg) och dessa täckte precis en oval grop i respektive ugn. På bild JMF.00306-1 syns ugnarna tidigare i undersökningen.
2000-08-28, AS. Wissler, Anders, 1869-1941, skulptör och keramiker, pionjär inom svensk stengodskonst. W. studerade vid Konstakademien och kom som stipendiat till Paris i början av 1900-talet. Där experimenterade han tillsammans med hustrun Bess W. med stengods. År 1908 flyttade makarna till Mariefred, där de byggde Sveriges första ugn för stengodsbränning. Till W:s övriga verk hör fontänskulpturen Tors fiske (1903) på Mariatorget i Stockholm.
En disk med nybakade wienerbröd står uppställd i butiken. Innanför disken står en kvinnlig expedit klädd i röd rock och en manlig bagare klädd i vitt. Bredvid kocken står en kvinna. I bakgrunden ses en stor ugn samt plåtar med förberedda bakverk som ska in i ugnen. Två kvinnliga kunder står framför disken och tittar på de nygräddade wienerbröden, K-marknad efter 1985/86.
Hästnäs, Mamma fick belönade 20 januari 1966 På bilden syns en kvinna som håller ett ägg i sin vänstra hand och i sin högra hand håller hon i en borste för att kunna polera äggen. Kvinnan är klädd i en klänning med förkläde och har pärlhalsband runt sin hals. I bildens bakgrund syns köksutrustning med spis, ugn , diskbänk och vattenkran samt skåp. I förgrunden syns trälådor samt äggkartonger fyllda med ägg.
Motiv: Spanska zigenare i Södra folkparken; Tre män arbetar vid en vid en improviserad ugn, en man som håller ett barn sitter vid ett tält, porträtt av en kvinna, porträtt av en flicka vid ett tält. Motiv: Spanska zigenare i Södra folkparken; Porträtt av barn, barn leker med gungor, en man ligger på marken och röker pipa, ett barn i en barnvagn, vy över ett tältläger.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.