Sol och bad i plaskdammen vid Östergötlands museum en junidag 1950. Det egentliga skälet för bilden ses vid träden intill gångvägen. Den 4 maj 1950 hade runstenen påträffats i en åker på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg fälld under jord, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen fått ny plats i museiparken.
Från 299 kr
Slumme stenen . Bautasten nära 6 meter hög i utkanten av Broåsens gravfält i Grimeton. Stenen har många namn bl a Kung Götriks sten, Slumme sten, Slommestenen. Gravfältet omfattar ett 60-tal synliga fornlämningar av olika typer såsom högar, skeppssättningar, treuddar och domarringar varav den största benämns Götriks ring. Här finns även de för västkusten typiska cigarrformade långhögarna, där den största är 40 meter lång. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Hansta, Hässelby. U 787, U 786.
Jumkil kyrka. U 917.
Broholm. U 920.
Stenek-skog nära Lambessa Östra Algeriet
Jäders kyrka. Runsignum Sö 97
Åkerby kyrka. U 1067, U 1066.
Hässelby. U 1177.
Skyberg. Runsignum Vg 133
Åkersberg. Runsignum Vg 39
Eksjö kyrka. Runsignum Sm 130
Att ta bort sten från åkrarna var ett evigt arbete. Små kunde man plocka och bära bort, men till stora använde man stensläp. Stensläpet placerades intill stenen, ibland grävde man ner släpet lite, och sedan vältrade man på stenen för hand eller med hävstänger. När man fått på stenen, fick stutarna släpa bort den. Större stenar som man inte kunde vältra upp, grävde man i stället ner så de hamnade under markytan. Riktigt stora stenar fick ligga kvar. Här visar Masse två sorters stensläp. Den lilla t v är av självvuxet virke, man har använt en klyka och dymlat på en tvärslå baktill. Där utöver har man lagt till två offerbitar på medarna, de var lätta att ersätta jämfört med den självvuxna biten. Det andra stensläpet är betydligt mera arbetat och liknar en enkel kälke. Den kunde användas för stora stenar.
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Flygbild. Glommens hamn med fiskebåtar och fritidsbåtar, magasin, sjöbodar och omgivande bostadsbebyggelse. Ute på näset står Glumstenen, flyttblocket från istiden som gett fiskeläget Glommen sitt namn, anlagt på 1880-talet. Till en början kallades då både stenen och platsen för Glummen. Stenen har varit ett landmärke för sjöfarare i alla tider. I isländska skrifter benämns den som Glaumstein. Ordet "glum" stammar från något av de fornnordiska orden glaumr, glumr som betyder larma, bullra. Förr användes ordet "bullersten" om flyttblock (på engelska "boulder"), vilket också har koppling till ordet "bumling".
vatten, fotografi, photograph@eng
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.