Kungliga Kalmar regementes 300-årsjubileum 1923. Regementet var aldrig förlagt till Kalmar utan hade hela sin existens sin huvudsakliga övningsplats på Hultsfreds slätt. I samband med värnpliktsreformen i början av 1900-talet fanns det dock planer på att flytta det till Kalmar men förlades i stället till Eksjö där det 1926 slogs samman med Jönköpings regemente. Numera förs fanan av Eksjö garnison.
Från 299 kr
Ryggåsstuga, Knaparydsstugan i Onsala. En person arbetar med något i skuggan av träden. Möjligen Sally Therese Andersson som då ägde stället. Stugan flyttades 1956 till Utholmen för att bli museistuga (ladulängan kortades med ca 1/3), men står sedan 1985 vid Onsala kyrka och är Onsalas äldsta ryggåsstuga, troligen från sent 1600-tal.
Ett öl café "Gule Knut" låg i ett gulmålat hus på Smedjegatan 17 i Jönköping med anor ända från år 1875. 1908 togs verksamheten över av Elisabeth Björklund som drev stället till 1952. Det var ett tillhåll för stadens arbetare som samlades där efter jobbet för att ta några öl eller en bit mat.
Kronprins Carl Gustaf på Nordiska kompaniets leksaksavdelning. "Sveriges kronprins Carl Gustaf, fem och ett halvt år, behöver ännu inte tänka på statens affärer. I stället ägnar han så mycket större intresse åt förhållandena på leksaksavdelningenn inom Nordiska Kompaniet, det över hela världen välkända svenska storvaruhuset, som den 14 januari 1952 fyller 50 år och som varit den goda smakens härold i Sverige."
Mölnvik. Ingick i den förläning Sven Månsson fick på Norrköpings beslut villkor 1605. Oxenstierna bytte till sig gården 1637. Från 1806 och fram till nu hör gården till Gustavsberg. Nuvarande husen är gamla men moderniserade. Lilla Mölnvik är vackert beläget vid sjöstranden. Sista bofasta är Ludvig Westerlund som fick stället av sin far, rödfärgarn. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Tryckt text på kortet: "Fjällbacka. För ett 60-tal år sedan räknades Fjällbacka som Bohusläns livligaste fiskeläge. Numera är fisket av mindre betydelse, och befolkningen ägnar sig i stället åt handel och arbete i de många stenbrotten i närheten." "C. TOPPELIUS." "BOHUSLÄN 29 STF". "SVERIGEBILDER SVENSKA TURISTFÖRENINGEN".
Påskbrev nr 3 är ett s.k. tranbrev.Sänt till Gerda Jansson, f 1868, på Upperuds herrgård. Den numera utdöda seden att kasta tranbrev, "traner", förekom i Dalsland och Värmland. I stället för påskkäringar och andra figurer målade man en trana i brevet. Det kastades Vårfrudagens kväll (24/3) eller samma kväll som barfotaspringningen förr ägde rum. Den anses ha medeltida ursprung. Tranbrevens ålder är okänd.
Skara. Olympiska elden i Skara 1956. Olympiska ryttarspelen: De australiska karantänbestämmelserna för hästar gjorde det 1956 i praktiken omöjligt att genomföra tävlingarna i ridsport i Melbourne, varför i stället särskilda olympiska ryttarspel anordnades i Stockholm. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=275790
Skara. Olympiska elden i Skara 1956. Fr.v: Hillevi Bergsten, Bertil Holmkvist, Gun Bogren Bergius. Olympiska ryttarspelen: De australiska karantänbestämmelserna för hästar gjorde det 1956 i praktiken omöjligt att genomföra tävlingarna i ridsport i Melbourne, varför i stället särskilda olympiska ryttarspel anordnades i Stockholm. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=275790
Augusta Svensson, Nyängen. Död 1927. "Hondan, en får le jära va sum förefaller", yttrade hon då hon tog itu med harvning eller andra tyngre sysslor, som traditionellt ansågs vara karlgöra. Hon kunde alla sysslor som ingick i dåtidens jordbruk och arbetade även i skogen om så behövdes. Hade en humoristisk läggning. Ägaren hette Johan , och Augusta var hushållerska på stället. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Lokaltåg på sträckan Malmö - Lund draget av SJ D. Vagnar SJ Co5 1384 närmast och den andra har endast en toalett. Vagnarna byggdes om så 1928 för att gå i lokaltrafiken till Lund. Det var 5 vagnar som fick ett resgodsutrymme i stället för toalett. De återställdes 1939 - 1940.
Statens Järnvägar, SJ E 147 "Sigtuna" som Kohlfurt - Falkenberg nr 6. Tillverkades 1873 av Borsig i Berlin för Kohlfurt - Falkenberg Eisenbahn i Tyskland, men levererades ej utan såldes i stället till SJ, där loktypen erhöll littera E 1876. Från 1898 littera De
Vy vid Dala Finnhyttan. Spår fanns åt sydost 1,6 km i en vid båge åt ost-norr-nordost till Smältarmossens gruva och anrikningsverk, rivet före 1963. Stationshuset avsågs rivas i maj 2009, men ägaren Boliden AB tog intryck av folkopinionen och beslöt att i stället renovera huset och skänka det till ortens hembygdsförening
Statens Järnvägar, SJ tåghem. Nyanlända resenärer vid ett tåghem 1937 då C07 började användas i Tåghemmen i stället för C06. Här ser vi C07 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Nyanlända resenärer vid ett Statens Järnvägar, SJ tåghem 1937 då vagnen C07 började användas i Tåghemmen i stället för C06. Här ser vi C07 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Enligt notering: "Ester Johansson, Gömman Frändefors". Enligt text på fotot: "Frändefors: stället hette Gömman. Här gömde vi oss undan för en häftig hagelby. Här drack vi kaffe å laga en cykelring. Var en liten lanthandel adressen: Fru Ester Johansson Gömman Frändefors".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.