En s.k. "självavläggare" en föregångare till självbindaren. Maskinen samlade upp säden i kärvar och lade av dem i snygga länkar men sedan fick man "ta upp" och binda kärvarna, eller nekarna, som man säger i vissa delar av Sverige, för hand.
Från 299 kr
Trallbroms, 8 bs modell Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla Tralla, i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår.
Trallbroms, 8 bs mod Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla , i järnvägssammanhang, lätt järnvägsfordon med tre eller fyra hjul utan egen framdrivningsanordning. En tralla kan även vara en tyngre s.k. motortralla, som kan liknas vid en lastbil på spår. Lite historik, se kommentaren här nedan Tralla I järnvägssammanhang, ett litet järnvägsfordon som är ämnat att skjutas eller dragas och saknar eget maskineri
Vid timmerintaget till Hybo-sågen. Fr.v. Fredrik Engström, Holger Svensson, August Sandberg, Roland Bengtsson. I bakgrunden synes den röda timmerbyggnaden vid Jo-Ors som senare blev Folketshus. Längre ner den stora timmerlogen som låg där Ruben Henriksson har sin tomt. På sidan synes den s.k. "Mara" vilken användes vidmed lagning av timmer från landvältorna.
Påskbrev nr 3 är ett s.k. tranbrev.Sänt till Gerda Jansson, f 1868, på Upperuds herrgård. Den numera utdöda seden att kasta tranbrev, "traner", förekom i Dalsland och Värmland. I stället för påskkäringar och andra figurer målade man en trana i brevet. Det kastades Vårfrudagens kväll (24/3) eller samma kväll som barfotaspringningen förr ägde rum. Den anses ha medeltida ursprung. Tranbrevens ålder är okänd.
Sjöboda ca 1890. Gården Sjöboda låg vackert belägen längst ut på Viksängen, och med utsikt över Vänerns utflöde i Göta älv. I och med att Vargöns kraftstation anläggs 1930 grävs en kanal, den s.k. Sjöboda kanal på platsen mellan 1929 - 1931. Man kan fortfarande se muren med trapporna ner till vattnet om man promenerar nere på Holmängen.
Visby ringmur. Nordeuropas bäst bevarade ringmur, som omsluter det medeltida Visby, uppförd av kalksten i etapper ca 1250-88 och påbyggd omkring 1300. Den ca 3,6 km långa muren hade med Kruttornet, en kastal från 1100 -talet 29 torn varav 27 bevarats. Dessutom har nio s.k. sadeltorn av ursprungligen 22 eller 23 bevarats. Muren liksom kyrkoruinerna förvaltas nu av RAÄ.
Bell-Lancaster-metoden, metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Bell och Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= Arkitekt Drott Gyllenberg.
Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Trekanten är ett triangelformat område norr om Hindsbogatan och väster om Svens Hofsgatan. Köptes 1881 av Skara Arbetareförening för att bereda arbetare möjlighet att köpa hustomter. Omfattar stadsägorna nr 282 - 298. (se Skara tätort, bebyggelsehistorisk inventering. Skara kommun 1985) Gaveln på en av de s.k. "Olinslängorna" på Hindsbogatan
Vedspis, en sk järnspis. År 1900 var uppfinningen inte längre helt ny, men fotot visar säkerligen ett toppmodernt kök år 1900, med rätt arbetshöjd och allting. Så lättbetjänad, så rent, att det går alldeles utmärkt att ha en snövit, nypressad, stärkt arbetsklädsel.
Edward Clason (längst bak). Clason var tidigare chef för Stockholms örlogsvarv och utsågs våren 1957 till ordförande i den s.k. Wasakommittén, som undersökte de tekniska och ekonomiska möjlighterna att bärga Vasa. Här med prinsessan Margaretha och prins Friedrich Viktor von Hohenzollern, prinsessan Birgittas svärfar. I bakgrunden syns S/S Viking (b 1910) som åskådarfartyg
Ångkorvetten Freja byggdes vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö och sjösattes år 1885. skrovet hade bordläggning av trä på järnspant s.k. komposit.dimensionerna var föjande: längd i vattenlinjen 66 m. och överallt 74 m. bredd 12,2 m. och djupgående 6 m. deplacementet var 2000 ton och segelarean omkring 1500 kvm. maskineriet 2100 indk. hästkrfter fart 14 knop. Motivet är från "Frejas besök i Köpenhamn".
En kvinna står ute, poserar i en sockendräkt. Klädd i högtidsdräkt från Österåker , Södermanland som den bars kring sekelskiftet 1900. Kan möjligen också vara den s.k. Tullgarnsdräkten som bars av trädgårdspersonalen på Tullgarn komponerad av drottning Victoria och i högsta grad inspirerad av Österåkersdräkten.
Flickfotboll på Kållereds idrottsplats i Stretered, Kållered, år 1983. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 36, år 1983, med bildtext: "Cecilia slår till! Kållereds SK flickors 67 möte med Vidkärr gav vid ett tillfälle detta resultat. Målvakten i gästernas mål fick ge sig för Cecilia Kantedals fullträff. KSK flickor hälsade på Bifrost i veckan och vann med 3-0."
Bangården : 1893 utvidgades bangården ånyo norrut och 1917 utbyggdes den ytterligare, då en särskild omlastningsbangård anlades. År 1948 byggdes ytterligare tvenne bredspåriga och ett smalspårigt utdragsspår för rangering och uppställning av vagnar. Stationen har nattväntrum och mekaniskt ställverk med fullständig förregling, färdigbyggt 1923, utökat 1946 sedan dubbelspåret Sk - F iordningsställts
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Utsikt mot Mösseberg. Dotorpsgatan, S:t Sigfridsgatan och Kyrkerörsgatan sett från Museitomten eller nuvarande Medborgarhusplanen. Till vänster Humlegården och Kyrkerörsgatan 11-17, mitt i bilden S:t Sigfridsgatan 3, nedanför s.k. Medborgarplatsen och Westerbergsgatan. Till höger S:t Sigfridsgatan 2 med livsmedelsaffär.
Jättene bystämma, 1948. Bakre raden: Erik Darius, Rumpegården, med byaluren, Tage Lindqvist, Korvagården. Framför dem Gillbert och Ragnar Larsson samt Anders Vilhelmsson, Skattegården (vid trädet). Med stopen, från vänster : Herman Larsson, Bosgården, och Karl Svensson, Lilla Övergården. I soffan med protokollsbok: från vänster: Sven Larsson, Bosgården, Gustav Henriksson, Jäppagården samt Linnar Andersson, Nedergården, med den s.k. fiolen, förvaringslåda för byakartor och protokoll.
Stångehuvud. Stångehuvud med liten fyr. Till venster ser vi havet med en seglare, till höger nakna gråstensklippor, till höger nere på bilden en s.k. gång av kvarts eller fältspat. Högt uppe på klippan Stångehuvuds lilla fyr fasthållen i klippan med järnstänger."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.