Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Från 299 kr
Bilden visar en vy över en bit av Apotekaregatan bort mot Storgatan. En bit in på Apotekaregatan till höger, går Torggatan ner och längre fram skymtar Storgatan. I förgrunden syns en fotoaffär på höger sida och en damfrisering på vänster. Vidare syns bl.a ett finbageri och en järnhandel. I bakgrunden ser man ett torn som tillhörde ett hus som idag, 2000-05-25, inte finns längre där ligger en annan fastighet och på det hörnet finns nu Restaurang Hamlet.
fotografi
spårområde, stadsdel
dukar, kvinnor, bord, kvinna, gårdsinteriör, duk, gårdsinteriörer
- Fotografi -
fotografi, photograph@eng
Norra Knapegården i Onsala med manbyggnaden i förgrunden och ekonomibyggnaderna bakom denna. Skepparen Peter Clase var den som genom ny- och tillbyggnader under 1820-30-talen gjorde att gården blev kringbyggd. Drygt 100 år senare började huset disponeras som arrendatorsbostad, vissa byggnader blev överflödiga och togs ner, vilket syns på bilden. Trädgården hägnas av en stadig stengärdsgård och utanför breder egendomens odlingslandskap ut sig. Knapegårdarna springer alla ur Onsalas enda säteri, Råö säteri. Allt eftersom ägorna delades upp och fler gårdar byggdes gavs de olika namn sinsemellan, även om alla var Knapegårdar. Denna kallades "Där borte", den ursprungliga sätesgården för "Där framme", dess annex för Lilla Knapegården och mellangården benämndes "Där oppe". Ägarna har genom historien varit idel sjöfolk - Onsalas skepparadel - såsom skeppare, kaptener, lotsmän, redare och liknande, utöver att de brukade sina stora markarealer.
Herrgården, Åryd bruk. 1644 grundade Nils Jönsson Rosenqvist tillsammans med den holländske bruksherren Arnold de Rees på Huseby ett järnbruk vid Åryd (Åry). 1811 köpte överste Gustaf Adolf Neüendorf af Chapman, styvson till den kände skeppsbyggnadskonstruktören F.H. af Chapman i Karlskrona, Åry bruk. Vidare har medlemmar av släkterna Stiernblad och Silfversparre varit dess ägare. 1823 såldes bruket till bergsrådet Johan Lorentz Aschan på Lessebo Bruk. Corps-delogiet stod färdigt 1829 och byggdes till bruksägarens äldsta dotter. Herrgårdens yttre är densamma idag som 1829, med undantag av balkongerna som tillkommit senare. Interiört gjordes en genomgripande renovering på 1920-talet.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Hyltebruks pappersbruk vid Nissan, ett av världens största tidningspappersbruk. Innan bruket anlades bestod platsen av sank skog vid Nissan med några små sågverk, en kvarn och några torp. Det var Anders Olsson, disponent på Rydöbruk ungefär en mil nedströms, som tillsammans med Johan Larsson (son till Lars Nilsson som ägde marken), som grundade Hyltebruk AB i december 1907. Anders hade ingenjörskunskaperna och Johan hade pengarna och 1908 påbörjades arbetet med att bygga upp bruket som blev navet för den bruksort som sedan växte fram här. Bruket har sedan ägts av bl a AB Papyrus och Stora Enso, som nu (2023) säljer det vidare till Sweden Timber.
Knutsons marmeladfabrik. Bilden visar en utställningmonter (som står i en hallbyggnad) för firman. På överstycket förkunnas "Knutsons marmeladfabrik" och att här förevisas safter och marmelad. Kanske var det med just denna monter de gjorde reklam för sig med på Allmänna konst- & industriutställningen 1897 i Stockholm? Eller är den nybyggd för deltagande världsutställningen i St. Louis, USA samma år som fotot togs, dvs 1904? Så här omnämndes firman i en beskrivning av Andreas Hasselgren över Stockholmsutställningen 1897: "I ett större väggskåp presenterar vidare Knutsons marmeladfabrik, Varberg, en af utseendet att döma läcker kollektion safter och marmelad."
"Alpha" fd. "Fyris". Båten var känd i Härnösand som FYRIS innan den såldes till Norge och döptes till ALPHA. Återköptes till Sverige igen den 4 juni 1907 av Ådalens Arbetarföreningars Ångbåts AB U.p.a, Härnösand för 30.000 Nkr och insattes på Ångermanälven för att konkurrera med "kapitalistbåtarna". Bolaget trädde dock i likvidation samma år, och båten såldes på exekutiv auktion på Frånö Gästgifveri den 31 mars 1908. Ägare blev då Carl Modig, Härnösand och Modigs sterbhus såld båten vidare till Hans Hamberg, Härnösand den 15 mars 1910. Blev bogserbåt med namnet HERKULES.
"Spingeri" Ur utvalt virke bland bakar och svallar (från 3":s plank) utsågades 1":s råmaterial. Själva arbetet med utsågningen kallades "att svalla" och det utsågade ämnet "spinge". Detta sattes sedan i händerna på sågspingare eller handspingare. Den senare var försedd med en specialkniv, gjord av ett ramsågblad. Först spingade man av ämnet så man fick det efter "växtrera", sedan spingade man vidare efter måttet, att det skulle bli 4 st 1 tum. I synnerhet granet blev blankt och fint. Längder: 3 fot, 4 fot, 4 1/2 fot. 365 löpfot per bunt. Efter spingningen torkades latsen i fjärdedels buntar
Tåg på väg ut från Skara station mot Stenstorp. Foto från 1906. Vid denna tid gick ett spår öster ut från Skara. Tåg från Göteborg mot Mariestad fick i Skara vända sina lok och köra en bit väster ut igen, och sedan norr ut förbi stadsdelen Västermalm och vidare sedan rakt norr ut på den nu s.k. "Syndens väg". År 1912 gav Kungl.Majestät tillstånd att ändra vägen till den nuvarande, och från och med 1 oktober samma år användes det nya spåret. Omläggningens längd var 3,6 km. I samband härmed utvidgades Skara bangård.
Delvis akvarellerad handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Leksand, Dalarna 1857. "Flick hufvudbonad om Söndagen" samt "hvardagsdrägt". Sekundär påskrift: " å baksidan div. dräktstudier fr. Rättvik". Nordiska museet inventarienummer57339j. På bilden finns tre människor avbildade. Kvinnan till vänster bär ”hvardagsdräkt”. På huvudet har hon rödhätta och gulluva eller yrvädershätta som den också kallas. Denna huvudbonad bars över hatt eller hätta som skydd mot kyla och väta. Vidare överdel, skinnliv, blommigt halskläde och rödrandig majd (förkläde). Kvinnan till höger bär ”flick huvudbonad om söndagen” dvs. roshätta. En huvudbonad för ogift kvinna av bomullstyg eller yllemuslin med tryckt mönster. Mannen i mitten bär ”svartrock” och hatt.
Vårdarinnor i köket på avdelningen Försöket på Stretereds skolhem, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.