Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Vy över fotbollsplan och åskådarläktaren. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Halmstadsarkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Sittplatsläktaren blev en stor attraktionmed plats för 425 åskådare. Publiken hade tidigare inte haft möjlighet att sitta under tak på ett sådant sätt och idrottsmännen hade nu en plats där man kunde byta om och duscha i direktanslutning till fotbollsplanen. (Se även bildnr 9255-9257)
Från 299 kr
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia tärnor som är i tonåren står inomhus i ett klassrum i en skola. De är klädda i Lucialinnen. Lucian har Luciakrona på huvudet med ljus i samt ett rött skärp om livet. Hon håller ihop sina händer. Tärnorna bär glitterkransar i håret, glitterband runt liven samt bär ljus i sina händer. Lamporna i klassrummet är släckta. Publiken i form av en skolklass sitter stilla i sina skolbänkar och betraktar Luciatåget som står uppställda framför dem samt vid sidorna av klassrummet.
Öhrman och Melander har modevisning i rotundan på Folkan/Medborgarhuset. Mannekängerna är den egna personalen och medlemmar ur Arboga Lottakår. Publiken sitter vid bord och dricker kaffe. Några kvinnor i klänningsparaden finns det namn på: nr 2 är Marianne Rosenkvist, nr 5 är Gunilla Strindler (gift Magnusson), nr 7 kan vara Harriet Larsson, som arbetar på Öhrman & Melander, nr 8 är Karin Liljeborg (kallad Noppan). Kvinnan i ljus klänning och mörkt halsband, vid bordet närmast fotografen, är Ingegerd Eklund. Hon har arbetat på Öhrman & Melander.
Öhrman & Melander har modevisning. Till sin hjälp har de kvinnor från Arboga Lottakår. Men den här mannekängen arbetar på firman. Hon heter Harriet Larsson och visar klänning, kappa och hatt. Platsen är Folkan/Medborgarhuset. I publiken hittar vi några kända ansikten; Vid andra bordet, från vänstra hörnet räknat, sitter Elwing Björklunds fru. Hon sitter på kortsidan och har en cigarett i handen. Intill henne, i glasögon, sitter fru Spåman, gift med bankdirektören. Vid det tredje bordet, räknat från vänster hörn, sitter fru Hagman (i hatt och pärlhalsband), gift med ägaren till "Hagmans Livs". Intill henne sitter Solweig Pettersson. Solweig är gift med ägaren till "Folkes Musik".
Människor har samlats, på Stora torget, för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I publiken ses Arboga Lottakår, kvinnor i folkdräkt, Arboga Scoutkår, gamla och unga. Några har klättrat upp på taket på Lungborgska fastigheten. I bakgrunden ses skoaffären, Strandbergs (Atchy Strandbergs frisersalong), Konditori Saga och Järnbolaget. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Bygdespelets Vänner har just framfört skådespelet "Giv oss fred" och tackar publiken för applåderna. I mitten ses rollfiguren Lasse Sommar. Platsen är museets innegård. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Giv oss fred, spelas på museets innegård. Publiken sitter med ryggen åt Dragmansgatan. Giv oss fred är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i Bygdespelets Vänner. "Giv oss fred" har även kallats "Arbogaspelet".
Publiken samlad för att se föreställningen "Giv oss fred" på museets innegård. På andra raden nerifrån, tvåa från vänster, sitter Birgit Johansson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Publikbild från skådespelet "Giv oss Fred". En kvinna håller i programhäftet. Inger Kanders ses mitt i bild. Publiken sitter utomhus, på museigården."Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Bilden visar soldater med cyklar som utbildas på en hinderbana. Bredvid hinderbanan och på taket av bakomliggande byggnaden syns en större mängt åskådare.
Utbildning av Cykelsoldater på en övningsfält
Taubefestival "Himlajord & Västanvind", ett fantastiskt evenemang vid havet vid Glumstenen. Den 21 juli 2007 med Sven-Bertil Taube och andra trubadurer. Bild 1 o 2 Flera tusen åhörare och åskådare hade samlats på udden vid Glumstenen norr om Glommen. Scenen hade hela havet som fond. Bild 3 Den lokalkokade Glommagrytan innehöll en härlig laxsoppa. Bild 4 Till publikens tjänst fanns de vanliga bajamajorna. En nyhet för enbart herrar döptes snabbt till Kisse-Nisse.
Flyktinghjälpen resulterade i samlingsrekord - 13 milj kr betalades in på 150 minuter. (Se Tidningen PS nr 6/1967 och 4B/67 samt Postens Kundtidning nr 2/1967). Foto 16/4 1967. Från repetitionen före TV-sändningen, som leddes av Lennart Hyland, i TV-studio B, Valhallavägen 117, Stockholm. Postvärdinnorna Gunilla Johansson, t v och Kerstin Dufva tog emot TV-publikens insatser efter första avdelningen av TV:s mammutporgram. Gen dir tittar intresserat på och detsamma gör Lennart Hyland, som blivit utnämnd till hederspostiljon och försetts med postiljonsmössa.
fotografi, bilder
Porträtt av damimitatör Charles Leidberg i scendräkt. Under flera år uppträdde Karl (Carl) Johan Lidberg (Liedberg/Leidberg) som så kallad "damimitatör" på varietéer och marknader.
Vid majkarnevalen i Linköping 1928 var Folke Filbyter ett givet ämne att skämta om. Eleverna på läroverket hade lyckats anskaffa en uppstoppad häst som tillhörde fabrikör Gothnier. På den satt Folke som i både form och stil väl överensstämde med originalet. Hästen stod på ett lastbilsflak. På bilden passerar ekipaget S:t Larsgatan 29, korsningen av S:t Larsgatan och Nygatan, mittemot nuvarande Hennes & Mauritz. Fotot ger också en intressant bild av modet vid denna tid. Det är månadsskiftet april/maj, ingen i publiken är barhuvad. Östgöta Correspondenten skildrade majkarnevalen i ett reportage 2 maj 1928 och skrev: Karnevalståget hade åtskilligt trevligt att bjuda. Priset togs av Folke Filbyter på fabrikör Gothniers uppstoppade fåle. Bättre modell än denne Folke hade inte Milles kunnat önska sig i varje fall inte uthålligare.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses några av de modeller som skapats för filmens och teaterns räkning. Bland skisserna finns bland annat teckningar av Zarah Leanders sparsmakat glamourösa scenkostymer som bländade publiken på Theater an der Wien 1936 och middagsklänning från vårens kollektion 1941. Slaget på den svarta middagsklänningen bildar en slips som är broderad med guldpaljetter och strass. Klänningen bars av Karin Ekelund Sachs i filmen Bara en kvinna samma år.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses några av de modeller som skapats för filmens och teaterns räkning. Bland skisserna finns bland annat teckningar av Zarah Leanders sparsmakat glamourösa scenkostymer som bländade publiken på Theater an der Wien 1936 och middagsklänning från vårens kollektion 1941. Slaget på den svarta middagsklänningen bildar en slips som är broderad med guldpaljetter och strass. Klänningen bars av Karin Ekelund Sachs i filmen Bara en kvinna samma år.
Publiken samlad för att se skådespelet "Giv oss fred" på museigården. Mannen som står upp, är Lars David Hamrelius. Snett till höger, nedanför honom, sitter en man som kan vara Olle Göransson. Framför honom sitter Bo Jansson och Barbro Jansson och studerar programmet. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.