Anna Bergström. Vardagslärarinna i Hornborga Baptistförsamling 1877-83. Född 1843 17/7 i Husby, Rekarne, Nyköpings län. Död 1883 28/5 i Hornborga. Förut ordinarie lärarinna i Eskilstuna, men där skild från sin befattning på grund av anslutning till baptismen. Skolan hölls i gamla Arvidsgården, Hornborga.
Från 299 kr
Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Tubbetorps station. Efter det att Ekebergs Sanatorium var färdigställt omkring 1918 ansågs att en station förenad med post var väl motiverad. Men redan efter ett par år blev stationen indragen på grund av det ringa trafikunderlaget. Före denna epok fanns banvaktstuga nr 7. Där residerade banvakten Gustav Pettersson, även kallad "Petter 7". Foto från sekelskiftet 1800 - 1900-talet.
Hovby församling i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland (Västra Götalands län). Ca 35 fornlämningar är bevarade. Förutom två stenåldersboplatser (och talrika lösfynd) ligger de på ett höggravfält från yngre järn- åldern nära ån vid Västby. Vid Östby finns en ödekyrkogård och grund efter ännu en medeltidskyrka Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205469.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallningsefftekter på grund av strömningar i ett bad, i vilket filmytan har hållits vertikal. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 463.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ytterligt stark avbländning kan skärpan åter avta på grund av ljusets böjning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 82.
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "Heider" försäljes av AB Cyclone, Köpenhamn.15 hkr motor.2 skärig. Kraftöverföringen medelst fritionsskivor som på grund av slirningen bliva mycket varma under gång.Idealiskt lätt omställning för olika hastigheter. Plogarana kunde lyftas samt transporteras av traktorn utan hjälp av plogvagnen.
Utsikt från "Sven Dyring", Murbergsviken, mot SO. Strandpartiet mellan udden mot Murbergsviken och söderut mot det område där kolkajen och kolmilorna låg ska ha fått sitt namn efter ett fartyg, "Sven Dyring", som skall ha strandat eller gått på grund där.
'Bildtext: ''Bild 295. Trots plantering men på grund av betning med kreatur icke nöjaktig skogsåterväxt.'' :: :: Fotonr. 7048:1-26 indelad under rubriken ''Däggdjur, Människor''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Teater- och biocafé. Betjäningsdisk med glasmonter på. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Häradshammars kyrka i hjärtat av Vikbolandet har på sin medeltida grund genomgått ett antal nödtvungna restaureringar. Inte minst återuppbyggnader efter minst två förödande bränder. Sedan 1836 har lyckligtvis inga större ändringar utförts vid sidan av underhållsarbeten. Ett större sådant genomfördes 1969 då kyrkan omputsades i sin helhet.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Biskopen, Esaias Tegnér, blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten vilket skedde den 11 juni 1832.
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Biskopen, Esaias Tegnér, blev på grund av sjukdom förhindrad att inviga kyrkan. Istället fick domprosten Christopher Isac Heurlin förätta invigningsakten vilket skedde den 11 juni 1832
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.