Vist 123:1
Från 299 kr
Bringetofta 85:1
Tärna 663:1
Hällefors 65:1
Hällefors 79:1
När 187:1
Bärfendal
"Min bostad, Klostergatan 12", upplyser kuvertets påskrift för denna tagning. Efter en genomförd adressändring i Linköping hamnar vi på dagen gatunummer 54 och dåtidens kartmaterial upplyser om husets läge in på gården nära Trädgårdsföreningens växtcentrum. Huset var således ett exempel på den utvidgning av staden mot söder som blev möjlig efter Drottninggatans utläggning vid mitten av 1800-talet. Utmed gatans södra sida fylldes tomterna snabbt med ståndsmässiga hus och utvecklingen kom att fortskrida med exempelvis en förlängning av Klostergatan. Vid Klostergatan 54 kom gatuhuset att dröja till några år in på 1900-talet och då var bildens gårdshus sedan en tid redan på plats. Sannolikt som en planerad förtätning av området. Vems "bostad" som påskriften avsåg måste vi dessvärre lämna obesvarad. Foto omkring 1910.
Arbogautställningen. En liten husmodell murad i tegel, med pelare i entrén och med takpannor på. Arboga Tegelbruks monter. De tillverkar både murtegel och taktegel. På väggen finns bilder på hus som är byggda med deras tegel. Arboga Tegelverk AB grundades 1882 och låg söder om Trädgårdsgatan och väster om Gäddgården. Företaget bytte namn till Arboga Tegelbruk 1890. Tegelbruket levererade murtegel till bland annat Arboga Bryggeri och Arboga Margarinfabrik, mycket skeppades till Stockholm. År 1938 flyttades verksamheten till området Stenlöpet. Teglet transporteras nu med lastbil. En omfattande brand, 1940, orsakade stopp i produktionen. Anläggningen byggdes upp och var snart igång igen.Tegelbruket lades ner på hösten 1970. Anläggningen eldhärjades 1971 och hela bruket lades i aska. Läs om Arboga Tegelbruk i Hembygdsföreningens Arboga Minnes Årsbok 1999, varifrån ovanstående är hämtat.
Gamla kyrkogården, Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. Kyrkogården idag Gamla kyrkogården har idag karaktären av en lummig park mitt bland Gamla stans trähusbebyggelse. Hela kyrkogården är gräsbevuxen och på området växer ett antal höga träd. Gravvårdarna är utspridda över hela kyrkogården men flest vårdar finns i söder och öster. I området finns också utplacerade stenar som markerar grunden för den rivna kyrkan. För besökarna finns skyltar som visar in till kyrkogården, en informationstavla och en minnessten med en planbild över den rivna kyrkan. I sydvästra hörnet av kyrkogården ligger det Stagnellska gravkoret. På kyrkogården finns såväl stående som liggande gravvårdar men de liggande hällarna är i majoritet. (Uppgifterna är hämtade från http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=656687)
Tärna 250:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.