Porträtt av överste Gustaf Örn. Född i Stora Tuna 1816 inledde han sin militära karriär som fänrik vid Dalaregementet 1834. Vid samma regemente befordrades han till kapten 1853 och vidare till major 1859. Sistnämnda år blev han även lärare vid Krigsakademien. Från år 1864 var han placerad vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där att via överstelöjtnants grad att 1871 utses till regementets överste, en position han kom att verka i till sin pension 1879. I sitt privata liv var han från 1848 gift med Sophia Svedelius
Från 299 kr
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Porträtt av änkefru Maria Nisbeth. Född som Maria Jacobina Barfoth i Skåne 1785 gifte hon sig 1810 med dåvarande kaptenen Johan Georg Nisbeth. I sinom tid utnämndes maken till överste vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping och från 1827 bodde makarna på Smedstad strax söder om Linköping. I hushållet fanns även fosterdottern Maria Elisabeth Wallenberg. Efter makens bortgång 1834 följde en lång änkeperiod på Smedstad för Maria. På ålderns höst flyttade hon till sin stadsgård i Linköping och där somnade hon in den 17 januari 1868.
Ett av tiden nött porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, även känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Frans Trybom, så kallad underofficer på stat vid Första livgrenadjärregementet i Linköping från 1843 till önskat avsked 1875. Vid sidan av det militära var han även kronouppbördsskrivare inom Dals och Aska härader under åren 1851-1854 och brännvinskontrollör under perioden 1851-1871. Dessutom syssloman vid lasarettet i Linköping. Från 1850 gift en första gång med Karolina Petronella, född Petersson, men skild 1869. I december månad 1878 ingick han ett andra giftermål, nu med Anna Charlotta Margareta, född Svensson. Trybom var född i Fornåsa men bodde större delen av sitt liv i Linköping.
Porträtt av makarna Carl Anton och Hedda Wetterbergh. Bakom står parets dotter Olga och sonen Carl Bernhard. Fadern, Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam, var från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men familjen var inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Makarnas hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Porträtt av Folke Sjögreen 1898, en tid då hans militära karriär var i sin början. Året därföre hade han antagits som volontär vid Kalmar regemente men hade nu sergeants grad vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter avslutad utbildning vid Krigsskolan var han regementet troget och erhöll befordringar; löjtnant av 2. klass 1903 och 1. klass 1907, kapten 2. klass 1913 samt 1. klass 1917 med majors avsked 1927. Privat var Sjögreen från 1903 gift med Torgerd Asklund, dotter till tobaksfabrikör Ernst Asklund. Efter svärfaderns död 1907 blev Sjögreen i kompanjonskap firmatecknare för Asklunds tobaksfabrik, vilken emellertid upplöstes året därpå.
Porträtt av fröken Adelaide Beckman en kort tid före hennes giftemål med filosofie doktor Claes David Lindblad. Hon föddes 1844 i Västra Ny som dotter till vice auditören vid Första livgrenadjärregementet, Daniel Leonard Beckman och dennes maka Adelaide Charlotta Ringqvist. Efter faderns bortgång 1852 flyttade änkan med de sex barnen till släktingar i Vadstena. Från 1867 bodde familjen i Linköping. År 1870 återvände Adelaide till Vadstena för sitt nämnda äktenskap. Hennes liv blev kort. Dagar efter nedkomsten av parets fjärde son 1878 avled hon av hjärtförlamning, rimligtvis i sviterna av hennes sista barnsäng.
Otto Taubes långa militära karriär påbörjade han som kadett 1847. Från år 1851 var han i tjänst som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i linköping, vilket följdes av sedvanliga gradhöjningar och kröntes med utnämning till överstelöjtnant 1872. Därefter kom han att inneha han en rad militära befattningar såsom chef för Lantförsvarsdepartementet, statsråd och chef över Bohusläns och Västgötadals regementen jämte ordförandeskap i ett stort antal kommitéer och utredningar. Han begärde avsked från det militära som generallöjtnant år 1899. Privat var han från 1863 gift med friherrinnan Augusta Maria Rehbinder och tillsammans kom de att få sex barn. Familjen bodde i tur och ordning i Linköping, Vadstena, Norrköping och Stockholm.
Familjen Örn samlade för porträttfotografering någon gång på 1890-talet. I mitten ses makarna Gustaf Örn och Charlotta Sofie Svedelius. Paret hade inflyttat från Stockholm till Linköping år 1866, med anledning av makens tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1871 till pensionen var han överste och chef för regementet. I bakre raden står makarnas barn. Från vänster ses stadsingenjören och brandchefen i Skövde, Carl Axel Örn. Närmast efter står lanträntmästaren Henrik Örn följt av systern, tillika lärarinnan Sigrid. Därefter juristen Anders Eberhard och slutligen regementsläkaren Elis Leonard Örn. De bägge yngre kvinnorna och barnen är rimligtvis svärdottrar och barnbarn till de gamla makarna.
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättat en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.
Statens Järnvägar, SJ Kd 542 med persontåg Namnet före 19/3 1875 "Jäbbarp" .Ett rymligt, lätt stationshus i trä invid livgrenadjärregementenas mötesplats Malmen. Huset blev snart tillbyggt och utgjorde dessförinnan modell för stationshuset vid Porla hälsobrunn. Stationshuset ombyggt 1902. Öppen hela året från 27.10. 1884 Arkitekt F Zettervall. K-märkt 1986. Stationen anlades på 1860-talet. Den nuvarande stationsbyggningen uppfördes 1903
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Paret Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping under senare delen av 1896. Med sig hade de barnen Elsa, Per och Erik, varav de bägge äldre syskonen var födda i S:t Petersburg där faderrn tjänstgjort som militärattaché. Skälet till familjens ankomst till Linköping var Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgänadjärregementet. I april månad 1898 avancerade han till regementets överste och chef, och det var i det sammanhanget familjen flyttade från sin första adress i staden till stadsvåningen invid Drottninggatan. Genom levnadsbeskrivningar över dottern Elsa Brändström är det känt att makarna lät sina barn undervisas av både franska och tyska guvernanter. Bilden kan därför tolkas visa de äldre barnens studerkammare. Från väggen blickar kung Oscar II fordrande mot skrivborden. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Porträtt av Ida Brogren. Född 1841 på Skränge militieboställe i Gammalkil, som familjen disponerade i faderns egenskap av överstelöjtnant vid ett av livgrenadjärregementena i Linköping. Vid tiden för Idas födelse hade Jonas Brogren fyllt 60 år och var inne på sin andra hustru, men han skulle leva till 1859 och kunde inför sin bortgång blicka tillbaka på ett långt och brokigt liv i tjänst under Sveriges sista krigiska skeden. Idas mor var Clara Segerstéen, född i Virserum år 1800. Vid tiden för fotografiet var Ida helt eller relativt nygift. Hennes make var Frans Wilhelm Österberg, en etablerad handlare i Linköping med butik i Stora hotellets gatuplan. Sommaren 1863 nedkom parets första barn, dottern Ida Wilhelmina, och efter henne skulle det komma ett halvdussin till.
I militärstaden Linköping verkade Eduard Fornell som befäl vid Andra livgrenadjärregementet från 1860 till sin död 1895. Född i Karlskrona hade han redan som barn flyttat med sin familj till Västra Husby och efter en tid till Linköping. Fadern var då löjtnant och Eduard följde sin fars bana med sin egna kadettutbildning från 1855. Året därpå flyttade familjen till en egen stadsgård i Vadstena. Efter faderns bortgång 1861 flyttade modern och Eduards syskon åter till Linköping men själv valde han att stanna i Vadstena en tid. Tiden använde han bland annat med att ingå äktenskap med prästdottern Charlotta Laurentia Kinnander. På detta följde en kortare tid i Hogstad tills paret för en längre tid bodde i Ljung. Från år 1885 och med sex barn var de emellertid bosatta i Linköping. Eduard var då regementsintendent och skulle med åren nå majors grad och utnämnas till så kallad fördelningsintendent. Här porträtterad 1894, således året före sin bortgång.
Porträtt av Frans Frieberg något av 1880-talets år. Född 1822 i Appuna i hjärtat av den östgötska jordbruksbygden. I socknens födelsebok står den något oklara anteckningen om honom att han blivit "uteglömd av komministern". Oavsett tolkning kom han emellertid som vuxen att låta sig väl höras, rent av bli rikskänd. Frans var ämnad för en musikalisk bana och genom akademistudier i Stockholm avlade han organistexamen 1840 och musikdirektörexamen 1843. Under åren 18471866 var han yrkesverksam som musiklärare vid läroverket i Norrköping och från sistnämnda år musikdirektör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping samt ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Innan sin flytt till Linköping hade han även parallellt varit verksam som klädesfabrikör i Norrköping. Sannolikt förklarat av att han 1859 gift sig med Gabriella Charlotta Arnberg, dotter till klädesfabrikören Johan Adolf Arnberg.
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.