Enligt text skriven på glasplåten: "Carl Johansson Harestad och K Sandberg Billdal samt jag i vårt rum å Hotell Svea, nätterna 19-21 juli 1921." Enligt notering: Carl Johansson Harestad, K. Sandberg Billdal samt fotografen Hotell Svea Halmstad 19-22 juli 1921".
Från 299 kr
Häfte med 10 fotografier från Halmstad i ett ark vikt likt "dragspel" och utgivet av Victor Ahlbergs Bokhandel. 1. Omslaget med präglade guldiga bokstäver 2. "Halmstad. Norreport." En vagn rullar ut ur valvet och en pojke hänger vid valvet och kikar på fotografen. Till vänster om valvet har stadens Matigstrat anslagit en varningsskylt för beteenden i valvet som ger böter på 2-50 kr, såsom att färdas med velociped, dvs cykel. 3. "Kyrkan i Halmstad." Ena långsidan med träd kring angränsande torg. 4. "Halmstad, Storgatan." Gatumiljö med Norreport i fonden, fotgängare och många butiksskyltar. Till vänster görs reklam för t ex ett svarveri och på högra sidan ligger ett bundtmakeri, Levenbergs skomagasin, Aug. Schiecks hattaffär och en butik med färger och tapeter. 5. "Halmstad: Österbron." Järnbro där hästekipage och fotgängare färdas. Ett par sjömän, gossar och andra betraktar fotografen. Till vänster görs reklam för Van Houtens Cacao och Skandinaviska Kreditaktiebolaget. 6. "Halmstad. Nissaån vid Tivoli." Folk flanerar längs promenadstråket medan andra tar en roddtur på ån, som kantas av lövträd. 7. "Halmstad. Slottet." Vy över slottets fasad mot Nissan. 8. "Halmstad, Köpmansgatan." Gatuvy mot kyrkan med hästekipage och fotgängare. På gatans högra sida ses reklamskyltar för Eric Hedins Beklädnadsaffär, B M Sjö Vin- & Speceriaffär, J A Brand Toffelmakare och en kemikalieaffär och till vänster ligger ett Nykterhetscafé. 9. "Halmstad. I Tivoli". Tivoli som park och nöjesplats anlades redan 1843 av gästgivaren A J Sjögren med dans- och kägelbanor, restaurang och lusthus. 1858 köpte Göran Hammar m fl området och därför hedrades han i parken med bysten på bilden år 1909, skapad av skulptören Sven Andersson från Gnosjö. Då hade parken utökats både till ytan och med fler attraktioner och skickliga trädgårdsmästare hade utformat området till en mönsteranläggning. 10. "Halmstad, Hamnparti." Små och stora segelskutor ligger längs kajen, där några godsvagnar står frånkopplade. 11. "Halmstad. Vid Nissaån". Roddbåtar ligger förtöjda utmed åkanten, som följs av en smal stig. I bakgrunden en bro.
Vestibulen i Halmstads station. Uniformerad från vänster: Portvakt J.E Lindblad Notisbud J.W Carlsson (bulling)
Vykort, "Halmstad Utställningen." visade entrén med tre högsmala valv. Halmstadsutställningen 1929 ägde rum 20 juni–5 augusti och invigdes av kung Gustaf V. Utställningen arrangerades på initiativ av Halmstads hantverks- och industriförening i syfte att visa upp vad Halland hade att erbjuda inom hantverk, industri och konst. Utställningsområdet byggdes upp kring Högre Allmänna Läroverket som en ny trästad och arkitekt var Uno Forthmeiier. Läroverkets salar användes för utställningar. På annexets vindsvåning visades den moderna halländsk konsten och de sex deltagande konstnärerna bildade därefter Halmstadgruppen. Nöjesfält och utskänkningsställen fanns på området som kvällstid lystes upp av 5000 lampor. Stadsträdgårdsmästaren Gunnar Svensson hade anlagt grönområden och rabatter. Staden passade också på att marknadsföra sig som en badort tillsammans med Tylösand för att locka turister.
"Vykort, "Halmstads kyrka, interiör.", kallad Sankt Nikolai kyrka. Kyrkan har sannolikt sitt ursprung i 1300-talet efter att det befästa Halmstad hade anlagts närmare kusten än föregångaren, Övraby. Kyrkan blev färdig i slutet av 1400-talet och ligger idag mitt i staden vid Stora torg. Bilden visar interiören som den kom att se ut efter en omfattande restaurering 193-1941, då arkitekt Ivar Tengbom valde att förstärka den medeltida karaktären. Det röda teglet på arkadpelare och -bågar blottlades då och han ritade även den orgelfasad med blindpipor till den nya orgeln, som ses på bilden. Vid restaureringen påträffades rester av 1400-talsmålningar. Predikstolen till höger i bild, i snidad renässansdekor, skänktes på 1630-talet av en borgmästar Albrecht Pedersön Machum.
Fotografi av AB Nordiska Filtfabriken i Halmstad vid Nissans östra strand. Nordiskafilt AB startades 1904 som ett familjeföretag under namnet Nordiska Maskinfilt AB av Robert Kanth och Gustaf Adolf von Reis den yngre (handelsresande vid Wallbergs Fabriks AB). Sommaren 1905 invigdes fabriken vid Gamletullsområdet i Halmstad och pappersindustrin var kunder. Numera återstår bara det gamla vattentornet och kontorshuset på platsen, där ett nytt bostadsområde uppförts. Fabriken flyttades ut till Flygstaden mellan åren 1988 och 1991 och 1993 tog man namnet Albany Nordiskafilt AB. Man tillverkar nu maskinbeklädnad för textil-, pappers- och massaindustrin.
Vykort, "Halmstad. Soldattorpet vid Landalasjön." Vid ingången står en gosse och håller i dörrhandtaget, en man med en skyffel och en kvinna som håller i en pinne fäst vid fasaden. I boden till höger har katten sin ingång. Tvätten hänger på tork i solskenet och i bakgrunden hägnas tomten av en hankgärdsgård. Soldattorpet ligger vid Landalasjön på nordöstra sidan av Galgberget i Halmstad och flyttades dit från Västergötland år 1914, skänkt av godsägaren Axel Håkansson. Före detta korpralen Anders Magnus Asp flyttade in i torpet med sin hushållerska, där de fick bo gratis mot att han vaktade det då nyinrättade regementsmuseet och visade dess samlingar för besökare. Troligen är det han på bilden.
Vykort, "Halmstad. Idrottsplatsen, 'Örjans vall'." Vy över fotbollsplan och åskådarläktaren. Idrottplatsen var färdig i juli 1922 och anlagd med bidrag utifrån en överenskommelse som träffats mellan Riksförbundet för idrottens främjande och Statens Arbetslöshetskommission i början av 1920-talet. Stadsfullmäktige i Halmstad antog en motion om att anlägga en idrottsplats som nödhjälpsarbete 1921. Halmstadsarkitekten S Uno Forthmeiier ritade alla byggnader kostnadsfritt. Sittplatsläktaren blev en stor attraktionmed plats för 425 åskådare. Publiken hade tidigare inte haft möjlighet att sitta under tak på ett sådant sätt och idrottsmännen hade nu en plats där man kunde byta om och duscha i direktanslutning till fotbollsplanen. (Se även bildnr 9255-9257)
Vykort, "Halmstad. S:t Örjans hus på idrottsplatsen." Av de späda träden att döma är bilden tagen tidigt i idrottplatsens historia. Det var trädgårdsmästare Albert Bissmark som skänkte växter från sin egen trädgård och ansvarade för anläggningen av dessa i anslutning till den blivande idrottsplatsen. Troligen är detta det klubbhus som byggdes likt en ryggåsstuga och där innertaket i klubbhuset dekorerades av målarmästare Edvard Högardh. Stadsfullmäktige i Halmstad gav idrottsplatsen namnet Örjans Vall eftersom dominikanernas kloster med S:t Örjans kapell, senare hospital, under 1200-talet låg vid platsen för entrén till Örjans Vall. (Se även bildnr F9255, F9266, F9258)
Halmstads kyrka
Byte till ny bro över Nissan i Halmstad. Statens Järnvägar, SJ B 1142. Enligt normalplanen tidtabell 1 1927 var tågets sammansättningen: lok, D01, BC07, C0 (NSB eller DJ), AB03a (SJ eller NSB), BC0 (BJ eller DJ), Bp (BJ), CF02. TT.
Från August Bondesons fotosamling. Anteckning på fotografiets baksida: "Parti af Halmstad Tivoli", alltså Tivoliparken som etablerades på 1840-talet, numera kallad Norre Katts park. På fotot syns en grupp kvinnor och barn vid paviljongen. Vid kullens fot ligger en berså till vänster och en lövsal till höger.
Brevkort, "Halmstad." daterat 6/11 1902. Kolorerat flermotivskort där motiven är tecknat inramade: Nissan; Järnvägsbron; Norreport. Den som undertecknaren Axel Ekelund var elev till är adressaten filosofie doktor Otto Anderberg (f 1864), läroverksadjunkt i Varberg men som bodde på Stigbergsliden i Göteborg vid tiden. Nere till vänster är kortet signerat med en fyrklöver och P A.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Vykort, "Från Utställningen i Halmstad 1912.", röd text. Vy från tågspåret över Nissan mot området för Hantverks-, industri- och slöjdutställningen, invigd i juni av Kung Gustaf V. Utställningen byggdes i den nordvästra delen av Tivoliparken där stadsträdgårdsmästaren tidigare haft en handelsträdgård och fruktodling. Efter utställningen revs dess byggnader och Tivoliparken döptes om till Norre Katts park.
Kolorerat vykort, "Wästra Folkskolan, Halmstad", stämplat 1916. Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan. (Se även bildnr F9264)
Kolorerat vykort, "Läroverket, Halmstad.", sekundär notering: Högre allm. lärov. Med den gamla läroverksbyggnaden från 1869, vid slottet, i dåligt skick och ökande antal elever beslöt stadsfullmäktige år 1902 att uppföra en ny läroverksbyggnad på den så kallade Söderlingska lyckan, norr om Västkustbanan. Byggnaden ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906 av biskop Edvard Herman Rodhe.
Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
Vykort, "Folkskolan, Wester, Halmstad." Skolbyggnaden ritades av dåvarande stadsarkitekten Sven Gratz (1864-1931) och invigdes 1908. Det sägs att Sven Gratz hade låtit sig inspireras av Lunds domkyrka och därför försåg den gedigna tegelbyggnaden med två torn. På 1930-talet började skolan kallas för Brunnsåkerskolan, eftersom platsen den hade byggts på hade benämnts som Brunnsåkern, eller Olssonska lyckan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.