Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.)
Klapphuset - det enda återstående i Skandinavien - byggdes 1902-1906 mellan Kvarnholmen och Varvsholmen. Från början fanns klappbryggor utmed stadens stränder, vilka efter önskemål om bättre skydd mot väder och vind ersattes med klapphus. Dessa blev också viktiga mötesplatser för stadens kvinnor. Tvätten sköljdes och klappades i den bassäng som finns i byggnadens centrum. Runt bassängen löper bryggan med klappningsplatser av nedsänkta tunnor. Klapphuset är fortfarande i bruk. (Uppgiften är hämtad från Länsstyrelsen.
Hosgående fotografikort, taget år 1871, föreställer Åbon Måns Trulssons i Vinslöf (Vinslöfs socken, Vestra Göinge härad, Kristianstads län) dotter (då 17 år gammal), hustru (43 år), svärmor (63 år), svärmorsmor (93 år). Alla 4 voro, då kortet togs, i åtnjutande af god helsa, samt bodde hos Måns Trulsson. Troligen lefva de ännu. Den dräkt, hvaruti de 3 ne äldsta äro klädda, lär vara för orten egendomlig. (Texten hämtad från medföljande notering). Inv.nr. 18532.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 överförde man dit en stor del av det gamla, övergivna kyrkorummets inventarier. Två altarskåp, predikstolen och delar av kyrkans bemålade innertak skänktes till Statens historiska museum. Allt övrigt trävirke såldes och vidare bortfördes 1895. Men ändå inte allt. Vid en antikvarisk kontroll 1930, varifrån bilden är hämtad, återstod ännu rester av ett sakramentsskåp i den gamla kyrkans kor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.