Ahlgrens 2000 bygget påbörjat.
Från 299 kr
Så här ser villorna ut i "Mitt-hem-sparande" i Enköping. Bilden är från Munksundsområdet där man har börjat bygga ett 170-tal hus. Statliga lån finns och det kostar ca 125.000 kronor.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ranered 1:60. Hus nr: 091D3005. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material: trä. Övrigt: ska bygga nytt. Tillfartsväg: ej framkomlig. Renhållning: ej soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Inseros 1:28. Hus nr: 301D1011. Benämning: permanent bostad och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: håller på att bygga till. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Långås 1:29. Hus nr: 558C2011. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material, bostadshus: eternit, masonite. Material, redskapsbod: eternit. Övrigt: ska tydligen bygga nytt. Tillfartsväg: framkomlig.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Interiör från bostad i Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Lindome industriområde. Hällesåkersstugan. Lindome är en gammal jordbruksbygd. Man har här funnit många boplatser från stenåldern. Ett förnämligt fornminne är "Dvärgahuset" i Dvärred, som är en hällkista från stenåldern. Ortnamnet Lindome lär vara fornsvenskans ord "lynge" (=ljung) och "ome" (=hem) och betyder alltså Ljunghem. Sedan gammalt är lindomeborna kända för sin skicklighet i tillverkning av möbler och smide. Det var i regel småbönder som bedrev dessa yrken vid sidan om jordbruket. På senare tid har flera industrier uppstått i Lindome. Äldst är August Werner & Co AB i Annestorp (textilfabrik). Platzers Bygg AB har elementfabrik för trähus. Lindverk i Lindome tillverkar plåtradiatorer. Mest känd är kanhända tillverkningen av "Hällesåkersstugan" i Lindome. Det är en monteringsbar stuga, som man köper liksom i ett paket, lastar den på en bil och kör iväg med den till den plats, där man vill bygga sitt hus. I förgrunden ser du några typer av den färdiga Hällesåkersstugan. Det stora huset i bakgrunden är ett lagermagasin för färdiga "Hus i paket", Till anläggningen hör en snickerifabrik, som ej syns på bilden.
När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Masse har gått ut på åkern nedanför och tagit en bild av baksidorna på Södergrens och Hallgrens bostadshus. På Södergrens hus har man ännu inte hunnit bygga glasverandan i vinkeln. En gammalmodig bulbod under faltak har flyttats hit. Hos Hallgrens ser det ut som en bakugn sticker ut genom väggen på bostadshusets bakbygge. Det lilla skjulet i resvirke är nog ett dass. På Söderlunds gårdsdel stod förr en av Hallbjäns gårdsparter. Den kom till omkring 1785 då Hallbjäns norra part delades mellan syskonen Oluff Larsson och Brita Larsdotter. Oluff född 1753 gift 1779 med Catarina Carlsdotter född 1758 från Bönde byggde upp denna part och fick 20 års skattefrihet 1810 för en ny manbyggnad i sten. Äldste sonen Lars Olofsson född 1779 tog över, gift med Anna Catarina Tomasdotter och efter dem äldste sonen Lars Larsson född 1809, gift 1835 med Anna Gertrud Mattsdotter född 1814 från Starrlause i Stånga. De ägde gårdsparten till omkring 1850, då den övertogs av Lars syster Catarina Maria Larsdotter född 1811 och hennes man Per Persson Hallander född 1815 från Hallsarve. Sonen Lars Per Hallander född 1840 ärvde parten, gift 1863 med Brita Cajsa Johansdotter född 1841 från Botvide. De fick 4 barn, men ingen tog över. Hallanders sålde all jorden i smålotter och byggnaderna revs bort. Gårdstomten och en del av jorden köptes av Lars Pettersson på Hallbjäns norra gårdspart. Han sålde 1910 tomten och 7,5 ha jord till Arvid Södergren född 1879 från de små torpställena på andra sidan vägen, se Bild 609-614. Arvid Södergren byggde upp denna boplats på nytt med manbyggnaden på bilden. 1924 flyttade brodern Nils Södergren född 1874, gift med Emeli Myhrström född 1871 från Garde, och deras 6 barn in i huset! De två äldsta barnen var kanske redan utflugna. Varför Nils övergav föräldrahemmet och inget barn tog över det kan man undra? Bröderna kom tydligen bra överens, troligen hade de kvarnen ihop och fiskade tillsammans. 1945 överlät Arvid stället till broderns yngste son Gustav Södergren född 1910. Gustav flyttade ner till Rut Hansson på Snausarve och lämnade denna lilla gård öde. Tomten med förfallna byggnader köptes av Eva Hernbäck och Göran Jonsson från Stockholm och de byggde ett nytt gotlandsanpassat hus bredvid det gamla och nyttjar fastigheten som fritidshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.