Fram till mitten på 30-talet hade även I 9 och T 2 vissa befälshästar och vissa kärrhästar. En del officerare var så ridintresserade att de red med i K 3:s höstjakter.
Från 299 kr
Åsmundshyttan. En snörik vinter i början på 30-talet. Snöskottning på hög nivå när Joel Hansson skottar ner drivorna från ett ladugårdstak. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 4:2.
Trio: Barkskepp, 338 brutto ton. Byggd i Frankrike med namnet " Assurance". Sedemera under holländsk flagg "Kobe" och under norsk vid början av 80-talet. 1901 inköpt av C.J. Nilsson Skrikebo, Oskarshamn, och omdöpt till Trio. Befälhavare till 1911 E.E. Lindström, därefter O.W. Grönberg t.o.m. 1912, C.A. Oljekvist 1913. Strandad på Själland 1913 och upphuggen i Köpenhamn.
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
Kasernvakten, omkring 1980 Vakten låg ursprungligen i by 008 -- mitt över kaserngården från kanslihuset. När biltrafiken ökade på slutet av 50-talet blev det opraktiskt med den snäva kurvan in genom grind 1, så vakten flyttades till kasern 004. Muren över Bataljonsgatan ersattes med staket och motordriven körgrind (grind 2) och gånggrind närmast vaktlokalen. Bild 1: Denna vy mötte man från Regementsgatan. Bilarna som parkerats mot kasern 003 tillhörde vakten och beredkapsstyrkan. Bild 2: Här ser vi vakten och genom staketet ser vi också ingången till vaktens dagrum. Tre av de sex fönstren till arresterna syns också. Bild 3: Vaktchefen kontrollerar id-handling. Bild 4: Under hälsningspliktens tid hälsade man alltid vid in- och utträde. Under sent 80-tal flyttades vakten återigen, nu till nybyggnad vid kasern 003.
Nygatsbacken sedd mot öster i höjd med Barnhemsgatan. Backen i bildens bakgrund försvann på 50-talet. Systrarna Pettersons gård (låga byggnaden till vänster i bild): Byggnaden är uppförd 1841. Då flyttade hemmansägaren Peter Larsson med familj in. Peters dotter Maria och senare hennes tre döttrar återvände till gården på äldre dar och den sista överlevande dottern, Sigrid, donerade byggnaden till Gamla Linköping. Anderska gården (låga byggnaden mitt i bild): Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades 1958 till Gamla Linköping Den högre byggnaden uppfördes på 1860-talet när hovrättskommissarien Pedro Adolf Dahlstedt ägde gården.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vy över byggnader i Abisko. Alldeles till vänster på bilden syns en bit av elförrådet. Det stod tidigare närmare spåren. Detta elförråd flyttades i mitten på 40-talet för att ge plats till den nya elverkstaden som man den 21 april 1945 beslutat bygga och som stod färdig 1946.
Många bönder bilade timmer till bjälkar och liggande timmer till väggar. Alla äldre hus i Tvärred har liggande timmerstomme, mestadels panelade med bräder på lock eller bräder på nåt-ribbor. Yngve Karlsson född på Enebacken, senare på Alhammar i Tvärred. 1930 el. 40-talet.
Syster Gurli Carlén, Henrik Rapp, Anna Dahlberg. Henrik Rapp arbetade i centralköket i stora skolan på Streteredshemmet i Kållered. Tavlan var en gåva från Henrik Rapp vars bror var konsthandlare i Stockholm. En söndagsmorgon på 40-talet ringde H. på vår dörr och överlämnade tavlan.
Bilden visar stallet med höloft. "I stallet stod från början av 40-talet fram till efter krigsslutet 5 hästar. Stella, Vanja, Balder, Rex och Dunder. Dunder var mycket gammal och gick till slakt 1946. Dunder ingick i arbetslaget vid byggandet av idrottsplatsen. Första traktorn, en amerikansk Oliver, var grönmålad. Den kom efter kriget då också hästarna försvann från Stretered". Enl. uppgiftslämnaren Sune Ivarson.
fotografi
'5 män ombord på båten ''Gunnerus''. Andre från vänster Leonard Axel Jägerskiöld och stående till höger om honom är Nils Odhner. Andre från höger sitter C. A. Aanderud. Sittande vid bord dukat med glas och glasflaskor. På bilden även man vid namn Carlson. :: :: Enligt text på baksidan av fotografiet: ''bvalskasjouren (?) keskgeer(?) C. A. Aanderud (andre från höger) på visit ombord 'Gunnerus', Carlsons, Jägerskiöld, Nils Odhner(?) ska senare bestyra såväl i Norr som sydkustsvalfångst. J., som en sommar på 90-talet varit med, och Aanderud fann varandra helt.'' :: :: Senare tillägg: ''Sune Swärd längst t. höger.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 3679-3693 se även 3694-3719.'
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm april 1884 under resa från Pataholm till West Hartlepool med props. Skeppsdagboken i Kalmar museum. Artikel av Manne Hofrén i Barometern 1934 april. Skänkt 1945 till Kalmar läns museum. Foto:1935
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.