AB Gefle Porslinsfabrik September 1937 År 1910 uppfördes av AB Gefle Porslinsbruk en ny fabriksbyggnad och byggde stora rundugnar efter engelsk förebild. Tillverkningen bestod huvudsakligen av bordsserviser, hushållsartiklar och prydnadsföremål
Från 299 kr
Anställda vid AB Kristdala Motorfabrik. Sittande bland motorerna från vänster: Axel Malmberg, Einar Andersson, Sigvard Boman, Oskar Kling och Arvid Blomgren. 1913 startade tillverkningen av råoljemotorer vid fabriken.Byggnaden revs 1982. Se artikel i OT 1982.04.23
J.A. Forss Hattfabrik AB, Falköping. Detta bolag grundades år 1876 av fabrikör J.A. Forss. Tillverkningen omfattar herrhattar i ull och hårfilt, stommar till damhattar samt trikåvaror. Chef är disponent P.A. Forss. (Ur beskrivning över Skaraborgs län 1941)
Varvet runt- en bildutställning Svetsning av fartygssektionen till handelsfatyg 1972. Tillverkningen av fartygssektioner till den svenska storvarven hade betydande omfattning och sysselsatte under en period 100-tals plåtslagare och svetsare.
Kv. Påfågeln, Rantens Saft- och vattenfabrik. Nils Erikssonsgatan - Mössebergsgatan. Pripps köpte fabriken i början av 1930-talet och lade senare ner tillverkningen. Frans Andersson (Frans på Ljusås vid Torbjörntorp) ägde fabriken. Efter Saft- och Vattenfabriken kom Lastbilscentralen till kv. Påfågeln.
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Storgatans löp genom centrala Valdemarsvik före att leden drogs om vid det så kallade Sjöhuset. Byggnaden uppfördes i etapper vid 1910-talet på beställning av ortens då och framgent stora arbetsgivare, Lundbergs Läderfabriks AB. Efter epoken av lädertillverkning tog NC-Möbler fabrikslokalerna i besittning, men även den tillverkningen hade vid tiden för bilden upphört.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Volvo-buss för Sjölunds Omnibussar i Gävle. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Utslagsvinden 1972. För att få spanten exakta tillverkade man av ritningen-arbetsbeskrivningen pappersmodeller av spanten i skala 1/1 som sedan användes som mallar vid tillverkningen av de riktiga Spanten. Detta arbetsmoment kallades utslagning. Utslagsvinden ligger på övre våningen i stora verkstaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.